Då var det dags att flytta och byta stad och boende igen. Nu har vi varit en vecka i Orlando och provat två olika boenden. En "villa" som var väldigt lyxig och nu senast ett väldigt fint hotellrum på Sheraton. Vi verkar vara överens om att det senaste boendet var bäst (ändå). Främst för att poolen och allt är närmare när, på förra stället var det så stort att man fick ta en liten shuttlebus till poolen från villan.

Eftersom Pontus letade boende så himla tidigt har vi haft chansen att bo väldigt lyxigt för mer än halva priset mot normalt på dessa ställen. Det man får stå ut med är att de vill sälja på oss andelslägenheter/boende här. De erbjuder 100 Dollar o allt möjligt mer för att få berätta för oss i 90 minuter om sitt upplägg. Vi har faktiskt tackat nej, notoriskt.

Tänkte berätta lite kort om vad vi besökt de senaste dagarna. Kennedy Space Center och igår Universal studios. Båda var väl lite mer inriktat på äldre barn och vuxna, men passade både Ellen och Wilma väldigt bra.

Vi åkte till KSC samma dag som vi var tvungna att lämna vårt förra boende - vi var ju liksom bostadslösa fram till 16.00 ändå. Det tog ca 1 timme att åka ut till kusten och Cape Canaveral. Det var väldigt platt, tomt och obebyggt område de sista milen ut innan bron över till ön där hela komplexet ligger. Vilket ställe! Vi hamnade först på en presentation av en "riktig astronaut" men lämnade efter 10 min, det är så svårt att försöka sitta och översätta till barnen så vi gav upp.

Vi gick till rymdfärjan Atlantis istället. Som Pontus sa, amerikanerna vet verkligen hur man paketerar en upplevelse och gör bra intron och filmer. Hela upplevelsen inleddes med att man lotsades genom två stora rum med filmer om hur den första rymdfärjan byggdes. När sista filmen var slut öppnades en enorm vikvägg och framför oss hängde denna enorma rymdfärja framför oss. Det var som gjort för att man skulle få en tår i ögonvrån.

Vi var flera timmar i hallen och provkröp en rymdstation uppe i luften, kollade på Hubble-teleskopet, åkte rutschkana :) lärde oss hur astronauter sover och går på toaletten och det häftigaste (som jag och Märtha missade) att känna på hur en äkta rymduppskjutning kändes i en simulator. Turen tog 30 minuter och de tippade sätena rätt upp så alla låg ner, hade riktig nedräkning och sen skakade det precis som det var på riktigt, har tom riktiga astronauter intygat. Ellen var viss lite rädd ett tag men mäkta stolt efteråt.

Sen var vi på bussturen som började väldigt segt och trist, Märtha var dessutom helt oregerlig och vägrade sitta still och skrek mest. Jättejobbigt eftersom busschauffören sagt åt oss att hålla koll på henne och se till att hon håller sig lugn, hur man nu kan välja det med ett litet barn....? Men vi fick utdelning när vi stannade vid Saturn V byggnaden. Där fick vi se flera fantastiska filmer och lotsades in i miljöer som visade kontrollrummet vid uppskjutningen av Apollo 8 och fick uppleva det ögonblicket, inkl. skallrande fönster och sittbänkar :)

Sen gick vi ut i en stor hall där en Apolloraket var uppställd. En enorm pjäs. Lika stor som Frihetsgudinnan gånger två!!! Otroligt häftigt att gå runt och kika. Innan vi åkte tillbaka med bussen passade vi på att känna på en äkta sten från månen...

En riktigt givande dag, som jag först var rädd att bara jag skulle uppskatta (jag hade sett fram emot detta mest av alla) men som barnen faktiskt har pratat om då och då senaste dagarna. Wilma var väldigt sugen på att bli astronaut i bilen hem till Orlando igen och vi hade långa diskussioner om vad man måste plugga, hur man söker och om hur bra betyg man behöver ha i skolan.

Nä ni, hinner inte berätta om Universal studios idag. Måste fixa frukost och packa bilen och dra till Ft Myers. Vi skall checka ut om en timme...!!!