Ett måste är ett besök på 'Champagnerian' på Carrer del Reina Christina i Barcelonetta - området.
Man får dock inte lida av pedanteri, klaustrofobi eller vara nykterist - då är det liksom ingen idé. Det är trångt (trivsel), alla står upp och serveras vid disk. På golvet ligger fullt med servietter, som alla kastar där. Disken är kladdig av champagne. Dubbelmackor (läckra) med valfritt pålägg s.s. olika sorters korvar, ostar, varma eller kalla. Till dessa f å r man (nästan) en flaska Cava (spansk champagne) för två personer!
Oj, oj, mätt, glad, social och lagom lullig går man därifrån, gärna till havet, som ligger strax intill.

Att åka kommunalt i Barcelona är enkelt och billigt. Bäst tycker jag om, att åka spårvagn. Den är ren, glider tyst och kommer ofta. Biljettsystemet är bra, ingen kontanthantering. Man köper biljett i förväg och sedan stämplar den i en automat.

Shopping är roligt i Barcelona. Många modebutiker är designade på ett intressant sätt, och det blir nästan som att gå på konstutställning. Priserna är dock höga, och de flesta varorna finns att köpa här hemma, men ett och annat fynd går att göra t.ex. skor och lädervaror.
Själv har jag förälskat mig i en silversmed, ja, i hans smycken alltså. Resultatet blev en bred ring i stål med en liten diamant.

I Barcelona visar man respekt för barn bl.a. genom de välbyggda lekplatserna med stora, breda lekredskap, så att även vuxna kan delta i leken. Lekplatserna är vackert utsmyckade med konst och växter. Ytorna är stora, och det finns många platser i hela sta´n. På helgerna syns hela familjer ute på lekplatserna i full aktivitet.

Älskar att sitta på den välskötta sandstranden och skriva.

Ramblan
'Ramblan' fick för mig en annan klädedräkt. Förut var den endast ett turiststråk med gycklare, kanariefågelförsäljning, sockervadd och ficktjuvar. Nu fick även husen, som kantar glimtvis en historia. Det gällde att hålla sig framme, för att få del av den kunnige guidens lite självupptagna beskrivningar och anekdoter. Jag växlade mellan kameraavtryckaren och blyetspennans rafsande i anteckningsboken.
'Ramblan' är lång, indelad i sju delar. Vi passerade tre f.d. kloster och fick kunskap om, att 'Ramblan' ursprungligen kantades enbart av kloster, och att det forsade vatten ner från bergen i en mittfåra. Denna mittfåra har nu smyckats med stenbeläggning av Miró.
Förbi palats och hotell och anekdoterna avlöste varandra. På 'Palats la Virena' lär en vicedrottning, som överlevt sin make ha levt ett mycket frisläppt änkeliv i 40 år! 'La Bocheria', sedan 2006 världens bästa saluhall låg på högra sidan med entrén lite indragen. Att äta och ha det bra är viktigt i Barcelona. 'Operahuset' var stängt för renovering. Det hade ändå varit svårt att få bra biljetter, eftersom Alfa Laval och några banker lagt beslag på de bästa platserna. Dock kan man få se uppträdena i entrén för endast 9 euro. 'Hotel Orienten' , där bl.a. Maria Callas bott, fick den första gasbelysningen på Ramblan och invigdes 1842.
Över gatan in till vänster, i in i de gotiska kvarteren 'Barré Gotic', gamla sta´n, historiens vingslag. Smala gränder med gatlyktor ritade av den store arkitekten 'Gaudi'. Gamla gatskyltar, som visade åt vilket håll hästskjutsarna fick åka. Gatuadresser som förr var på spanska, numer skrivna på katalanska t.ex. 'Carrer de Ferra - Carrar de Ferrando'. Det är viktigt med Katalonien, och katalanska språket här i Barcelona.
Passerade många hus, religiösa byggnader och berömda gränder. En sådan var t.ex 'Carrer D´avingo', från vilken Picasso hämtat sitt motiv till sin tavla 'Flickorna från Avignon'. Barcelona har den bäst bevarade stadskärnan i gotisk stil.
Till slut en stunds reflektion i Cathedralen. Vilade fötterna och försjönk i tysnaden!

En stad under jorden.
En dag åkte vi hiss 2000 år tillbaka och hamnade i det gamla 'Barcino'. Under 'Museu d´Història de la Ciutat', Barcelonas stadsmuseum, har man grävt fram bostäder, badhus, fisksåsfabriker och golvmosaiker som grundlades av romarna strax före år 0. Välbevarade stadskvarter, som upptäcktes när man på 1930-talet skulle lägga gunden för ett medeltida palats, som flyttats från en annan del av staden. Numer utgör palatset själva stadsmuséet - och dess källare är ett fascinerande titthål in i stadens äldsta historia.
När vi återkom till nutid, befann vi oss på 'Placa del Rei' ute i solskenet. Satte oss på muséetrappan med var sin medhavd skinkbaguette och lyssnade på gatumusikantens gitarrmusik blandat med fnitter från en tonårsklass.
En öl skulle sitta gott, och snart hittade vi en cerveceria i slutet av en trång gränd med gamla gaslyktor. En avslutande eftermiddagspromenad på paradgatan 'Ramblan

Dans på en lördag förmiddag!
Vi blev något förvånade, när vi passerade torget framför Catherdralen. 'Sardanas' brukar ju alltid dansas på söndagar kl.12.00 där. Platsen framför Cathedralen fylls med hundratals ringdansande katalaner i alla åldrar. På kyrktrappan sitter en orkester , en flöjtist, en slagverkare, fem bleckblåsare och fem träblåsare. De spelar en säreget medryckande musik. Katalonien nationaldans heter 'Sardana', orkestern kallas'Cobla'.
Det är bara att ge sig in i dansens virvlar, och delta i alla snurrar och sidsteg. Man kan också med stort nöje stå vid sidan om och titta på. Att delta rekommenderar jag dock. Glädje, motion och gemenskap! På en lördag fm.!

Dramatik i sta´n!
Vaknade i arla morgonstund av tjutande storpådrag av brandbilar och ambulanser. Äcklig brandlukt sipprade in genom fönstret i mitt sovrum. Morgongympan fick vänta och jag slog på TV:n, för att få klarhet i vad som var på gång. Men varför ska allt vara på katalanska!! Bilderna visade dock, att en explosion skett på en av de stora gatorna i närheten. Attentat - eller gasexplosion?? Skönt, att det inte var nere i Metron och tydligen inga personskador.
Metron tog oss senare till 'Placa Cataluna'. Därifån promenad till nya konstmuséet 'Museu Art Contemporani de Barcelona'. Installationer och svartvita foton av Lothar Baumgarten. Jag fattar oftast inte installationer, men en del kan vara vackra att se på - det var inte denna!

'Skorstenarnas stad'
Frukostsol på balkongen - 16 våningar upp! Såg inga gäss på havet idag, men det var mörkt, mörkt blått och såg inte badvänligt ut. Vardagstrafiken runt parken var i full gång, och motorljudet ekade ända hit upp.
Det är lite vatten nere i parkdammarna, för lite för svanarna - men tillräckligt för grodyngel. Oj, vad det kommer att låta grodljud nästa gång vi hälsar på här. På.gr.av torrvädret är det vattenbrist, och instruktioner har utfärdats för vattenhushållning.
Husbyggen med lyftkranar omger oss i denna nyomdanade stadsdel 'Selva de Mar'. Ett kvarter närmare sta´n ligger 'Poblenou', som är 'skorstenarnas' stad. Överallt ser jag höga skorstensstockar sticka upp som enda rest av den gamla bebyggelsen. Man vill bevara minnet av den industristad, som en gång låg här.

Trafikmeddelande
Det kunde ha gått galet!
Ljussignalerna har längre intervaller här än i Sverige. När det väl slår över mot rött, gäller det att skynda sig. Då går det snabbt, och bilarna väntar inte. Inte heller de bilar, som kommer runt hörnet.
Att vara gående turist i Barcelonatrafiken kan vara med livet som insats. Tänk på det, om du kommer hit.

Väderleksrapport i april.
Det var lager på lager som gällde idag, t-shirt, kofta, vindjacka och halsduk. Ovanligt för årstiden - här brukar det vara 'maj' , när vi har 'mars' i Sverige. Solen var vår värmekälla, när norra vindar blåste ishavsluft. När man promenerade söderut längs stranden behövde man vante på högerhanden. Halsduk av, halsduk på, i sol och i skugga. Men det ser kanske helt annorlunda ut i morgon.

'Fundació Joan Miró'
Besök på ett av de otaliga konstmuséerna i Barcelona,' Mirómuséet'. Högt beläget på 'Mont Juijc', judarnas berg. Tänkte göra en s.k. 'eckfras', där man skriver något utifrån ett konstverk.
Befann mig i en vitkalkad, sval modernistisk byggnad. Min själ rymdes av glädje och lust. Det barnsliga väcktes i mig. Tror det beror på, att Miró oftast använder grundfärgerna. Skarpa, klara färger i kontrast till svarta konturer. Mönstrena bildar figurer, som ibland står var för sig, ibland för en dialog med varandra. Jag fastnade för en lustig skulptur, två figurer. Den ena med rött fundament, starkt gul kropp och lila ovalt huvud, som lutar sig mot den andra figuren. Denna drar sin lila, lite oformliga kropp bakåt. På det röda u-formade huvudet sitter ett par förvånade ögon. Det såg roligt ut!
Undrar om det är en HAN eller en HON?
Plötsligt säger hon,
- Va e re om?
Han har visst lagt armarna på ryggen och ler lite fånigt. Nu såg jag. Det är ju en pappa och hans tonårsdotter.
- Och var någonstans var du igår kväll?, säger pappan med glimten i ögat, väl medveten om att hans bångstyriga dotter sovit över hos sin punkarvän.
- Vaddårå, hos Cilla, typ.
- Ja, ja, men kom ihåg och ring hem nästa gång du sover över hos.....hm....Cilla!
- Äh! , svarar dottern generat, vänder sig om och går.
Var det så, han menade Miró, när han skapade denna lustiga skulptur?

Berörd
Blev djupt berörd av ett besök på 'Plaza de Saint Felip Neri', ett litet torg i gamla sta´n, med kulhål i ena husväggen. Här sköts 18 små barn ner 1936!
Stod där en stund och tänkte.
Det var en gång en förskola..............
Förskolebarnen klädda i små randiga överdragsförkläden har just avslutat sin lektion i konst. De har förberett sig på ett besök på Konstmuséet. Stojiga och med mycket spring i benen rör de sig ut i stora rummet. Nu väntar en stunds lek före maten. Några av flickorna leker med de stora ringarna som de rullar med pinnar. Ett par pojkar tågar som soldater på rad. Efter potatissoppa och hembakat grovt bröd blir det siesta, och lugnet lägger sig över rummet.
Pedro vaknar först. Han behöver kissa och går ut ur rummet med sin kudde under armen. Allteftersom vaknar de andra barnen, och det blir dags för utelek. Barnen går på led ut på den fyrkantiga stengården, det lilla torget.
Plötsligt hörs flygplansmuller från ett lågt flygande plan, och så ett fruktansvärt smällande. Barnskrik och jämmer följs av iskall tystnad. Stengården färgas snabbt röd.
18 små barn har fallit offer för tyskarnas kulor.
Små oskyldiga barn!
Varför??
Det tyska planet är redan borta.
Året är 1936.
Varför?
Det finns fortfarande inget svar, men kulhålen vittnar om en tragedi, som sätter spår hos betraktaren.

Hemresan
Säkerhetskontrollen på Barcelona flygplats var rigorös! Av med klocka, armband, halsband och skorna!!! Tacksam att jag fick behålla kläderna på. Efter 'desarmeringen' gott med cappucino och chokladfylld croissant på nya caféet i avgångshallen. Flyget som vanligt en timme försenat. Under väntetiden fönstershopping i de läckra flyplatsboutiquerna.
Utkall och ombordstigning. Fick önskad fönsterplats på vänster sida, för att kunna se hela Barcelona från ovan - men ack nej. Flög ut över havet, skarp vänstersväng norr om sta´n!
Efter en stund låg snötoppsklädda Pyrenéerna långt under oss. Betagande skönhet! Samtidigt meddelade piloten vädret i 'Estocolmo' +4, småregn.

____________________________________________________
Om du gillar
- färg och form
- fantasifull arkitektur, som tycks upphäva tyngdlagen
- snabba kommunala transporter
- avantgarde mode och design
- gatuperformance
- vänliga leenden
- Cava
- sol och värme
åk då gärna till Barcelona!
Hasta la vista!