Erfarenhet?

Hej...
Kolla med medlemmen Robb, han är på väg för att bosätta sig i Thailand med sin familj. Han flyttar dit nu i februari.

Hälsn. Ellis

Du har aldrig funderat på att testa ett år bara? Typ Working Holiday Visa eller något i den stilen... Det behöver inte vara antingen eller, rent mentalt till en början kanske det känns bättre om det inte är definitivt. Zappe50 har flyttat till Brasilien. Han har säkert massa kloka ord också!

Cecilia

Eller hur!!!??? Det är ju enkelt ibland att välja tryggheten, men ska man sen sitta där och ångra allt man inte vågade... Livet kommer ju liksom inte tillbaka... (klyschor är ju så sanna ibland...:))

Vi har tänkt att vi ska lämna landet om fem år... Fast vi vill både resa runt och kanske jobba nånstans... Vi säljer nog vår lägenhet, men funderar på att köpa en mindre och hyra ut... så man kan komma tillbaka om det skiter sig... haha

Vart skulle du vilja åka då?

Jag förstår dig. Kände precis likadant. Vi emigrerade till Nice (skrev ut oss helt från Sverige med intentionen att inte komma tillbaka) och försökte sälja lägenheten i Malmö. Av någon anledning fungerade det inte (dvs. ingen ville betala skäligt för den) och när vi efter 11 månader bestämde oss för att flytta tillbaka väntade lägenheten på oss. Vi bodde återigen i Malmö ett litet tag och beslöt oss sedan för att resa jorden runt. Lägenheten såldes nu till den första intressent som såg den och vi fick bra betalt. Under fyra år bodde vi här och var på denna jord. Ett fantastiskt beslut. Det kändes 100% rätt och jag har inte ångrat det en sekund.

May the Force be with you! :)

Helst Grekland..Iallafall under säsong och sen kanske vidare till ett annat ställe...Ska fundera ordentligt och ta ett snack med sambon:) Fast hon vill ju också åka så det känns ju bra..

Jag går i precis samma tankar. Slits mellan det där trygghetsbehovet som de flesta av oss bär på och insikten att jag förmodligen aldrig kommer att få en bättre möjlighet än nu att ge mig iväg på obestämd tid och välja själv när/om jag vill komma tillbaka. Kan väl inte påstå att jag landat i något beslut men det kommer allt närmare, står vid ett vägskäl.
Förstår precis vad du menar med fegheten, så mycket enklare att bara trampa på i samma spår. Men min värsta rädsla är man ska ångra sig senare!

Till alla som funderar på om ni skall ta steget, skippa allt här hemma och sticka iväg utomlands på obestämd tid - vill jag bara säga:

GÖR DET - ÅK!!!
TAG CHANSEN OCH RES IVÄG PÅ EN LÄNGRE PERIOD OM DU HAR MÖJLIGHET
OM DU INTE ÅKER NU, NÄR SKALL DU DÅ ÅKA ????
Senare kanske det är försent. Senare kanske du är bunden av barn och familj och kanske inte har samma flexibilitet.

Jag bodde utomlands i 34 år, i nio olika länder inom och utom Europa. Utbildade mig inom resebranschen innan jag åkte iväg, samt lärde
mig några olika språk. Utomlands arbetade jag inom rese/flyg/kryssningsbranschen. Det var inte alls "planerat" att jag skulle vara borta så länge när jag reste... åren bara rullade på så otroligt snabbt. Jag stortrivdes med mitt liv, med jobbet, lära känna olika kulturer, lära språk, möta en massa människor. Har inte längtat hem en enda gång, inte ångrat mig en minut att jag gav mig ut i världen.
Nu - åter i Sverige... hmmm.... självklart längtar jag ut igen, när som helst, any place.
"Borta" i något annat land, blev för mig "hemma"....

Dock, vid fyllda 59 och åter i Sverige sedan snart 5 år -
- Får aldrig nog av att resa eller av att vistas i utlandet
- Reser utomlands på mina semestrar, tyvärr blir f.n. bara 2 ggr per år
- När jag gått i pension hoppas jag kunna tillbringa vintrarna utomlands, kanske t.o.m. större delen av året
- Skulle inte ha något emot att flytta utomlands igen för gott när jag går i pension

NÅGRA TANKAR KRING ATT FLYTTA/LEVA UTOMLANDS PÅ LÄNGRE TID:
- var du än är i världen - gå till tandläkaren 1-2 ggr per år för kontroll. Blir billigare i längden och bättre både för dig själv och dina tänder

- det kommer en dag då du skall "gå i pension" , behöver få pensionsersättning, kanhända blir du gammal och behöver läkar el. annan vård.
När man åker ut vid unga år och åren bara rullar på och man trivs, är det inte helt självklart att man börjar fundera på i vilken sits man kommer att befinna sig när det är dags för pension. Den dagen existerar bara inte i ens "mind".

Därför - se efter hur du bäst kan planera ditt liv, arbete och boende för att om möjligt kunna "leva på en bra nivå" även den dagen du går i pension

HADE JAG VARIT UNG OCH FÅTT BÖRJA OM FRÅN BÖRJAN MEN MED DE ERFARENHETER JAG HAR NU - HADE JAG:
- utbildat mig inom 2 - 3 olika yrkesområden innan jag lämnat Sverige (bra med flexibilitet)
- tagit några akademiska betyg
- arbetat längre tid på kryssningsbåt och inte som nu "bara 5 vintersäsonger", oj vad jag reste och såg mycket när jag jobbade på båtarna
- börjat köpa aktier när jag var 20 år, fortsätta med det för att ha det som en långsiktig investering för framtiden (finanskriser kommer och går)
- köpt en egen bostad någonstans som investering (om jag haft pengar över till detta)
- inte bott så många år i Grekland som jag gjorde (gillade Grekland jättemycket - tills dess jag lärde mig grekiska och förtstod vad folk sa')

-om jag inte blivit miljonär längs färden (vilket jag EJ blev), återvänt till Sverige vid max. 40 års ålder för att arbeta ytterligare några år i Sverige och samla pensionspoäng. Sedan försökt fixa min ekonomi så att jag kunnat "pensionera mig" vid 55 år el. max. 60 år och då gett mig ut i världen igen....antingen flyttat utomlands för gott eller haft Sverige som bas och varit utomlands några månader i taget...

Det materiella är inte så viktigt, man klarar sig med färre saker och helt utan väldigt mycket.
Som någon skriver i denna tråd, att utveckla sitt inre - den inre resan - är viktigare än det materiella

Jag samlar på minnen.....

Man kan förlora allt här i livet, men minnena kan ingen ta ifrån mig

Den dagen jag "blir gammal" (blir stor eller äldre kanske är bättre....!!!)
- vad är det för något - tvivlar starkt på att jag någonsin blir gammal
- känns som om det är just resandet och alla intressanta upplevelser som gör att många ej åldras

så vill jag
- kunna sluta mina ögon då och då
- se världen - alla platser jag besökt - svepa förbi mig i tanken
- minnas alla intressanta upplevelser och möten....

i min tanke
- förnimma dofter och smaker
- höra ljud, musik.....som förflyttar mig till någon plats jag besökt eller där jag levt.

LIFE IS A WONDERFUL JOURNEY

"AIN'T NO MOUNTAIN HIGH ENOUGH...."

detta var 1997 i mars jag ringde min man och frågade han m vi inte skulle prova livet i spanien? han funderade 5 minuter sen sa han ok lets do it!!! jag ringde svenska skolan där och så var första steget taget. vi hyrde ut vårat radhus och stannade 2 år .. vi skulle förststanna bara 1 år. men det var det bästa vi gjort. barnen lärde sig flra språk och kulturer.

Tuareq, inspirerande att läsa om dina erfarenheter och tips! :-)