Lewis, Silvio och jag åkte till Sintra, väster om Lissabon, en tågtur på 30 minuter. Vi kollar in kungapalatset (har glömt namnet, men det är den byggnaden med de två gigantiska koniska tornen, som inte är torn utan kökets kombinerade tak och skorstenar), samt Quinta de Regaleira. Jag kan rekommendera båda. Man får se arkitektur och konsthantverk som man inte hittar på många andra ställen vad jag vet. Det finns mycket mer att kolla in i Sintra men det blir mörkt och jag har checkat ut redan och ska till Porto.

Bild: I Quinta de Regaleira, Sintra.

Tillbaka till Lissabon tar jag mig till slut till Oriente-stationen och köper biljett för sista tåget till Porto, 21:30, tre minuter innan avgång. Anländer Porto mitt i natten. Tyvärr gick inte tåget till den mer centrala stationen utan bara stationen före. Ingen karta i närheten så jag tar en taxi till vandrarhemmet.

För att summera Lissabon: Det har varit himla roligt. Vandrarhemmet (Lisbon Lounge) var enastående. Modernt, fräscht, rent, snyggt, ordning och reda, bra läge, hjälpsam personal, bra frukost ingår, gratis wi-fi, m m. Allt för 18 EUR/dag. Man kan köpa en trerättters middag varje dag för 7 EUR. Stan känns lagom stor (fakta: 675000 eller 2 miljoner med förorter). Det kan vara lite risigt och skräpigt här och där men stan känns levande. Portugiserna är trevliga. Trafiken är inte jobbig. Det är en snäll stad om man tycker om att fotografera och i vacker i det hänseendet; inspirerande.

Man kan se en del tiggare och uteliggare. Inte någonstans, i någon stad, har jag råkat på drogförsäljare, men i Lissabon går de på en hela tiden. Hasch, marijuana, kokain. Det beror lite på vandrarhemmets placering, vilket är mitt bland gågatorna med butiker, vid Baixa-Chiado. Beroende på klädsel och ålder är man också ett mer attraktivt mål. De gick på mig 10-15 gånger. Men det är harmlöst. Stan känns säker.