Ska man rapportortera om sådant som inte skimrar - Denguefaber!

Dengue är inte att leka med och du får säkert den upplysningen där du bör få den.
D.v.s. där du får information om vaccinationer. Du fixade ju så att vi alla fick den infon här på RG, och det var väl bra för de som skulle till Rayong.
Sedan är det ju så att vår enda "riktiga" journalist råkat klanta sig så att han blev avstängd, annars är jag övertygad om att han upplyst oss redan innan sjukdomen fick denna dramatiska ökning. Förmodligen redan innan sjukdomen upptäckts.

Allvarligt talat så anser jag inte att RG har några som helst skyldigheter att informera om vad det vara må.

//Laptop

Laptop, det handlar väl ändå inte om skyldigheter utan om vad man borde kunna vänta sig av en resesajt.

Hej.
Nedanstående är citat från Legusta angående Dengufeber.
Det står inte specifikt Thailand, men Asien nämns.
Jag har funnit flera Dengukommentarer i tidigare diskussioner.
Längst ner finns hänvisning till Legustas källor.

Legusta säger:
Denguefeber, eller enbart dengue, är en influensaliknande febersjukdom. Den orsakas av ett virus som sprids via myggor och rapporteras från de flesta länder i tropikerna, såväl från Afrika och Asien som från Mellan- och Sydamerika. Sjukdomen är en vektorburen zoonos, d.v.s. en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa.

Epidemiska utbrott har under senare år rapporterats från bl.a. Brasilien och Kuba. Dengue är inte helt ovanlig hos hemvändande svenskar. Varje år anmäls 30 till 60 fall, men då många av de smittade är ute på långresor (”ryggsäcksfolket”) är det säkert många fler svenskar som drabbas av sjukdomen.

* Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning
Dengue orsakas av ett virus tillhörande gruppen flavivirus. Sjukdomen överförs till människa via myggor tillhörande Aedes-släktet. Förutom människa kan sannolikt vissa apor fungera som reservoar. Sjukdomen sprids ej direkt från människa till människa.

Inkubationstiden anges vanligen vara 5–10 dygn.

* Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik
Dengue debuterar akut med feber, huvudvärk, rygg-, muskel- och ledsmärtor samt kärlsprängda ögon. Efter några dagars sjukdom uppträder ofta också ett mässlingliknande hudutslag. I ett senare skede kan punktformiga hudblödningar ses på främst fotryggar och händer samt i armhålor. Sjukdomen är i regel godartad och många får enbart en övergående feber.

- "Hemorragisk dengue" är ett mycket allvarligare sjukdomstillstånd med en inte obetydlig dödlighet. Vid hemorragisk dengue ses blödningar i många inre organ liksom från mag- och tarmkanalen, och patienten kan dö i en blödningschock. Tillståndet uppstår hos patienter som återinfekteras med denguevirus och uppfattas i dessa fall som en "immunologisk katastrof".

Denna allvarliga sjukdomsform drabbar sålunda nästan uteslutande den inhemska befolkningen, framför allt barnen, medan turisterna som regel klarar sig från denna komplikation.

Det finns inte något specifikt läkemedel mot denguevirus. Terapin är därför symtomatisk, d.v.s. inriktas mot patientens aktuella symtom. Diagnos ställs genom att antikroppar mot denguevirus påvisas i patientens blod.

* Allmänt förebyggande åtgärder
Det finns inget vaccin mot sjukdomen. Genom att skydda sig mot myggstick kan man minska risken för dengue, liksom för andra insektsöverförda smittor.

Aedes-myggorna är, till skillnad från många andra myggor, aktiva även under dagtid. Man bör, särskilt på kvällarna, den tid då myggorna dock främst biter, bära långärmade tröjor och långbyxor. Man bör också smörja in huden med myggmedel och till natten kan man ligga under myggnät. Fläkt eller luftkonditionering håller i viss mån även borta myggen.

* Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott
Denguefeber är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Smittskyddsinstitutet (SMI). Den sjuke behöver inte isoleras.

Läs mer:
http://www.smittskyddsinstitutet.se

Källor: Bengt Normann, smittskyddsläkare, Mats Wahlberg, professor samt Smittskydds­institutet och Socialstyrelsen.

Jag har läst tråden "Vill vi bara diskutera rosa skimmer?". Om jag fattat en del av inläggen rätt och praktiserar det på ditt inlägg, så borde du, Bengtar inte ha meddelat om Denguefebern i Rayong, eftersom du endast har läst det i Östgötacorrespondenten och därför inte är fullt trovärdig i frågan. Dessutom var det, som du skrev, andrahandsuppgifter redan där. Anledningarna till att du inte är berättigad är då:

1. Du har inte varit i Rayong.
2. Du har inte upplevt Denguefebern.

Ett av dessa kriterier borde du uppfylla. Om du uppfyller kriterie 1, då kan du naturligtvis ha upplevt febern på plats, men om du bara uppfyller kriterie 2, så är det tvivelaktigt. Du kan ha upplevt den någon annanstans.

Eftersom du snart ska åka till Thailand så finns det en viss möjlighet att du blir berättigad till att ha startat upp den här tråden. :-)

Hommage,
vad är du ute efter?
Tycker du inte detta är en berättigad fråga från Bengt eftersom han SKA till Thailand, eller är det månde ett försök till en ny felletaredebatt som önskas?
Mvh
Ingemar

Det kallas humor kära vän.

Nu får du väl ge dig, varför dra in Homman i denna diskussion och tala så illa om honom?
Likaså Hommage, varför inte svara på frågan som trådskaparen frågat istället?
Det är väl bra om man kan få upplysningar i viktiga saker även här.
Det finns ju en sida på UD som varnar om saker och ting när man ska ut och resa och vilket land som man inte ska resa till, men de är inte heller så uppdaterade, har jag märkt.
Så varför inte informera så mycket som möjligt och vart man kan vända sig om man är orolig inför en resa t.ex.?
Alla kanske inte tänker på allt.
Tack Ingemar_e för upplysningen, det är bra att någon hjälper en med upplysningar istället för att tjafsa!
Mvh Eva

Sa Hommage det till dig.
Jag tycker faktiskt att detta är en rätt allvarlig fråga som man INTE ska ta med en (humor)klackspark.
Mvh
Ingemar

Sa Hommage det till dig.
Jag tycker faktiskt att detta är en rätt allvarlig fråga som man INTE ska ta med en (humor)klackspark.
Mvh
Ingemar
Nä han skrev det ju inte i klartext men är jag inte tappad bakom en vagn så var det väl så det var menat,
och så farligt var det väl inte kan jag tycka men det får ju stå för mig att jag uppfattade det så så tolkningen är ju helt upp till var och en.

Sjukdomen i sig är ju inte så trevlig och rolig på någe vis alls men det var nog den tråkiga och humorbefriade stämningen och vissa diskussioner om rosa skimmer osv. här på siståne han syftade på..
Bosse.

Vad roligt att du uppfattade det som humor, Laplander. Det var precis det som jag försökte åstadkomma. Det hade kommit ett långt svar med fakta om Denguefeber från ingemar_e och det hela var klart. Då tyckte jag att det var trevligt att skoja lite.

Ska nu allt som skrivs på den här forumet tas med allvarlig blick och tungt sinnelag, så kan ingemar_e titta efter vad Bengtar skrev. Han frågade inte efter någon information. Han kom med påståendet att han tyckte att ha skulle fått ta del av informationen om Denguefebern i Rayong på Reseguiden. Nu hade han redan fått den genom Östgötacorrespondenten. Om jag hade påpekat detta, då hade jag sökt en felletardebatt. Jag tyckte däremot att faktan du skrev var mycket intressant.

Nog fattade jag det var humor, men med denna typ av humor i ett allvarligt ämne kanke inte alltid är så klokt, eller?
Det är inte alltid, på många diskussioner lätt att uppfatta om det är humor eller det bara är för att skapa konflikter.
Jag läste också Bengts inlägg.
Kommenterade också att ämnet förekommit tidigare på några diskussioner så helt dött har det inte varit.
Ofta är det ju så att när man/jag konfronteras med ett problem, ja då är det lätt att öppna en ny diskussion.
Väldigt många gånger får man/jag uttömmande svar i sökrutan uppe till höger om jag letar efter något..
Mvh
Ingemar
.

Om jag förstått Bengtar rätt så handlar det om det faktum att vi på sajten har ett antal mycket uppdaterade Thailandskännare, som med glädje och noggrannhet delar med sig av allt positivt som rör Thailand, men när det dyker upp något "som inte skimrar" då är det knäpptyst! Det är ointressant vad som skrivits tidigare, det är en nyhet nu det handlar om.
Att satir och ironi är bortkastad tid på den här sidan har konstaterats tidigare. Att Hommage trots det gör ett försök förtjänar en liten applåd!
Det är inte denguefebern han skojar om utan något helt annat.

Visst är det humor...sjuk humor för att vara korrekt

/ Tubbe

Jag bugar & tackar Ingemar du är en förstående RG medlem som uppskattar mer trovärdiga inlägg.
Jag har ett egenintresse inom detta område, studerar medicin.
Och jag håller mej hellre till fakta än en hörsägen utan bakgrund och utan länkar.

Om man vill leta upp faror utomlands så kan man snart inte åka någonstans, sunt förnuft och tur kommer man långt med.

* Och att läsa in sig vad man bör undvika och skydda sig emot är mer en regel som varje långresenär skulle ta mera på allvar.

Jag har skrivit lite om några faror och om någon vill smaska i mer så kan jag fylla ut med mer nyttigt material här.

Thailand har ett tropiskt klimat och det betyder att det finns en hel del både trevliga och mindre trevliga djur här. Chansen för att du ska råka på något av de otrevliga djuren är dock minimal. Det är dock inte ovanligt att stöta på ormar, allt från kobror till ofarliga snokar.

* Ormar och insekter
En av de vanligaste ormarna i Thailand är kobran. Trots att den är en av de farligaste ormarna i världen så sker det väldigt få dödsfall i Thailand på grund av ormbett. Totalt dör cirka 20 personer varje år i Thailand av ormbett. Nästan samtliga av dessa dödsfall är bland dem som arbetar på gummiplantager där ormar är vanliga. Antalet ormbitna utan dödlig utgång är cirka 10 000 om året. Ser du en kobra så håll dig bara lugn och sansad och stå still så försvinner den snabbare än du kan blinka. Han är förhoppningsvis räddare för dig än vad du är för honom.

* Skorpioner, giftiga spindlar och giftiga tusenfotingar är samtliga vanligt förekommande i Thailand men deras gift är dock inte livshotande för en vuxen människa. De kan dock skapa ordentlig smärta om du blir biten eller stungen. Är du allergisk mot exempelvis getingstick så kan dock ett bett från någon av dessa herrar och damer vara livshotande.

* Fiskar
Även om du säkert aldrig kommer att stöta på dem så finns det faktiskt tre stycken fiskar som är ganska giftiga. Dessa är Lionfish (Lejonfisk), Stonefish (Stenfisk) och Jellyfish (Manet). Den enda av dessa tre som i ett fåtal fall kan innebära dödsfall är stenfisken. Det krävs dock ganska mycket för att det ska vara någon risk för dig. Du behöver inte vara orolig att du stöter på någon av dessa på stranden då de föredrar att ligga och lura i djupa vatten.

* Hajar
Det är fullt av hajar i Thailand. Men oroa dig inte, det finns inga människoätande mördarhajar i dessa trakter. De flesta är små ofarliga hajar som inte ens skulle komma på tanken att ta en tugga av dig. Dessutom så lever även de ute på djupare vatten och kommer inte in nära land.

* Stenfisk (Synancceia horrida)
Giftigast är Stenfisken (Synanceidae) vars taggar vållar ytterst plågsamma sår som ofta kan orsaka dödsfall. Smärtan är så ohygglig att offren ofta grips av yrsel eller blir vansinniga och slår och biter alla som försöker hjälpa dem. De flesta skador orsakas av att människor av misstag trampar på fisken som stelnar till och reser sina taggar när fara hotar. Till råga på allt är den så väl kamouflerad att den nästan är omöjlig att upptäcka.

Om man råkar trampa på en stenfisk kan det orsaka mycket svåra förgiftningar. En våldsam smärta som sprider sig från foten till underlivet. Orsakar svullnad, domningar, feber, och chock. Benet svullnar upp till elefant storlek och blir svart, vilket ofta leder till amputering på grund av kallbrand. Över hälften av alla drabbade dör, hos övriga kan det dröja flera veckor innan dom åter är friska. Stenfiskens gift är tillräckligt kraftfullt för att döda en vuxen människa inom 2 timmar. Inte för inte är stenfiskar vid många kuster betydligt mer fruktade än hajar.

- Andra farliga djur
* Portugisiske örlogsmannen (Physalia) finns i varma hav över hela världen. Det finns mer än en art av släktet. Om du råkar röra en tentakel från en portugisisk örlogsman uppstår genast en intensiv och stark smärta. Smärtan ökar stegvis och sprider sig snabbt till närliggande kroppsdelar. Huden runt det drabbade området blir rött och sårigt. Vid svåra skador blir det ofta väldigt fula ärr och bristningar i huden.

* Kungskobra (Ophiophagus hannah), Ett bett från kungskobran kan orsaka: Brännande smärta, svullnad, sluddrande tal, förvirring, paralysering av musklerna, slöhet, och andnöd.

* Spottkobra (Naja sumatrana, Naja siamensis, Naja kaouthia) Spottkobrorna i Asien kan försvara sig genom att spruta ut gift upp till 3 meter mot angriparens ögon. Hos dessa arter har kanaler i gifttanden en skarp krök nära spetsen. öppningen på tandens framsida är så liten att giftet sprutas ut under högt tryck och strålen kan nå flera meter framåt. För att förbättra strålens form reser ormen främre kroppshalvan då den spottar. För att döda bytesdjur sprutar spottkobrorna in giftet i bytet på samma sätt som andra ormar med främre gifttänder.

* Sandrassel orm (Echis carinatus), Sandrasselormen tillhör de allra mest lättretliga ormarna. Giftet är mycket stark, och kan orsaka medvetslöshet väldigt fort. Det finns dock bra motgift mot ormen, men det krävs att det används fort. Sandrassel ormens gift är ett blodsgift, och orsakar inre blödningar, och hjärtstillestånd. Ormen ligger i topp på dödsstatistiken över ormar som biter ihjäl människor, och enbart i Asien dödar den årligen i snitt 8000 människor. Arten är dessutom ganska talrik, och eftersom den har för vana att gräva ned sig i sand eller jord är den väldigt svår att upptäcka.

* Randig havsorm (Laticauda colubrina), Havsormar är nära släkt med kobran, men är helt anpassad för ett liv i vatten. Havsormens bett är till en början smärtfritt, men redan efter en halvtimme kommer symptomen, och då kan det gå mycket fort. Nervgiftet går på centrala nervsystemet, andning och hjärtfrekvens. Det bryter ner muskelcellerna och de röda blodkropparna, som proppar igen i levern så att det blir akut leversvikt. Man kan kissa brunt, då nedbrutna muskelfibrer och annat kommer ut, och du kan inte röra armar och ben. Svåra smärtor. Andra sympton är stelhet, muskelkramper och spasmer, blindhet, medvetslöshet, och andnöd. Man kan dö någonstans mellan två minuter och två dar. Men det brukar gå väldigt snabbt med havsormar och det innebär en otroligt smärtsam död.

* Russel huggorm (Daboia russelli), Russel huggormen är lättirriterad, aggressiv, och hugger blixtsnabbt, vilket medför att offret har mycket liten chans att hinna undan. Giftet är ett mycket starkt blodsgift som bryter ned musklerna och blodcellerna, vilket ger omfattande vävnadsskador. Vid bett från ormen är det vanligt att offret "hostar" blod och dödsorsaken är vanligtvis stora blodförluster orsakade av inre blödningar. Ett bett från ormen kan leda till döden på mindre än 48 timmar om inte motgift sätts in fort.

* Randig krait (Bungarus fasciatus), Eftersom ett bett av kraiten är smärtfritt struntar många i att uppsöka läkare, vilket har lett till många dödsfall. Kraiten har ett mycket starkt nervgift, och redan minuter efter att man har blivit biten kan man drabbas av medvetslöshet, men det kan även dröja timmar innan symptomen visar sig. Man har på senare år hittat ett motgift mot kraiten, men även med snabb behandling avlider ca 50% av dom bitna. Symptomen vid ett bett är stelhet, muskelkramper och spasmer, blindhet, medvetslöshet, och andnöd.

* Tusenfoting (Centipedes) inte dödlig men ett bett orsakar mycket svår smärta och kan leda till svåra infektioner.

* Malariamyggan. Världens farligaste djur (förutom människan) är de encelliga parasiterna av släktet (Plasmodium) som sprids av myggor av släktet (Anophedes). Det är nämligen dessa som orsakar malaria. Malaria orsakar mellan 200 - 300 miljoner dödsfall varje år.

* Fjärsing (Trachinidae). Är tidvis vanligt förekommande utanför de bohusländska kusterna och söderut i Europa längs hela Atlantkusten, Medelhavet och Svarta havet. Utmed Afrikas västkust till mellersta Marocko. Ett stick av de giftförsedda taggarna kan leda till svåra smärtor och ibland även till kramper. Förutom den intensiva smärtan efter en fjärsing attack, som i sig är svår att lindra kan, sväller det infekterade området upp. Beroende på den gift- påverkade människans allmänna hälsotillstånd kan olika följdverkningar komma. Litteraturen säger att Förgiftningssymptomen kan vara mycket olika från fall till fall. "Skadeprocessen" efter att giftet kommit in i kroppen tar olika lång tid, från dagar till flera veckor. Biverkningar brukar vara huvudvärk, feber, kramper, köldkänsla, delirium, illamående, kräkningar, ökad hjärtfrekvens, mm.

Läs om världens farligaste och giftigaste djur, varav en del dödliga: Flugor, Fåglar, Myggor, Nematoder, Trematoder, Protozoer, Amöbor, Maskar, Bakterier, Virus (Parasiter), Stenfisken (Synanceidae), Vampyr Kattfisk (Candirú - Vandellia cirrhosa), Box Jellyfish (Chironex fleckeri, Carybdea alata och Carybdea rastonii, Kägelsnäckor (Conus textile) mm

http://www.smittskyddsinstitutet.se
http://medlem.spray.se/folkblom
http://www.aloha.com/~lifeguards/critters.html

* Ladda ner
En överlevnadsguide för fångar i Thailand. Guiden är på engelska och igentligen skriven för engelskmän men det är många goda tips i guiden som nyttjas av alla.
Bland annat hur man får i sig dom nödvändiga vitaminerna med mera.
Ladda ner PDF-fil här (Öppnas med Adobe Acrobat Reader)
http://www.sannegarden.net/c4422/Survival_guide_for_prisoners_in_Thailand.pdf

* Nödvändig Vaccination
Allmänt kan man säga att när du reser utomlands (även i Europa) bör du vara vaccinerad mot Hepatit A (smittsam gulsot) eventuellt Hepatit B (om du kommer i kontakt med blod), difteri, stelkramp och polio.
Och detta gäller även Thailand i synnerhet även om du håller dig till turistorterna

Typexempel som jag lärt mej på resa i Tropiska (Indiska Ozeanen) och sett av egen erfarenhet är Kägelsnäckor (Conus textile).
Eftersom snäckan rör sig väldigt långsamt behöver den ett starkt gift som snabbt dödar dom snabba fiskarna som är snäckans huvudsakliga byten.
Tänk er att snäckan vid fara skjuter ut en mycket liten harpun. Tänk er den bestruken med en blandning av pilgiftet curare, tetrodotoxin från den giftiga japanska blåsfisken, bakteriegiftet botulin och ett hundratal andra nervgifter. Där har ni den lilla konsnäckans jaktvapen som den spetsar och dödar sina bytesdjur med. För att sedan svälja dem hela.
Nära 70 procent av alla som blir stuckna dör, om de inte behandlas.

Konsnäckan finns främst i de tropiska haven. Av alla de cirka 500 arter inom denna familj är ett 70-tal riktigt giftiga jägare och Conus textile tillhör dem. Ett sting av giftharpunen kan bli fatalt även för en stor människa. Och sticker gör snäckan; vissa arter har samma ilskna läggning som retade getingar

PLOCKVARNING FÖR SNÄCKSAMLARE

Konsnäckan förför både människor och djur. Vi faller för det utsökta skalet. Fiskarna lockas med den långa snabeln, som de uppfattar som ett läckert bete. Men för dem som turistar vid tropiska vatten måste plockvarning utfärdas. Alla arter är inte giftiga. Men för säkerhets skull bör man lämna alla i fred. Gifterna går på det centrala nervsystemet. Själva sticket kanske inte känns så mycket, men effekterna efteråt kan vara allt från en övergående andnöd till allmän förlamning och död. Den som får ett stick ska alltid söka läkare. Går inte det måste omgivningen hjälpa till med konstgjord andning. Snäckorna kan vara mycket aggressiva och gå till attack helt oprovocerade.
Denna raffinerade giftblandning har gett den havslevande konsnäckan en favoritposition bland biologer, medicinare och kemister.

Så enkel är frågan!
Det handlar om information!
Där är tråden!
Bengt

Numera badar jag alltid med badskor i vattnet.
Det är även förädiskt med vassa koraller som också har ett gift som i för sig inte är livshotande men som i värsta fall kan utveckla allvarliga infektioner. Alla egna sår i tropikerna bör studeras mycket noga för att se utvecklingen.

Ett litet tips som är bra att köpa med er vid resan är OpSite.
Det är sprayfilm (plåster) som man använder inom sjukvården. Finns på Apoteket.
Jod (Iodine) köper du såklart utomlands för desifiktion.

Jag håller med, all slags viktig information borde man kunna få ta del av här om det sen inte är utav RG själva så sitter ju många inne med kunskaper om vad som sker runt om i världen.
Kanske nyss kommit hem från något land där något inträffat, en sjukdom sprider sig eller liknande.
Det kan vara väldigt värdefullt att få ta del av här kanske.
Alla kan säkert hjälpa till med någon slags information om vad som sker någosnstans.
Mvh Eva

Det är med mycket stort intresse jag läser, Legusta. Tack för att du delar med dig.

Bra varför inte be RG skapa en medicinsk tråd....kanske man kan nå tips där bättre än söka på alla resor

Andra faror du bör se upp med ...

Dom fyra provinserna i södra Thailand, eller snarare sydöst (viktigt) Songkhla, Pattani, Yala,och Narathiwat bör undvikas på grund av motsättningarna imellan Thailändska staten och fanatiska extremister, och knarkkurirer (s.k.a muslimer) som i århundraden eftersträvar att dom vill bli självständiga.

Men på andra sidan gränsen i Malaysia som är muslimskt är det lugnt.

Det finns några få faror som man inte pratar så mycket om i Thailand, för att inte förlorar turisterna tror jag.

De giftiga maneterna är välkända bland thailändarna.
Men ingen varnade turisterna för faran.
Moa flickan som dog i Thailand (torsdagen 3 april 2008) tros att hon blev stungen av en kubmanet som är extremt giftig.

Arten hör som tur är vanligtvis inte hemma i thailändska vatten utan finns normalt utanför Australiens kust, där har över 100 dödsfall dokumenterats under 1900-talet.

Maneter och andra djur kan spolas in till stränderna när lågsäsongen kommer och vindarna vänder. Maneter är annars inget man pratar om här. Ibland flyter det in maneter men de är oftast så stora att man ser dem.

– Vi badar aldrig när vattnet är på väg in. Det har vi blivit varnade för. Men det var först när vi hade varit här ett tag och lärt känna folk. Det är inget de direkt går ut och berättar. Under lågsäsongen stänger man stränderna eftersom det blåser in så mycket skräp. Thailändarna badar inte alls under lågsäsongen.

* Havsgetingen – giftigaste maneten
l Tentaklerna har nässelceller med särskilda trådar som slungas ut vid beröring och tränger in i offrets hud. Sedan sprutar en gadd på tråden ut ett brännande gift. Mekanismen är till för att fånga byten och som försvar. Havsgetingen är världens giftigaste manet. Giftet är starkt nog att döda 60 vuxna människor på tre minuter.

* Ett problem oktober– maj
l Havsgetingen har observerats vid norra Australien, Papua Nya Guinea, Sydostasien och Indien, sydöstra USA kring Florida och ner mot Sydamerika, och vid Afrikas sydvästkust. Den är främst ett problem från oktober till maj.

* Första hjälpen
Första hjälpen vid skador från marina djur:
Vid kontakt med vissa maneter, ex Kubmanet kan vinäger användas för att döda nässelcellerna om eventuella tentakler sitter kvar på kroppen, ta sedan bort tentakeln så fort som möjligt från den drabbade kroppsdelen.

Vid kontakt med Portugiska örlogsmannen bör dock vinäger INTE användas.

Stick från giftiga fiskar kan behandlas genom att doppa den drabbade kroppsdelen i varmt vatten, vilket i vissa fall kan dämpa smärtorna. Du bör dock INTE försöka hindra spridningen av giftet genom tryckförband och liknande.

Den drabbade bör snabbt transporteras till läkare eller sjukhus.

Det finns motgift mot flera gifter från marina djur - denna behandling ska utföras av läkare.

Källa: Nationalencyklopedin, Wikipedia, Australian Institute of Marine Science, Illustrerad Vetenskap, Florida Community College.

* Ytterligare råd för god hälsa på resande fot
När du väl har klarat av vaccineringen och är på plats på ditt resmål, betyder det inte att du är helt immun mot allt och att du kan äta och dricka allting utan att tänka dig för. Kranvatten bör till exempel inte drickas i de flesta länderna i Asien eller Afrika (eller vissa av de sydeuropeiska länderna).

I flera länder i Sydamerika och Centralamerika kan det även vara tillrådligt att inte dricka kranvatten.
Kranvatten går dock att dricka om det är kokt, eftersom bakterierna dör vid kokning. På de platser där man inte bör dricka kranvatten, finns vanligen buteljerat vatten att köpa (de som bor i landet kan inte heller dricka kranvattnet). Vattnet säljs då vanligen i enliters plastflaskor och kostar till exempel i Asien ungefär 1-2 kronor per flaska.

Däremot behöver du inte nämnvärt oroa dig för att borsta dina tänder i kranvatten eller för att ha is i groggen. Risken för att du skall bli sjuk på grund av detta är väldigt liten.

När det gäller mat, så är ett grundråd att den skall vara ordentligt kokt/stekt och att den skall vara rykande het när du får den på tallriken. Således kan du även med god aptit äta mat från gatustånd, där de tillagar maten direkt till dig och du får den rykande het (ett välbesökt gatustånd betyder vanligen att maten är bra).
'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
* Vaccination !
Allmänt kan man säga att när du reser utomlands bör du vara vaccinerad mot Hepatit A (smittsam gulsot), difteri, stelkramp och polio. Och detta gäller även Thailand i synnerhet om du håller dig till turistorterna.

Tänk även på att även skydda dig mot magsjuka och sexuellt överförbara sjukdomar.

* Vilket skydd ger vaccinet ?

- Polio: 100 procent, om man har tagit fyra sprutor. Polion är nästan utrotad, riskområden är Indien, Pakistan, Bangladesh och Afrika. Poliovirus sprids främst med förorenat vatten.

- Stelkramp: 100 procent. Orsakas av en bakterie som finns i jord och smittar via öppna sår. Smittar alltså inte mellan människor.

- Difteri (äkta krupp): 90–95 procent. Skyddet avtar med tiden. Efter 20 år bör man förnya vaccineringen. Smittar med saliv, när man t ex dricker ur samma glas som en smittbärare.

- Kolera: 70–80 procents skydd mot kolera, och cirka 50 procents skydd mot turistdiarré. Kolera sprids i förorenat vatten.

- Hepatit A: 100 procent. Orsakas av virus som sprids i förorenat dricksvatten.

- Hepatit B: 95 procent. Virus som sprids sexuellt och med blod.

- Tyfoidfeber: 70 procent. Orsakas av bakterie som sprids med vatten och mat.

- Japansk encefalit: Nästan 100 procent. Svår sjukdom med hög dödlighet, men det är sällsynt att turister drabbas. Sprids av myggor.

- Malaria: Vaccin finns inte. Läkemedel mot malaria skyddar inte från smitta men hindrar sjukdomen från att utvecklas. De ska börja tas innan man åker och måste tas under hela resan och en tid efter hemkomsten. Men även den som tar malariamedel enligt föreskrifterna, och blir smittad, kan bli sjuk när medicineringen upphör.

Vaccination av barn mot difteri, stelkramp och polio infördes i Sverige 1953-55. Om man är osäker på vilka vacciner man har fått, bör man prata med en läkare innan man reser.

Läs mer:
http://www.smittskyddsinstitutet.se

Källor: Bengt Normann, smittskyddsläkare, Mats Wahlberg, professor samt Smittskydds­institutet och Socialstyrelsen.

Nu skall ni inte avskräckas inte dör svenskar som flugor i Thailand när det finns så mycket andra farliga djur runt hela världen.
Sund förnuft gäller även här hemma, tänk att vi också har en mycket farlig fisk i våra egna svenska vatten.

Varningen är befogad för fjärsingen och dess släktingar som anses vara de giftigaste fiskarna som lever i våra tempererade hav.

* Giftet och dess verkningar
Fisken har taggar utefter gälarna och främre ryggfenan. Taggarna är såpass grova att de kan tränga igenom en tunnare sko eller en våtdräcksocka. Giftet angriper såväl nervsystemet som de röda blodkropparna och skapar framför allt kraftig lokal vävnadsdöd. Den drabbade upplever en våldsam smärta och sticket blöder ymnigt. Området kring sticket bleknar och svullnar upp kraftigt. Så småningom missfärgas huden så att den blir blå- och rödspräcklig. Smärta och svullnaden sprider sig till hela kroppsdelen och den drabbade upplever muskelsvaghet. Andra symtom är muntorrhet, kramper, yrsel, förlamningar och kortare medvetslöshet. Den kraftiga vävnadsdöden kan leda till blodförgiftning eller kallbrand.

* Behandling av fjärsingstick:
Den skadade kroppsdelen med sticket skall sänkas i bad med tempererat 45 gradigt vatten (varken för kallt eller varmt) i 1-1,5 timme. Giftet är proteinbaserat och vid upphettning förstörs proteinets struktur, man säger att proteinet denaturerar. Det är samma sak som med ägg. Våra proteier denaturerar vid 60°C, fjärsingen vid 45°C.

Tja!
Appropå maneter... har du hört om Irukandjin påträffats i/runt Thailand (än)? Den verkar ju inte vara nån bra lek-kompis.

/Putte

Verkar och bor i Rayong sen flera år tillbaka,befinner mej där i skrivande stund,och säger bara oj,oj,oj,vad ä'r det som händer
ute på RG!!!! Denguefebern finns i hela Asien, kanske har det hänt att någon insjuknat, eftersom de tar upp det i en morgontidning i Sverige
eller hade de inget annat att skriva om den dagen,men här i Rayong är vi inte mer utsatta för detta,än någon annanstans.
Har aldrig ens hört talas om det här,men det finns andra farliga sjukdomar, som det finns över hela vår värld, och man kan faktiskt inte garantera sej från något,allt kan hända idag eller imorgon,eller så händer det inget förhoppningsvist.
Ta det nu lugnt på RG och hetsa inte upp er, lev nu,imorgon kanske det är försent. Mai pei rai

Tjena Putte
Irukandjin har jag aldrig hört påträffats annat än i Australien's barriärrev, men eftersom upptäckten är ganska ny om detta dödliga minidjur (knappt 2,5 cm) så får man se om den kan upptäckas på fler tropiska platser runt om i världen.

Det är ett av de djur som är giftigast i hela världen. Manetens klocka är endast någon cm i diameter och måste kunna döda sitt byte snabbt och effektivt, därför är giftet så starkt. Stynget leder till smärtor och illamående vilket i kombination med att den drabbade befinner sig i vattnet kan leda till drunkning. De lever runt Australien som är den kontinent på Jorden med flest giftiga djur. (Kanske därför jag aldrig vågar åka dit).

Se mer info:
http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2620&ref=main
http://www.irukandjijellyfish.com

Ett gammalt välkänt botemedel mot fjärsingstick är också att äta fjärsingens lever rå så fort som möjligt efter sticket . Det tar inte bort smärtan men det skall motverka den fortsatta effekten av fjärsinggiftet.

Goddag yxskaft!

Eller konsten att vara med i en angiven tråd och svara på något annat.
Jag startade denna tråd med en liten förhoppning att få diskutera;
En myndighet på ett resmål går ut med information om ökad frekvens av en sjukdom.
En brittisk resesajt tar upp detta redaktionellt och skriver om det.
Jag läser om det i min morgontidning.
Jag frågade om det möjligen vore på plats att Reseguiden också kunde refera den myndighetens information.

Då blev det som vanligt.
Småilska, rättelse, osv. helt i vanlig stil.
Dock, och det är fint, ingen skitkastning.

Därpå kom ett inlägg med citat.
Då började rullningen, med avbrott av en härlig ironi åtföljt av trivsam läsning.
Sen kom hela den samlade kunskapen om hur farligt allt kan vara utan badskor, och med detta på näthinnan är det ju livsfarligt att resa och vara varhelst i världen man än är (nästan).

Frustrationen kom från en medlem i Thailand, som tydligen inte vill veta något om vad som pågår, vare sig i paradiset eller i ett forum för diskussion.
Frågan jag lade fram var ju så enkel, att var och en som bekvämade sig med att läsa den i sin helhet, skulle kunnat ge sin synpunkt.

Men, eftersom det hela gick snett från första början, och att det tydligen inte finns något uttalat behov av principdiskussioner här (med några undantag bland medlemmarna), ser jag att det bästa jag kan göra för tillfället är att avsluta det hela.
Ha det gott.
Bengt
P.s Varning om återkomst!
D.s.