Lämnade Delsbo ganska tidigt och tog Kalvstigen söderut. Varför vägen kallas så vet jag inte, men kanske kan det ha ett samband med att man underm färden passerar byn Kalv? Den är till en början tämligen kuperad, t.o.m. till den grad att jag utanför byn Nor satte ett nytt hastighetsrekord på resan då jag uppmätte precis 60km i timmen i en nedförsluta. När man kommer i de hastigheterna på cykel, med kärra bakpå, gäller det att vägen är slät och fin. Det var den!

Därefter blev det plattare och vi kunde få trampa på i lite mer normal cykeltakt. Lämnade Kalvstigen för gott vid samhället Vallsta och slog in på väg 83. Innan vi lämnade byn så hann vi dock med ett besök på kaffestugan Kvar-Eriks som drevs av två gamla damer som visste hur man bakade.

Vi stannade till vid Willys i Bollnäs för lite proviantering och passade samtidigt på att slänga i oss lite mat.För egen del fick det räcka med en burk konserverade persikor. Mycket energi i den sockerlagen. Man lägger om sina mat-och dryckesvanor ordentligt under en sådan här tripp. Jag som normalt kanske dricker 3 till 5 cocacola på ett år bälgar nu i mig 2-3 om dagen, men man känner att kroppen behöver det.

Slog så småningom nattläger vid en fin liten sjö vid Mållangsta någon mil söder om Alfta. Det var alldeles utmärkt förutom det att det kom en tant och tyckte att vi inkräktade på privat mark. Vilket vi naturligtvis inte gjorde då det var både riksvägen och en liten skogsdunge mellan oss och hennes tomt. Nåja, till slut blev det tyst och vi kunde somna.

/Conny