Käkar frukost på Dunkin' Donuts. Ingen frukost erbjuds på det här vandrarhemmet. Eller, för att citera Mark, en annan gäst här, "de har bagels ... vissa dagar". Bra frukost har jag inte sett på något vandrarhem i USA hittills.

Bild: Ekorre som vill in i värmen.

Jag promenerar en kort vända i området. Åker senare med Mark, som har bil, ner till city. Han har bott här så han visar lite var vissa sevärdheter och annat finns.

Chicago känns mer som en storstad än NYC/Manhattan.

Jag minns några saker från 1985 eller 86 (?) när vi var här; ett motell med skitigt handfat, ett snabbmatsställe med friterad kyckling, ett bankkontor, en restaurang, Sears Tower, och att vi gick förbi en gata i Andersonville, samt att vi tappade bort Holger (min farbror, som bodde här då, för den som läser det här och inte vet) när vi skulle ta loopen. Vi anlände Chicago med Greyhound tror jag men jag tror inte att stationen låg på samma ställe som nu.

Mark drar någon annanstans och jag går in på Chicago Institute of art, utan tvekan en av de bästa konstsamlingarna som jag sett. Jag tror det slår Metropolitan också. Mängder av Renoir, Van Gogh, ett antal bra Kandinsky, Picasso och annat och den kända George Seurat-tavlan (som också är med i Ferris Bueller ...).

Jag går till ett annat vandrarhem (downtown -- det jag har nu är långt från city) och fixar så att jag kan checka in där imorgon.

Käkar, går bå bio, ser No country for old men, bröderna Coens nya film. Bra, men egentligen inget fantastiskt.

Presidentvalet är i full gång som alla vet. Det visas en del debatter och valvakor givetvis på tv. Obama vann precis stort i South Carolina; 55 % med 80 % av afro-amerikanernas röster. Jag frågade taxichaffisen i Cleveland, afro-amerikan född i Ghana -- han kommer att rösta på Hillary med motiveringen att hon kan vinna presidentvalet; han tror inte att Obama kan det. En hemlös afro-amerikan som jag snackade med här i Chicago idag kommer att rösta på Obama, tveklöst.