Railay Beach ligger på en halvö. Hit eller härifrån kan man inte komma med bil, utan det är longtailbåt som gäller.
Ao Nang ligger ju bara "runt hörnet", men det kostar 800 bath/båt/8 personer. Vi gitter inte vänta på att det ska komma 4 personer till, så vi betalar 800 och kommer iväg.
Vi strosar hela gatan fram tills vi hittar ett café. Där får vi oss några goda lattar.
Damerna ska fixa naglar, så jag passar på att leta upp Peace Laguna Resort, som vi bott på vid två tidigare resor.
Men det gick inte att känna igen. Totalt förändrat till en lyxresort.
Inte heller Last Cafe', som låg längst söderut på stranden, går att känna igen.

Efter att vi handlar det vi skulle, köper vi biljetter i en biljettkiosk. 800 bath för att slippa vänta. Men båtkillarna menar att vi måste vänta in 4 personer till. Då blir det liv i luckan och vi kommer iväg med en gång. Man får hela tiden bevaka så man inte blir lurad😠.

Hemma igen blir det ett dopp i en av våra pooler. De andra går hem för att vila.....Jag tar en promenad till Railay East och vidare till Phra Nang-stranden. Hälsar på några varaner av enmeterstypen och ser både makaker och glasögonapor.
Stigen dit ringlar sig under droppstensformationer och under berguthäng. Man kan också klättra upp till en utsiktsplats, men det är nästan som bergsklättring, på en lodrät vägg. Har provat detta tidigare, så idag avstår jag😉.

Efter kvällens stenugnsbakade pizza, ska vi beställa en båtutflykt till James Bond-ön, men den var redan fullbelagd. Finns andra alternativ, att ta sig dit, men inget som lockade.

Min kvällspromenad går utmed Railay East, som också har förändrats sen vi var här sist. Nu går det en strandpromenad, med många restauranger och resorts, utmed hela kustremsan, som dock fortfarande är ett träsk.

Anne och Hans