Idag är dagen vi lyckades lämna phiphi och det var ingen lätt match ska ni veta. Eftersom båten gick så tidigt (9) så tänkte vi att det skulle vara smartare att festa hela natten och sova på båten som vi trodde skulle ta 4 timmar. Nu i efterhand kanske inte det var det smartaste, men som vanligt hade vi en asbra kväll.

Kvällen började vi med att äga ut två killar i det där pinnspelet(glömt namnet nu) och sen även i beerpong. Resten av kvällen hängde vi med killarna som hade varit så jobbiga/roliga dagen innan. Vi höll på att driva runt med folk som vanligt. En av killarna tyckte inte att det var jättekul och lyckades stänka ner Rosanna med vatten. Vi körde lite payback så det löste sig. Vi orkade hänga på stranden med dom och en delfin/rosannas lillebror tills kanske halv 7 på morgonen sen tröttnade vi och drog hem och somnade på en sekund utan väckarklocka eftersom Miss Lee lovat att väcka oss.

Hon fick väl väcka oss två gånger och sen var vi påväg till båten. Folk trodde inte sina ögon när vi tillslut checkade ut eftersom vi varit på väg i typ en vecka. 

Vi båda älskar phiphi och kommer sakna det så mycket, men nu är det dags att dra vidare, man kan ju alltid dra tillbaka om allt annat suger ;)
Jag kommer vekligen sakna ägaren av guesthouset, den omtalade miss Lee. Hon är typen av värd som går in och väcker oss och kollar om Rosanna mår bättre/tagit sin medicin. Hon som även väcker oss för att vi ska hinna med båten och retar oss eftersom att vi är vakna hela nätterna men sover hela dagarna. Många har svårt för henne med tanke på att hon blir väldigt arg om man inte respekterar hennes regler vilket man får förstå för det är inte svårt att ta av sig skorna och inte skrika när man kommer hem mitt i natten och visa respekt.

Jaja tillbaka till båten, vi fick välja mellan vad vi tolkade det som en speedboat på en timme för 2500 baht/person eller en vanlig på 3-4 timmar för 1700/person. Vi valde att vara ekonomiska och tog den vanliga båten, det var nog den sämsta idén i år faktiskt. Vi var säkra på att det var en direktbåt så när dom väcker oss från bästa platserna efter en timma och berättar att det är första stoppet och att vi ska byta båt vart vi mindre glada.  Båten vi böt till var jättetrång, jättevarm och mycket mer folk så vi hamnade med varsin random. Rosannas randoms berättade att det skulle ta 6 timmar totalt och med flera stopp. Vi som inte ens hunnit stoppa i oss frukost och svettats halft ihjäl och inte sovit mer än 45 minuter ville grina och vända till älskade phiphi. Men nu funkar det inte riktigt så. Det var nästan omöjligt att sova men när jag väl lyckades så vaknade jag av minst 10 galna Thailändare som kommit på för att sälja mat osv. Det var inte jättekul men gott med lite mango iaf. Min mobil dog så kunde inte lyssna på musik, spela och inte prata med Rosanna som satt bakom mig. Riktigt jobbig båtresa. När vi väl kommer fram är klockan närmre 6 på kvällen så båten var visst 9 timmar av det typ värsta vi vart med om.

Vi var döda och kissnödiga så vi drog in på första restaurangen och åt och sen fick vi reda på att dom hade boende så vi flytta in. Vi ser vekligen inte fram emot att vi ska åka en ny båt till Malaysia imorgon.  Jag vet inte om jag är sjukt trött och förkyld eller om min feber är tillbaka men man kan ju hoppas att jag mår bättre imorgon men tråkigt att missa enda kvällen på koh lipe.

Det är jättefint här men mer något man åker till med en partner eller om man är lugn. En dag var nog lagom för oss här.