Några frågor om Kilimanjaro? Har precis vandrat Lemosho route nu i Februari =)
Hej!
Om det är någon som har frågor om Kilimanjaro så är det bara att fråga! =) Kom precis hem efter en resa på 4:a veckor i Tanzania. Var även på 4:a dagar safari och besökte Paje på Zanzibar ifall det är någon som undrar något.
Om det är någon som har frågor om Kilimanjaro så är det bara att fråga! =) Kom precis hem efter en resa på 4:a veckor i Tanzania. Var även på 4:a dagar safari och besökte Paje på Zanzibar ifall det är någon som undrar något.
Hej,
Hoppas du hade en kanon resa. Håller själv på att planera inför en februari resa nästa år. Lite funderingar.
Kilimanjaro innan eller efter safari? Med tanke på sliten kropp mm.
Bokade du med svenskt eller lokalt bolag och något du kan rekommendera?
Var gjorde du safarin och var det bra? Med vem bokade du?
Säkert en massa fler frågor lite senare men nu mer hur jag ska lägga upp rutten med flyg mm.
Mvh guinezz
Hoppas du hade en kanon resa. Håller själv på att planera inför en februari resa nästa år. Lite funderingar.
Kilimanjaro innan eller efter safari? Med tanke på sliten kropp mm.
Bokade du med svenskt eller lokalt bolag och något du kan rekommendera?
Var gjorde du safarin och var det bra? Med vem bokade du?
Säkert en massa fler frågor lite senare men nu mer hur jag ska lägga upp rutten med flyg mm.
Mvh guinezz
Hej!
Vilken kanonresa du har framför dig! =)
Vi gjorde kilimanjaro först och sedan safari. Regnperioden börjar i mars, när vi var där började det regna exakt på dagen den 1 mars..hehe! Då vill man inte vara på berget, så att vandra upp på kilimanjaro så tidigt så möjligt i februari är ingen dum ide så man slipper regnet.
Vi bokade med ett lokalt företag. Mycket billigare än att boka från Sverige plus att det känns bra att pengarna landar i Tanzania. Vi använde oss av Chiefs Tours ett jättebra företag som tog jättebra hand om oss. Jätteduktiga på att svara på mailen innan man åker iväg. Och väl i Moshi tog de jättabra hand om oss.
Vi gjorde en budget safari på 4:a dagar då vi besökte Tangire, Serengeti och Ngorongoro kratern. Alla tre parkerna är värda besök, och även kul att besöka alla 3 då naturen är så olika. Men om jag måste välja en så är det absolut Ngorongoro kratern man inte får missa!! Är såå vackert där och där är såå mycket djur! Vi avslutade vår safari med ngorongoro och det var verkligen fantastiskt!
4:a dagar blev lite kort, jag hade nog velat ha 5 eller 6 dagar iallafall. Blev lite stressigt att köra runt bland alla ställena. Vi gjorde ju budgetvariant så vi tältade inne i parkerna vilket var en upplevelse i sig..hehe! Vi bokade även safarin med chiefs tours. Vi kände oss väldigt nöjda med kilimanjaro vandringen så då föll det sig naturligt att boka safarin med samma bolag när vi kom tillbaka till Moshi, kändes bra och tryggt när vi redan litade på dom. =)
Vi har en blogg ifall du vill gå in och se vår resa, men förstår ifall du inte vill tjuvkika på vad som kommer bli din resa.. =)
Men fantastiskt land och fantastiska människor. Safarin är verkligen fantastisk och kilimanjaro är skoj! Bara att höra av dig ifall du har fler frågor och ifall du vill ha adressen till bloggen.
Lycka till!
Vilken kanonresa du har framför dig! =)
Vi gjorde kilimanjaro först och sedan safari. Regnperioden börjar i mars, när vi var där började det regna exakt på dagen den 1 mars..hehe! Då vill man inte vara på berget, så att vandra upp på kilimanjaro så tidigt så möjligt i februari är ingen dum ide så man slipper regnet.
Vi bokade med ett lokalt företag. Mycket billigare än att boka från Sverige plus att det känns bra att pengarna landar i Tanzania. Vi använde oss av Chiefs Tours ett jättebra företag som tog jättebra hand om oss. Jätteduktiga på att svara på mailen innan man åker iväg. Och väl i Moshi tog de jättabra hand om oss.
Vi gjorde en budget safari på 4:a dagar då vi besökte Tangire, Serengeti och Ngorongoro kratern. Alla tre parkerna är värda besök, och även kul att besöka alla 3 då naturen är så olika. Men om jag måste välja en så är det absolut Ngorongoro kratern man inte får missa!! Är såå vackert där och där är såå mycket djur! Vi avslutade vår safari med ngorongoro och det var verkligen fantastiskt!
4:a dagar blev lite kort, jag hade nog velat ha 5 eller 6 dagar iallafall. Blev lite stressigt att köra runt bland alla ställena. Vi gjorde ju budgetvariant så vi tältade inne i parkerna vilket var en upplevelse i sig..hehe! Vi bokade även safarin med chiefs tours. Vi kände oss väldigt nöjda med kilimanjaro vandringen så då föll det sig naturligt att boka safarin med samma bolag när vi kom tillbaka till Moshi, kändes bra och tryggt när vi redan litade på dom. =)
Vi har en blogg ifall du vill gå in och se vår resa, men förstår ifall du inte vill tjuvkika på vad som kommer bli din resa.. =)
Men fantastiskt land och fantastiska människor. Safarin är verkligen fantastisk och kilimanjaro är skoj! Bara att höra av dig ifall du har fler frågor och ifall du vill ha adressen till bloggen.
Lycka till!
Hej och tack för svar.
Är ju en djungel bland alla lokala arrangörer så väldigt glädjande att se att du var nöjd med Chiefs Tours för det är just Adidas på Chiefs vi valt att åka med. Blir Kili först sedan tar vi 6 dagar safari.
Kollar gärna på er blogg för har många funderingar om packning mm.
Mvh guinezz
Är ju en djungel bland alla lokala arrangörer så väldigt glädjande att se att du var nöjd med Chiefs Tours för det är just Adidas på Chiefs vi valt att åka med. Blir Kili först sedan tar vi 6 dagar safari.
Kollar gärna på er blogg för har många funderingar om packning mm.
Mvh guinezz
Vi är just nu på Zanzibar 13-20 oktober 2018 och njuter av sol och bad i en vecka efter vår Kilimanjaro- och safariupplevelse.
Nu har även vi mer erfarenhet av Tanzania och Kilimanjarobestigning och som kanske är till nytta för andra. Många skriver om hur bra allt gick men vi kommer med en liten annan berättelse. Vi är så tacksamma för er hjälp vi fick genom trådarna här på Reseguiden innan vi åkte och det gjorde saken lättare för oss. Men man kan inte helgardera sig mot allt.
Vad vi tycker man bör lägga mycket energi på att veta innan man reser är hur gör man om allt går åt skogen. Vad händer om det som inte får hända ändå händer.
Vi kom aldrig upp på toppen. Vi gick Lemosho-rutten med en planerad vandring på åtta dagar. Redan efter dag två då vi vaknade på knappt 3000 meter började Theresia må dåligt av höjden. Trötthet, huvudvärk, illamående, orkeslös, sömnlöshet och ingen aptit var det som eskalerade ju högre upp vi kom de närmaste dagarna. Vi visste väldigt lite om höghöjdssjuka men klart att det var detta som ställde till det för henne. Det förstod vi. Hur löser man höghöjdssjuka? Vem drabbas och hjälper det om vi ligger en dag för acklimatisering? Nu vet vi väldigt mycket mera om detta. Det kan drabba vem som helst och bara för att du inte får det denna gång kan du råka ut för det nästa gång.
Guiderna var fantastisk bra på alla sätt. De följde utvecklingen timme för timme. Tog puls och mätte syret i blodet två gånger om dagen på oss båda. Pratade med oss och förstod alvaret i Theresias illamående. De hade flera ingående samtal med Theresia om hennes status.
Vi kom upp på 4600 meter som högst och det var nu dag fyra. Nu hade allt blivit värre och hon hade även fått kraftiga magsmärtor. Vi meddelade guiderna att vi avbryter allt och återvänder ner så fort som möjligt.
Vi gick en dag för länge som vi ser det nu så här efteråt. Dag tre skulle vi ha avbrutit men det är banne mig inte lätt då man har satsat mycket pengar och har ett enormt driv att äntligen komma upp till toppen. Vi alla gick och väntade på att det skulle vända för henne. Att hon skulle börja må bättre men det blev aldrig så.
Klockan 20:00 dag fyra började vi försöka få kontakt med med SOS International. Vi ville få dit en helikopter som tog oss ner så fort som möjligt. Theresia låg i tältet och kunde inte gå en meter. Hon var helt utslagen.
Mobilteckning finns där uppe men det är inte alltid så lätt att hitta bra mottagning. Det var på en klippavsats vi stod och ringde och försökte få dem att förstå det allvarliga i situationen. Vi kunde ringa dem men då de försökte ringa tillbaka kom de inte fram. Vi kunde inte skicka SMS men vi kunde ta emot men de dröjde ibland flera timmar innan de kom fram. Glöm appar där du har lagt upp all information om försäkringsnummer och så vidare som räddningstjänst och sjukvårdare behöver. Apparna behöver internet för att öppnas (i alla fall vår app) och det finns inte internet där uppe.
Första svaret från vårt försäkringsbolag If om undsättning var att våra bärare skulle bygga sig en bår och bära ner Theresia. Vi har sparat det absurda SMS:et de skickade. Vi ringde tillbaka. -Förstå först att vi har sex timmar ner för en frisk person att gå under dagsljus till säkra 2500 meter från de 4000 meter som vi ligger på nu. Vi befinner oss på Kilimajaro och här finns inga vägar utan bara branta stigar som inte är till för att bära ner en fullvuxen kvinna på en hemmabyggd bår säkert och under överskådlig tid.
Först klockan 03:00 på natten fick vi klartecken om helikoptern och då ljuset kom på morgonen lyfte vi klockan sju och landade i Moshi 25 minuter senare.
Theresia låg för observation under åtta timmar på sjukhuset. De var fantastiskt vänliga och såg till att hon fick den vård och de medicinerna som hon behövde.
Läkaren berättade att just nu är det lågsäsong så de har bara varit uppe på Kilimanjaro 30 gånger de sista två veckorna och plockat ner vandrare som av olika anledningar inte har klarat sig.
Möjligt att det finns fler bolag till med helikopter som utför räddningsinsatser i närområdet så det kanske är det dubbla som plockas ner under samma period. Då är det också bara de som inte själva klarar att ta sig ner för egna ben. Andelen som avbryter och går ner är betydligt högre. Flera dödsfall förekommer också varje år sa guiden. Vi träffade en svensk grupp på 10 personer som nu bara var nio. En vände efter två dagar. Tre låg i tälten med symptom höghöjdssjuka i olika grader.
Hämtningen av Theresia från berget plus vård kostade försäkringsbolaget US $6000.
Så bara för att du har bra utrustning och hyfsad kondition så har du inga garantier för att du lyckas med ditt försök att ta dig hela vägen upp.
Vi har bara erfarenheter upp till 2500 meter sedan tidigare och det är precis efter det som man börjar känna av höjdsjuka. Kanske lite mer höghöjd innan Kilimanjaro hade förberett oss på dessa problem. Kanske inte undvikit dem men vi hade kanske varit mer mentalt rustade. Mycket är psykologi där uppe.
Det skrivs mycket här om vilket bolag man ska välja och om man ska boka hemma eller där. Självklart har vi inget svar på vad som är bäst för gemene man men vi valde att välja genom rekommendation här på sidan. Några som har varit nere och fått koll på läget är värt mycket.
Om vi har fått rätt information så är det cirka 200 bolag runt Moshi och Arucha som kan erbjuda tjänsten ta-mig-upp-på-Kili. Långt ifrån alla är seriösa men de existerar i alla fall och visst hjälper de dig att komma uppåt. Vi tycker det var viktigt med att de är ackrediterade, att de ger sin personal avtalsenlig lön, att de har ett säkerhetstänk mer än att du ska upp till varje pris.
Vi är mycket nöjd med valet av vår firma. Under hela vår vistelse på två veckor så fanns de där. Efter vi landat med helikoptern så hade de kontakt med sjukhuset så de visst hur Theresia mådde. Då hon skrevs ut var de där med en bil och chaufför som körde oss till hotellet. Dagen efter kom chefen till oss och ville veta hur Theresia mådde, om vi behövde något, hur vi hade haft det på Kilimanjaro under vandringen och så vidare. Vi kände oss inte övergivna utan vi hade en kontakt i Moshi som tog hand om oss.
Vi betalade $1790 per person för åtta dagar privat vandring på Kili. I det priset ingick hotell innan och efter. De hämtade och lämnade oss på flygplatsen. Vi hade nio bärare, två guider och en kock som gav oss tre mål om dagen och alltid tre-rätters. Allt var klart då vi landade i Moshi och vi började vandringen dagen. Och som sagt så fick vi tryggheten att ha någon där som hjälpte och stöttade då vi som mest behövde den då det hände som inte fick hända.
Möjligt att vi hade hittat någon billigare men vi känner att vi verkligen har fått valuta för dessa pengar.
Eftersom vi avbröt vandringen i förtid så fick vi fyra extra dagar där inget var planerat. Vi bytte hotellet som låg mitt inne i Moshi till ett mindre som låg en kvart utanför och med en härlig pool och halvpension. Livet lekte igen.
Länken nedan är en liten film vi gjort under vandringen.
https://vimeo.com/295358894
Nu har även vi mer erfarenhet av Tanzania och Kilimanjarobestigning och som kanske är till nytta för andra. Många skriver om hur bra allt gick men vi kommer med en liten annan berättelse. Vi är så tacksamma för er hjälp vi fick genom trådarna här på Reseguiden innan vi åkte och det gjorde saken lättare för oss. Men man kan inte helgardera sig mot allt.
Vad vi tycker man bör lägga mycket energi på att veta innan man reser är hur gör man om allt går åt skogen. Vad händer om det som inte får hända ändå händer.
Vi kom aldrig upp på toppen. Vi gick Lemosho-rutten med en planerad vandring på åtta dagar. Redan efter dag två då vi vaknade på knappt 3000 meter började Theresia må dåligt av höjden. Trötthet, huvudvärk, illamående, orkeslös, sömnlöshet och ingen aptit var det som eskalerade ju högre upp vi kom de närmaste dagarna. Vi visste väldigt lite om höghöjdssjuka men klart att det var detta som ställde till det för henne. Det förstod vi. Hur löser man höghöjdssjuka? Vem drabbas och hjälper det om vi ligger en dag för acklimatisering? Nu vet vi väldigt mycket mera om detta. Det kan drabba vem som helst och bara för att du inte får det denna gång kan du råka ut för det nästa gång.
Guiderna var fantastisk bra på alla sätt. De följde utvecklingen timme för timme. Tog puls och mätte syret i blodet två gånger om dagen på oss båda. Pratade med oss och förstod alvaret i Theresias illamående. De hade flera ingående samtal med Theresia om hennes status.
Vi kom upp på 4600 meter som högst och det var nu dag fyra. Nu hade allt blivit värre och hon hade även fått kraftiga magsmärtor. Vi meddelade guiderna att vi avbryter allt och återvänder ner så fort som möjligt.
Vi gick en dag för länge som vi ser det nu så här efteråt. Dag tre skulle vi ha avbrutit men det är banne mig inte lätt då man har satsat mycket pengar och har ett enormt driv att äntligen komma upp till toppen. Vi alla gick och väntade på att det skulle vända för henne. Att hon skulle börja må bättre men det blev aldrig så.
Klockan 20:00 dag fyra började vi försöka få kontakt med med SOS International. Vi ville få dit en helikopter som tog oss ner så fort som möjligt. Theresia låg i tältet och kunde inte gå en meter. Hon var helt utslagen.
Mobilteckning finns där uppe men det är inte alltid så lätt att hitta bra mottagning. Det var på en klippavsats vi stod och ringde och försökte få dem att förstå det allvarliga i situationen. Vi kunde ringa dem men då de försökte ringa tillbaka kom de inte fram. Vi kunde inte skicka SMS men vi kunde ta emot men de dröjde ibland flera timmar innan de kom fram. Glöm appar där du har lagt upp all information om försäkringsnummer och så vidare som räddningstjänst och sjukvårdare behöver. Apparna behöver internet för att öppnas (i alla fall vår app) och det finns inte internet där uppe.
Första svaret från vårt försäkringsbolag If om undsättning var att våra bärare skulle bygga sig en bår och bära ner Theresia. Vi har sparat det absurda SMS:et de skickade. Vi ringde tillbaka. -Förstå först att vi har sex timmar ner för en frisk person att gå under dagsljus till säkra 2500 meter från de 4000 meter som vi ligger på nu. Vi befinner oss på Kilimajaro och här finns inga vägar utan bara branta stigar som inte är till för att bära ner en fullvuxen kvinna på en hemmabyggd bår säkert och under överskådlig tid.
Först klockan 03:00 på natten fick vi klartecken om helikoptern och då ljuset kom på morgonen lyfte vi klockan sju och landade i Moshi 25 minuter senare.
Theresia låg för observation under åtta timmar på sjukhuset. De var fantastiskt vänliga och såg till att hon fick den vård och de medicinerna som hon behövde.
Läkaren berättade att just nu är det lågsäsong så de har bara varit uppe på Kilimanjaro 30 gånger de sista två veckorna och plockat ner vandrare som av olika anledningar inte har klarat sig.
Möjligt att det finns fler bolag till med helikopter som utför räddningsinsatser i närområdet så det kanske är det dubbla som plockas ner under samma period. Då är det också bara de som inte själva klarar att ta sig ner för egna ben. Andelen som avbryter och går ner är betydligt högre. Flera dödsfall förekommer också varje år sa guiden. Vi träffade en svensk grupp på 10 personer som nu bara var nio. En vände efter två dagar. Tre låg i tälten med symptom höghöjdssjuka i olika grader.
Hämtningen av Theresia från berget plus vård kostade försäkringsbolaget US $6000.
Så bara för att du har bra utrustning och hyfsad kondition så har du inga garantier för att du lyckas med ditt försök att ta dig hela vägen upp.
Vi har bara erfarenheter upp till 2500 meter sedan tidigare och det är precis efter det som man börjar känna av höjdsjuka. Kanske lite mer höghöjd innan Kilimanjaro hade förberett oss på dessa problem. Kanske inte undvikit dem men vi hade kanske varit mer mentalt rustade. Mycket är psykologi där uppe.
Det skrivs mycket här om vilket bolag man ska välja och om man ska boka hemma eller där. Självklart har vi inget svar på vad som är bäst för gemene man men vi valde att välja genom rekommendation här på sidan. Några som har varit nere och fått koll på läget är värt mycket.
Om vi har fått rätt information så är det cirka 200 bolag runt Moshi och Arucha som kan erbjuda tjänsten ta-mig-upp-på-Kili. Långt ifrån alla är seriösa men de existerar i alla fall och visst hjälper de dig att komma uppåt. Vi tycker det var viktigt med att de är ackrediterade, att de ger sin personal avtalsenlig lön, att de har ett säkerhetstänk mer än att du ska upp till varje pris.
Vi är mycket nöjd med valet av vår firma. Under hela vår vistelse på två veckor så fanns de där. Efter vi landat med helikoptern så hade de kontakt med sjukhuset så de visst hur Theresia mådde. Då hon skrevs ut var de där med en bil och chaufför som körde oss till hotellet. Dagen efter kom chefen till oss och ville veta hur Theresia mådde, om vi behövde något, hur vi hade haft det på Kilimanjaro under vandringen och så vidare. Vi kände oss inte övergivna utan vi hade en kontakt i Moshi som tog hand om oss.
Vi betalade $1790 per person för åtta dagar privat vandring på Kili. I det priset ingick hotell innan och efter. De hämtade och lämnade oss på flygplatsen. Vi hade nio bärare, två guider och en kock som gav oss tre mål om dagen och alltid tre-rätters. Allt var klart då vi landade i Moshi och vi började vandringen dagen. Och som sagt så fick vi tryggheten att ha någon där som hjälpte och stöttade då vi som mest behövde den då det hände som inte fick hända.
Möjligt att vi hade hittat någon billigare men vi känner att vi verkligen har fått valuta för dessa pengar.
Eftersom vi avbröt vandringen i förtid så fick vi fyra extra dagar där inget var planerat. Vi bytte hotellet som låg mitt inne i Moshi till ett mindre som låg en kvart utanför och med en härlig pool och halvpension. Livet lekte igen.
Länken nedan är en liten film vi gjort under vandringen.
https://vimeo.com/295358894
Hej!
Vad kul att se er lilla film och få ansikten på er. Men så himla tråkigt att det gick som det gick på berget.. Men så glad över att Adidas och gänget tog så väl hand om er och att de fortsätter leverera som ett riktigt bra företag.
Kilimanjaro är lurigt och jag håller verkligen med om att det inte spelar någon roll om man varit högre upp innan och mått bra. Som sagt så var vi ju i Bolivia på 6000m och jag kände inget medans kilimanjaro gav mig illamående. Hoppas Theresia mår bra nu och ni kan ha goa sista semesterdagar.
Hoppas nu ni får en riktigt skön och härlig vistelse på Zanzibar!
Mvh Charlotte
Vad kul att se er lilla film och få ansikten på er. Men så himla tråkigt att det gick som det gick på berget.. Men så glad över att Adidas och gänget tog så väl hand om er och att de fortsätter leverera som ett riktigt bra företag.
Kilimanjaro är lurigt och jag håller verkligen med om att det inte spelar någon roll om man varit högre upp innan och mått bra. Som sagt så var vi ju i Bolivia på 6000m och jag kände inget medans kilimanjaro gav mig illamående. Hoppas Theresia mår bra nu och ni kan ha goa sista semesterdagar.
Hoppas nu ni får en riktigt skön och härlig vistelse på Zanzibar!
Mvh Charlotte
Hej,
Läste om era äventyr och jag och min tjej har också bokat chiefstour för vår vandring upp till toppen på Kilimanjaro. Känns ännu bättre nu när man får höra så mycket positiv feedback om bolaget.
Är det något särskilt man behöver tänka på när det kommer till packningen, hade de bra liggunderlag? Sedan tänkte jag fråga om dricks, man läser olika på olika sajter och vissa har gett och andra inte. Hur gjorde ni som åkte med chiefstour?
Tack på förhand,
Mvh,
Pontus
Läste om era äventyr och jag och min tjej har också bokat chiefstour för vår vandring upp till toppen på Kilimanjaro. Känns ännu bättre nu när man får höra så mycket positiv feedback om bolaget.
Är det något särskilt man behöver tänka på när det kommer till packningen, hade de bra liggunderlag? Sedan tänkte jag fråga om dricks, man läser olika på olika sajter och vissa har gett och andra inte. Hur gjorde ni som åkte med chiefstour?
Tack på förhand,
Mvh,
Pontus
Hej Pontus!
Kul att ni ska upp på Kilimanjaro.
Det där med sömn är viktigt. Klart att deras liggunderlag var okej men vi hade med oss ett par extra. Vi låg på båda.
När det gäller dricks så har vi bara hört att man ger. Aldrig någon som inte har givit.
Vi hade 12 personer i vårt team för oss två. En kock, två guider och nio bärare.
Det rekommenderade är enligt deras hemsida,
TIP
Expected tip for Kilimanjaro trek is
Guide is $15-$20 per day
Chef is $10-15 per person per day
Porter is $8-$10 per person per day.
Ska ni gå själva eller i grupp?
Kul att ni ska upp på Kilimanjaro.
Det där med sömn är viktigt. Klart att deras liggunderlag var okej men vi hade med oss ett par extra. Vi låg på båda.
När det gäller dricks så har vi bara hört att man ger. Aldrig någon som inte har givit.
Vi hade 12 personer i vårt team för oss två. En kock, två guider och nio bärare.
Det rekommenderade är enligt deras hemsida,
TIP
Expected tip for Kilimanjaro trek is
Guide is $15-$20 per day
Chef is $10-15 per person per day
Porter is $8-$10 per person per day.
Ska ni gå själva eller i grupp?
Hej Tommy,
Jo, läste någonstans där de hade inkluderats i totalen och sedan var det någon som sa att dricksen var som deras lön och det är därför man ska dricksa. Såg att Chiefstour så ingår lön till teamet så därför jag undrade men antog att det är dricks utöver det :)
okej, ja då får de bli att ta med liggunderlag också, är det uppblåsbara som de har eller är det dom här gamla traditionella som man hade en gång i tiden? Vi kommer bara gå vi två, såg inte att det fanns något annat alternativ heller :)
Jo, läste någonstans där de hade inkluderats i totalen och sedan var det någon som sa att dricksen var som deras lön och det är därför man ska dricksa. Såg att Chiefstour så ingår lön till teamet så därför jag undrade men antog att det är dricks utöver det :)
okej, ja då får de bli att ta med liggunderlag också, är det uppblåsbara som de har eller är det dom här gamla traditionella som man hade en gång i tiden? Vi kommer bara gå vi två, såg inte att det fanns något annat alternativ heller :)
De får lön av Adidas så det är lugnt. Det ni ger är just dricks. Men tänk på att ni säkert får ska många i teamet som vi fick så det blir cirka 12 stycken ni ska ge dricks.
Det är de gamla vanliga madrasserna ja och visst fungerar de. Vi visste inte att det ingick så vi hade vårt uppblåsbara med oss. Vi använde båda och fick en helt underbar säng i tältet.
Vilken rutt ska ni går?
Det är de gamla vanliga madrasserna ja och visst fungerar de. Vi visste inte att det ingick så vi hade vårt uppblåsbara med oss. Vi använde båda och fick en helt underbar säng i tältet.
Vilken rutt ska ni går?