Inatt var vi uppe och tittade på ovädret. Det var ett av de värsta ovädren jag varit med om, men det var fascinerande att titta på. Regnet vräkte ner, det blåste kraftigt och åskan lät som den var precis ovanför huvudet på oss. Vi kunde se Mississippi från vårt hotellrum och att stå där mitt i natten och titta på ovädret var nästan lite magiskt. På ett spännade sätt!

Till morgonen hade vädret lugnat sig, men förmiddagen var inte så fin. Vi åkte därför till Peabody Place för lite shopping. Jag hade trott att det skulle vara varmare i södern, det var väl mellan 20 och 25 grader varje dag, men just då efter ovädret var det betydligt svalare, och jag hade inte packat ner några byxor. Som tur är så är det ju ingen konst att hitta byxor i USA, så det var snabbt åtgärdat. En väska blev det också!

Sedan var det dags att lämna centrala Memphis och Sleep Inn för att istället checka in som Elvis granne på Heartbreak Hotel. Det ligger precis vid Graceland, närmare bestämt bredvid det där centret med affärer och restauranger.

Det var också ett jättebra hotell. Receptionen var ganska kitschig med skojiga möbler och mycket färg och guld. Men rummen var lite mer stilrena. Våra rum var som små sviter med sovrum och vardagsrum. Självklart rullade Elvis filmer på TV'n dygnet runt och hans foto hängde över sängen. Hotellet beboddes också av en del lustiga figurer: Elvisimitatörer och extremt hängivna fans.

Vi tog det ganska lugnt idag. Strosade runt i affärerna, tog en milkshake, satt och solade vid den hjärtformade (dock brusten på mitten) poolen och promenerade utanför muren till Graceland.

På kvällen åt vi middag på hotellets restaurang. Där serverades bl.a. Elvismackan; rostat vitt bröd med jordnötssmör och banan. Kyparen tittade lite suspekt på oss när vi beställde in sex Elvismackor och frågade "All of you?". Vadå? Köper inte alla turister Elvismackan? Det var vad vi trodde i alla fall. Vi högg glatt in på våra mackor men det räckte med ett bett för att sudda ut våra glada miner. Jordnötssmöret satte sig som en torr hinna i gomen och vi började smacka och se lite smått lidande ut. Att mackan serverades tillsammans med en stor hög pommes frites gjorde ju inte saken bättre. Det var bara amerikanaren i sällskapet som nöjt mumsade i sig hela sin portion och dessutom högg in på våra när vi andra fem diskret skjutit tallriken åt sidan.