Dubai, the Arabian dream - Ett hett resmål
Jag gjorde en gång ett kort besök i ökenlandet Dubai, detta hejdlösa eldorado för arkitekter med monumentala mål. Dubai siktar mot stjärnorna. Här ska allt bli först och störst. Skyskrapor som på Manhattan. När stränderna inte räcker till skapas konstgjorda öar; The Palms, utformade som palmer med lyxvillor och ofantliga hotellanläggningar, och The World, en skärgård om 300 öar, som en ”världskarta”. Inne i öknen byggs Dubai Land med golfbana designad Tiger Woods, Eifeltorn, kinesiska muren och annat som ryms i vår värld.
Till Dubai kommer miljontals turister och affärsmän årligen för att häpna inför hotell som ser ut som sagoslott, grekiska tempel, pyramider. Shoppingcentra med överdåd av luxuösa butiker är också upplevelsecentra. En slalombacke som håller fem minusgrader trots 40 graders hetta ute, en skridskobana, ett akvarium där du ser fiskarna var du än befinner dig. Dubai, ett förföriskt glitter, en orkan som lämnat en enorm samling brokig, ibland smaklös lyx efter sig, ett överflöd som inte borde lämna någon oberörd. Öknen och Dubai har inga gränser. 20% av världens byggkranar lär finnas i Dubai och vi har endast sett en del av allt som planeras.
I vintras lyssnade jag på Sveriges Radios program Konflikt med rubriken ”Gulfens pyramidbyggen och dess slavar”. The Arabian dream, såsom den rika delen av arabvärlden drömmer den, med horder av tjänstefolk från Asien byggs av nutidens slavar från länder som Indien, Pakistan m fl. Det är slavar som inga turister riskerar att möta. De bor inte i paradiset utan i helvetet, i trånga smutsiga arbetsläger i ökenområdet utanför staden, i baracker med 6-8 arbetare per rum. Deras arbetsdagar är extremt långa. Medan andra svalkar sig i havet, poolen eller på det luftkonditionerade hotellet, arbetar de i den olidliga hettan för en månadslön som motsvarar vad en trerättersmiddag kostar på de hotell, som de bygger.
Hembiträden arbetar under omänskliga arbetsvillkor och sexuella övergrepp är vanliga. Bara från Sri Lanka har 700.000 kommit till Mellanöstern. Andra kommer från länder som Filippinerna, Indien, Pakistan och Bangladesh . Enligt Human Rights Watch gör inte regimerna i Mellanöstern mycket för att stoppa omfattande övergrepp mot dessa mycket utsatta arbetare.
Dubai ryggar inte heller inför klimathotet. Enorma mängder energi krävs för att kyla alla otroliga anläggningar mitt i öknen. Energikonsumtionen per capita är bland de högsta i världen.
Om du planerar en resa till någon av Gulfstaterna, läs inte bara de glättiga resebroschyrerna, ta gärna del av nedanstående rapporter:
http://www.hrw.org/en/reports/2006/11/11/building-towers-cheating-workers
http://www.hrw.org/en/reports/2008/07/07/if-i-am-not-human-0
http://www.hrw.org/en/news/2007/12/03/lebanons-slaves-lebanons-shame
http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9D04E7D6113FF931A15757C0A9619C8B63&sec=&spon=&&scp=1&sq=a%20good%20provider%20is&st=cse
Till Dubai kommer miljontals turister och affärsmän årligen för att häpna inför hotell som ser ut som sagoslott, grekiska tempel, pyramider. Shoppingcentra med överdåd av luxuösa butiker är också upplevelsecentra. En slalombacke som håller fem minusgrader trots 40 graders hetta ute, en skridskobana, ett akvarium där du ser fiskarna var du än befinner dig. Dubai, ett förföriskt glitter, en orkan som lämnat en enorm samling brokig, ibland smaklös lyx efter sig, ett överflöd som inte borde lämna någon oberörd. Öknen och Dubai har inga gränser. 20% av världens byggkranar lär finnas i Dubai och vi har endast sett en del av allt som planeras.
I vintras lyssnade jag på Sveriges Radios program Konflikt med rubriken ”Gulfens pyramidbyggen och dess slavar”. The Arabian dream, såsom den rika delen av arabvärlden drömmer den, med horder av tjänstefolk från Asien byggs av nutidens slavar från länder som Indien, Pakistan m fl. Det är slavar som inga turister riskerar att möta. De bor inte i paradiset utan i helvetet, i trånga smutsiga arbetsläger i ökenområdet utanför staden, i baracker med 6-8 arbetare per rum. Deras arbetsdagar är extremt långa. Medan andra svalkar sig i havet, poolen eller på det luftkonditionerade hotellet, arbetar de i den olidliga hettan för en månadslön som motsvarar vad en trerättersmiddag kostar på de hotell, som de bygger.
Hembiträden arbetar under omänskliga arbetsvillkor och sexuella övergrepp är vanliga. Bara från Sri Lanka har 700.000 kommit till Mellanöstern. Andra kommer från länder som Filippinerna, Indien, Pakistan och Bangladesh . Enligt Human Rights Watch gör inte regimerna i Mellanöstern mycket för att stoppa omfattande övergrepp mot dessa mycket utsatta arbetare.
Dubai ryggar inte heller inför klimathotet. Enorma mängder energi krävs för att kyla alla otroliga anläggningar mitt i öknen. Energikonsumtionen per capita är bland de högsta i världen.
Om du planerar en resa till någon av Gulfstaterna, läs inte bara de glättiga resebroschyrerna, ta gärna del av nedanstående rapporter:
http://www.hrw.org/en/reports/2006/11/11/building-towers-cheating-workers
http://www.hrw.org/en/reports/2008/07/07/if-i-am-not-human-0
http://www.hrw.org/en/news/2007/12/03/lebanons-slaves-lebanons-shame
http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9D04E7D6113FF931A15757C0A9619C8B63&sec=&spon=&&scp=1&sq=a%20good%20provider%20is&st=cse
Betr. Dubai - missförhållande för Gästarbetare
En del TV program i olika kanaler och diverse rapporter har belysts olika problem i Dubai och i Emiraten.
Hembiträden kan råka ut för liknande problem även i andra Gulfstater. Bl.a. visades en fransk dokumentär om detta i någon kanal för ett par år sedan. Flera andra dokumentärer har belyst problemen.
I Europa finns det kvinnor från speciellt östblocksländerna som tvingas till prostitution,
I Thailand flickor från landsbygden som lockas av ett arbetskontrakt i Bangkok, de tror att de skall arbeta med något seriöst men det visar sig senare vara typ bararbete, prostituerad eller liknande.
I Sverige bor ibland byggnadsarbetare från Polen i "bostäder " som inte alltid är byggda som bostäder, dvs på byggen, i baracker etc.
Kanske inte heller det mest ideala.
Vill på intet sätt förneka det som sker i Dubai när det gäller gästarbetarna, bara påpeka att även andra länder utnyttjar folk på olika sätt.
I Emiraten är regeringen väl medveten om missförhållandena och även om kritiken från omvärlden. Speciellt detta senare har fått vissa i landet att börja bygga bättre bostäder för gästarbetarna som bor i s.k. camps, speciellt i Abu Dhabi som bygger sådana förläggningar utanför staden.
Följer man en av de stora lokala dagstidningarna Gulf News på nätet, kan man på sistone se att flera städer i Emiraten börjar ändra bestämmelserna och bli mer strikta när det gäller inkvartering av gästarbetare även i städerna. T.ex. får inte "hur många som helst" hyra en villa eller lägenhet och dela på den. Tidigare kunde t.ex. ett gäng taxichaufförer bo hur många som helst i ett hus eller lägenhet, speciellt i staden Sharjah som hade lite lägre hyror än Dubai. Chaufförerna var ofta från Pakistan, till viss del även Indien.
I Dubai förbjöd man för några år sedan barnjockeys från Pakistan. Tidigare hade man lockat dit mycket unga pojkar från Pakistan som var små och lätta för att jobba som kameljockeys på kamelkapplöpningar. Detta har nu upphört och vill minnas att man även ersatt dessa barn som numera skickats hem och bekostar skolgång etc. för dem i hemlandet.
Fortfarande finns massor att göra på fronten när det gäller den utländska arbetskraften i Emiraten, både beträffande arbets och boendeförhållanden och deras lönenivåer så man kan ju hoppas att regeringen och andra involverade bryr sig om kritiken från utländska journalister och andra och tar tag i dessa förhållanden.
Mvh,
Tuareq
(f.d. bosatt i Emiraten)
En del TV program i olika kanaler och diverse rapporter har belysts olika problem i Dubai och i Emiraten.
Hembiträden kan råka ut för liknande problem även i andra Gulfstater. Bl.a. visades en fransk dokumentär om detta i någon kanal för ett par år sedan. Flera andra dokumentärer har belyst problemen.
I Europa finns det kvinnor från speciellt östblocksländerna som tvingas till prostitution,
I Thailand flickor från landsbygden som lockas av ett arbetskontrakt i Bangkok, de tror att de skall arbeta med något seriöst men det visar sig senare vara typ bararbete, prostituerad eller liknande.
I Sverige bor ibland byggnadsarbetare från Polen i "bostäder " som inte alltid är byggda som bostäder, dvs på byggen, i baracker etc.
Kanske inte heller det mest ideala.
Vill på intet sätt förneka det som sker i Dubai när det gäller gästarbetarna, bara påpeka att även andra länder utnyttjar folk på olika sätt.
I Emiraten är regeringen väl medveten om missförhållandena och även om kritiken från omvärlden. Speciellt detta senare har fått vissa i landet att börja bygga bättre bostäder för gästarbetarna som bor i s.k. camps, speciellt i Abu Dhabi som bygger sådana förläggningar utanför staden.
Följer man en av de stora lokala dagstidningarna Gulf News på nätet, kan man på sistone se att flera städer i Emiraten börjar ändra bestämmelserna och bli mer strikta när det gäller inkvartering av gästarbetare även i städerna. T.ex. får inte "hur många som helst" hyra en villa eller lägenhet och dela på den. Tidigare kunde t.ex. ett gäng taxichaufförer bo hur många som helst i ett hus eller lägenhet, speciellt i staden Sharjah som hade lite lägre hyror än Dubai. Chaufförerna var ofta från Pakistan, till viss del även Indien.
I Dubai förbjöd man för några år sedan barnjockeys från Pakistan. Tidigare hade man lockat dit mycket unga pojkar från Pakistan som var små och lätta för att jobba som kameljockeys på kamelkapplöpningar. Detta har nu upphört och vill minnas att man även ersatt dessa barn som numera skickats hem och bekostar skolgång etc. för dem i hemlandet.
Fortfarande finns massor att göra på fronten när det gäller den utländska arbetskraften i Emiraten, både beträffande arbets och boendeförhållanden och deras lönenivåer så man kan ju hoppas att regeringen och andra involverade bryr sig om kritiken från utländska journalister och andra och tar tag i dessa förhållanden.
Mvh,
Tuareq
(f.d. bosatt i Emiraten)
Tuareq helt rätt, det slavarbete som SR rapporterar om finns i flera gulfstater. Men det försvarar knappast Dubai. SR:s existens hänger inte på lösnummerförsäljning, jag tror på den timslånga rapporteringen från i vintras. Dubais regim gör inte värst mycket.
Slaveriet överhuvudtaget är ett stort mänskligt problem, oftast osynliggjort. Idag finns fler slavar än de afrikaner som fraktades över Atlanten under sammanlagt 400 år. FN beräknar försiktigt att 12-13 miljoner människor lever i slaveri. Historiker Dick Harrison hävdar att faktiskt antal är avsevärt högre.
Slaveri liksom människohandeln med ned till 4-5 år gamla barn som band fasts som kamelryttare i tävlingar, ofta med barnens död som följd, har nyligen förbjudits i UAE. Tusentalet minderåriga barn har rehabiliterats och skickats till sina hemländer.
Det Dubai jag beskrev är en motvikt till reseföretagens marknadsföring, exempelvis Fritidsresors: ”En exotisk och annorlunda värld bara sju timmars flygresa hemifrån. Här kan du uppleva allt från spektakulära glasbyggnader och trendiga shoppinggallerior till makalösa sandstränder och välskötta golfbanor.”
Dessa nutida ”pyramider” som begapas av turister är byggda av 2000-talets slavarbetare. Vi talar om ett otroligt rikt land fritt från skatter, moms och tullar. Frågan är om denna oerhörda mängd storslagna pyramidbyggen förutsätter ett mått av slaveri? Skulle de överhuvudtaget kunna bli till om anständiga arbetsvillkor gällde för byggnadsarbetarna?
Slaveriet överhuvudtaget är ett stort mänskligt problem, oftast osynliggjort. Idag finns fler slavar än de afrikaner som fraktades över Atlanten under sammanlagt 400 år. FN beräknar försiktigt att 12-13 miljoner människor lever i slaveri. Historiker Dick Harrison hävdar att faktiskt antal är avsevärt högre.
Slaveri liksom människohandeln med ned till 4-5 år gamla barn som band fasts som kamelryttare i tävlingar, ofta med barnens död som följd, har nyligen förbjudits i UAE. Tusentalet minderåriga barn har rehabiliterats och skickats till sina hemländer.
Det Dubai jag beskrev är en motvikt till reseföretagens marknadsföring, exempelvis Fritidsresors: ”En exotisk och annorlunda värld bara sju timmars flygresa hemifrån. Här kan du uppleva allt från spektakulära glasbyggnader och trendiga shoppinggallerior till makalösa sandstränder och välskötta golfbanor.”
Dessa nutida ”pyramider” som begapas av turister är byggda av 2000-talets slavarbetare. Vi talar om ett otroligt rikt land fritt från skatter, moms och tullar. Frågan är om denna oerhörda mängd storslagna pyramidbyggen förutsätter ett mått av slaveri? Skulle de överhuvudtaget kunna bli till om anständiga arbetsvillkor gällde för byggnadsarbetarna?
Citerat från tuareq:
Vill på intet sätt förneka det som sker i Dubai när det gäller gästarbetarna, bara påpeka att även andra länder utnyttjar folk på olika sätt.
Du blandar äpplen och päron, Tuareq. De som reser till Östeuropa eller Thailand och medvetet utnyttjar dessa människor, som ingår i en grym handel, gör det genom ett eget aktivt val. Men människor som reser till Dubai, bor på hotell, äter på restauranger, shoppar i handelscentra har säkerligen ingen aning om att de därmed gynnar alla som profiterat på dessa slavarbetares utsatthet. Vill på intet sätt förneka det som sker i Dubai när det gäller gästarbetarna, bara påpeka att även andra länder utnyttjar folk på olika sätt.
Genom insikt har man möjlighet att göra aktiva val. I RG stimulerar vi till resande men naturligtvis ska vi också lyfta fram det som kan döljas bakom den glänsande turistfasaden.
Jag har ju flera vänner som arbetar i Dubai men själv har jag aldrig haft ett sug dit.
Sedan är det ju intressant som projekt sett, eller kanske snarare som inte helt säkerställt projekt.
En av mina favoritöverseende med t ex The Palm I är hur man inte riktigt räknat med hur strömmarna skall påverka kustlinjen. Varje dag gröps strandlinjen ur på ena sidan och tjocknar på andra. Lösningen har varit dagliga muddringar och påfyllning vilket i sig slukar enorm energi.
Men det handlar ju om överlevnad och människor är villiga att göra vad som helst för att överleva.
Sedan är det ju intressant som projekt sett, eller kanske snarare som inte helt säkerställt projekt.
En av mina favoritöverseende med t ex The Palm I är hur man inte riktigt räknat med hur strömmarna skall påverka kustlinjen. Varje dag gröps strandlinjen ur på ena sidan och tjocknar på andra. Lösningen har varit dagliga muddringar och påfyllning vilket i sig slukar enorm energi.
Men det handlar ju om överlevnad och människor är villiga att göra vad som helst för att överleva.
Dagens Industri tog i en artikel i våras upp de många västerlänningar som hoppade på Dubaitåget med höga löner, inga skatter eller tullar. De shoppade loss med hus, bilar och lyxvaror. Men läget har hårdnat. Det är inte längre samma eldorado för spekulation (och penningtvätt). Fastighetspriserna har rasat. Byggandet har kommit av sig. Skyskrapor står halvfärdiga. Men skulder måste betalas och nu flyr lyxkonsumenterna som shoppat på kredit landet. De överger bilen på flygplatsen, där man har räknat till 3000 övergivna bilar. I Dubai finns inget som heter skuldsanering. Där ges fängelsestraff till dem som inte betalar sina skulder.
Vad DI inte skriver om är gästarbetarna från fattiga länder. Att bli utan jobb och skickas hem är för dem ett öde värre än döden. Många lånade pengar för att betala visumet som kostat dem lika mycket som de får i årslön i Dubai (deras löner är hemskt låga). De som skickas hem, återkommer till samma fattigdom som tidigare. Skillnaden är att nu har de även en stor skuld. ”Överlevnad?” Faktum är att en del väljer att hellre ta sitt liv. Det är ganska lätt att sitta här hemma i Sverige och ha åsikter om människors överlevnadsinstinkter. Det är betydligt svårare att se gästarbetarnas outhärdliga liv i verkligheten. Men som på de flesta turistiska platser, förskonas man från sådana syner. Och turister ser som regel endast det de vill se.
Vad DI inte skriver om är gästarbetarna från fattiga länder. Att bli utan jobb och skickas hem är för dem ett öde värre än döden. Många lånade pengar för att betala visumet som kostat dem lika mycket som de får i årslön i Dubai (deras löner är hemskt låga). De som skickas hem, återkommer till samma fattigdom som tidigare. Skillnaden är att nu har de även en stor skuld. ”Överlevnad?” Faktum är att en del väljer att hellre ta sitt liv. Det är ganska lätt att sitta här hemma i Sverige och ha åsikter om människors överlevnadsinstinkter. Det är betydligt svårare att se gästarbetarnas outhärdliga liv i verkligheten. Men som på de flesta turistiska platser, förskonas man från sådana syner. Och turister ser som regel endast det de vill se.