Det var med hjärtat i halsgropen jag tog den här bilden. Trodde nog att balkongen skulle rasa vilken minut som helst! Den "bågnade" när tanten rörde sig där.
Genom denna bild visas en del av det som människor fick ha som sin vardag i efterkrigstiden....Hur var det då inte under kriget???????
Fortfarande finns det många sår i mnniskors själar och hjärtan och i bebyggelse och infrastruktur.
Gunilla
