Då kom äntligen dagen vi har åkt hit för, att få överraska familjen. Vi hade ju åkt hit fast de inte visste att vi skulle komma. Jag visste att flyget skulle anlända vid 6-tiden, så upp tidigt och äta frukost. Vi hann med en promenad vid stranden sen satte vi oss att vänta, i timmar. Det kom en buss med resenärer och vi sökte i panik familjen, som inte var med. Var har allt gått fel? har jag fått fel info? har de ändrat sig? många frågor snurrar. Jag lyckas kolla med receptionen, om de ska bo på hotellet och där har jag tur det ska dom göra. Men var är dom? Det kommer ytterligare en buss med resenärer och där i slutet av bussen ser jag äntligen min pappa men de ska ju var sex stycken..... När han kommit av bussen och ser förvirrad ut så dyker min mamma upp från ingenstans med brors ena barn. Då känner jag att räddaren i nöden måste rycka ut. Mina förvirrade föräldrar som inte kan många ord engelska. Så ut spatserar jag och hoppas att ingen ska få en hjärtinfarkt av chocken. Nu blir inte chocken så stor men, de har svårt att fatta att vi är där, vi som inte kunde få ledigt och fara. Glada blir dom men vi saknar fortfarande tre stycken. Vi hjälper de stackarna i nöd med att checka in på hotellet och mitt i denna kaos dyker då den vi är därför min bror som fyller jämnt, med sig har han de andra två så äntligen har sex stycken kommit fram. Bror, fru coh dotter har åkt tuktuk sista biten. Ett visst överrasknings moment var det men inte så mycket som man trott för de överraskade nog oss mer när de kom in eftersom vi inte riktigt hann med när de dök upp. Kul var det iallafall och de tyckte att det var jätte kul att vi tagit oss till Thailand. Dagen fortsatte sedan med bad ,prat och en massa skratt. Efter en god middag tillsammans på kvällen fick äntligen stupa i säng, för att ta nya friska tag imorgon igen.