Det är tidig förmiddag och vi är inbjudna att tillsammans med ett par vänner åka heldagstur med motorbåt utanför Puerto Mogans kust. Skepparen, som bor i en annan by, har svårt att hitta parkeringsplats hos oss, så det dröjer ett tag, innan vi kommer iväg.
Ut på böljan den blå far vi 10 personer med hopp om att få se delfiner och fånga en och annan fisk. Var och en har sin lunch med samt det som där tillhör.
Start på övre däck med rosa Cava, sedan är vi ute ur hamnen. Det råder lugn på havet och vi njuter båtliv, när det är som allra bäst. Gamla och nya vänner av skandinaviskt ursprung, och efter ett tag förstår alla varandra, trots märkliga dialekter!
Plötsligt rycker båten till , ett av fiskespöna sträcks och det drar i linan. Tre starka grabbar vevar in, tung last! Nu ser vi precis under ytan en stor tonfisk (10 kg. enl.skepparen!) Spännande värre, beredda med kameror, mobiler, system och kompakt - men vad hjälper det?
FISKEN SLÄPPER!!!
Skepparen förklarar besviken att - Det är sån det sker imellem!
Ok, vi åker vidare ut på havet, inte en enda delfin, men en flygfisk ser vi i alla fall. Svänger in mot stranden i Veneguera. Några hoppar i och tjuter njutfullt i det klara vattnet.
Själv upplever jag ett lite familjedrama , borta på stranden ser jag en man och en pojke bada och de verkar ha kul i plaskandet. När de ska gå åter till husbilen, som står ovanför den steniga kanten vid stranden, klättrar mannen upp utan större svårigheter, men pojken tycks inte våga. Han tvekar, kryper, går ner igen och tittar upp mot husbilen. Ingen kommer dock till undsättning, och efter ett tag går han med mödosamma steg uppför stenbranten.
Hemåt och åter in i hemmahamnen ca 6 tim. efter avfärd.
Gissa om man fick färg denna soldisiga, vindsnåla havsdag! :-)