Den bästa kameran har presenterats!
090909 presenterade Leica sin nya M9.
Efterlängtad bland seriösa fotografer. En ikon bland kameror sen lång tid tillbaka har till sist fått på sig den moderna kostymen.
Dyr som attan, men......
Fullformatssensor, bildfiler på 36 mb, optik som ingen annan tillverkare når upp till.
All äldre Leicaoptik fungerar (M - bajonett). Tyst, exakt, liten och nätt.
Alla andra digitalkameror blir efter några år värda näst intill ingenting. Leica står sig troligen.
Dags att använda Nikon till sänke vid rödingfiske.
Det ska bli intressant att se vad den kostar i Singapore (är där om en dryg månad).
Här en länk om nån är nyfiken.
http://www.fotosidan.se/cldoc/36518.htm
Efterlängtad bland seriösa fotografer. En ikon bland kameror sen lång tid tillbaka har till sist fått på sig den moderna kostymen.
Dyr som attan, men......
Fullformatssensor, bildfiler på 36 mb, optik som ingen annan tillverkare når upp till.
All äldre Leicaoptik fungerar (M - bajonett). Tyst, exakt, liten och nätt.
Alla andra digitalkameror blir efter några år värda näst intill ingenting. Leica står sig troligen.
Dags att använda Nikon till sänke vid rödingfiske.
Det ska bli intressant att se vad den kostar i Singapore (är där om en dryg månad).
Här en länk om nån är nyfiken.
http://www.fotosidan.se/cldoc/36518.htm
Hei
Jeg tror også dette blir for spesielt interessert :-) Men sjekk f.eks. http://dpreview.com/ så kan en lese omtaler av kamera som folk flest ønsker å kjøpe ;-)
Mvh
Gard
http://gardkarlsen.com - reisebrev og bilder
Jeg tror også dette blir for spesielt interessert :-) Men sjekk f.eks. http://dpreview.com/ så kan en lese omtaler av kamera som folk flest ønsker å kjøpe ;-)
Mvh
Gard
http://gardkarlsen.com - reisebrev og bilder
Säkert en bra kamera för den "seriösa" fotografen om man suktar efter just en leica men för en nolla som mig räcker garanterat en canon eller nikon för 10.000kr längre än mina kunskaper kan utsätta den för och många gånger så ser jag fantastiska bilder tagna med billigare utrustning än så, för mig ter det sig ungefär som i bilvärlden där jag huserar man betalar mycket för märket ibland, en dyr Mercedes för låt säga 1 500 000kr håller inte bättre och du åker inte nämnvärt bättre i den jämfört med i en Volvo för 500 000kr men utförandet och känslan/prestigen att äga den är säkert annorlunda om man nu är ute efter det.
jag kan nog garantera att ingen skulle märka skillnaden med blotta ögat om bilden var tagen med en tiotusen kronors kamera eller en leica för tio gånger så mycket, är det däremot den speciella känslan av att äga en legendarisk produkt man vill åt så kanske det motiverar valet vad vet jag, men att det skulle skilja något nämnvärt i fotograferandet tror jag inte jag har en bekant som är verkligt duktig att fotografera och han använder numera bara en billig canon D 450 som är billig att ersätta om olyckan skulle vara framme och hans bilder är fortfarande bättre än vad många åstadkommer med kameror för 30-40.000kr.så jag tror inte det ligger så mycket i kameran det gäller att kunna använda den också. en reflektion från en snål praktiker/skeptiker .
jag kan nog garantera att ingen skulle märka skillnaden med blotta ögat om bilden var tagen med en tiotusen kronors kamera eller en leica för tio gånger så mycket, är det däremot den speciella känslan av att äga en legendarisk produkt man vill åt så kanske det motiverar valet vad vet jag, men att det skulle skilja något nämnvärt i fotograferandet tror jag inte jag har en bekant som är verkligt duktig att fotografera och han använder numera bara en billig canon D 450 som är billig att ersätta om olyckan skulle vara framme och hans bilder är fortfarande bättre än vad många åstadkommer med kameror för 30-40.000kr.så jag tror inte det ligger så mycket i kameran det gäller att kunna använda den också. en reflektion från en snål praktiker/skeptiker .
Ja, jisses...
den levererar ett helt galet krisp som faktiskt är synligt för vanliga tjommar som t ex jag, (tro mig, Laplander... de flesta ser med blotta ögat att det är något speciellt med bilderna från den här kameran). Vad jag förstått så kan man ta den på leasing: 1600 kr i månaden i tre år. Synd bara att optiken kostar blod.
Jag är helt införstådd med att det kan verka som fullständigt vanvett att lägga 100.000 spänn på en kamera (huset kostar 62.500) men jag är enig med Bengtar – det är en Leica och därmed en ikon och den levererar i nivå med förväntningarna och lite till. Jag var svårt skeptisk men blev övertygad på kortare tid än det tar att läsa den här sista meningen.
:: h ::
den levererar ett helt galet krisp som faktiskt är synligt för vanliga tjommar som t ex jag, (tro mig, Laplander... de flesta ser med blotta ögat att det är något speciellt med bilderna från den här kameran). Vad jag förstått så kan man ta den på leasing: 1600 kr i månaden i tre år. Synd bara att optiken kostar blod.
Jag är helt införstådd med att det kan verka som fullständigt vanvett att lägga 100.000 spänn på en kamera (huset kostar 62.500) men jag är enig med Bengtar – det är en Leica och därmed en ikon och den levererar i nivå med förväntningarna och lite till. Jag var svårt skeptisk men blev övertygad på kortare tid än det tar att läsa den här sista meningen.
:: h ::
H4D-60 heter Hasselblads nya tillskott i serien digitala mellanformatskameror. H4D-50 kommer ut på marknaden under första kvartalet nästa år till ett rekommenderat cirkapris om 19 995 Euro, motsvarande drygt 200 000 kronor.
Med H4D-kamerorna följer bildprogramvaran Phocus 2.0 med. Den normalkunniga fotografen ska kunna lära sig programmet på mindre än 15 minuter enligt Hasselblad. Funktionaliteten jämfört med tidigare versioner ska däremot inte ha sänkts.
Med H4D-kamerorna följer bildprogramvaran Phocus 2.0 med. Den normalkunniga fotografen ska kunna lära sig programmet på mindre än 15 minuter enligt Hasselblad. Funktionaliteten jämfört med tidigare versioner ska däremot inte ha sänkts.
kanske är det som du skriver håkan men att betala tio gånger så mycket för nåt som man kanske i bästa fall ser en liten knappt märkbar skillnad på mot de billigare alternativen är inget för mig, de extrapengarna lägger jag hellre på resandet men smaken är ju som baken.
jag är ju själv flugfiskefreak och trot eller ej men man kan faktiskt köpa handgjorda "skräddarsydda" flugspön för en bra bit över 50.000kr också men inte skulle jag lägga ut så mycket pengar på det heller trots att det även där skiljer litet i prestanda , kvalitet och utförande mot ett massproducerat spö för en tiondel.Det är nog ofta känslan att äga en av dessa legendariska och exklusiva produkter som lockar de flesta köparna skulle jag tro oavsett vad det gäller dessutom har jag förstått om man läser testerna att är man inget inbitet "fan" av just Leica så hittar man fler nackdelar än fördelar med de kamerorna men jag antar att även det är en smaksak och jag betvivlar inte att det är en bra kamera,
men är den verkligen prisvärd nä det verkar inte som de icke frälsta tycker det i alla fall även om Leica vad jag tycker mig ha sett ofta får bra betyg just för slutresultatet alltså kvalitén på kortet i slutändan.
mvh. Bosse.
Citerat från hkn:
Ja, jisses...
den levererar ett helt galet krisp som faktiskt är synligt för vanliga tjommar som t ex jag, (tro mig, Laplander... de flesta ser med blotta ögat att det är något speciellt med bilderna från den här kameran). Vad jag förstått så kan man ta den på leasing: 1600 kr i månaden i tre år. Synd bara att optiken kostar blod.
Jag är helt införstådd med att det kan verka som fullständigt vanvett att lägga 100.000 spänn på en kamera (huset kostar 62.500) men jag är enig med Bengtar – det är en Leica och därmed en ikon och den levererar i nivå med förväntningarna och lite till. Jag var svårt skeptisk men blev övertygad på kortare tid än det tar att läsa den här sista meningen.
:: h ::
den levererar ett helt galet krisp som faktiskt är synligt för vanliga tjommar som t ex jag, (tro mig, Laplander... de flesta ser med blotta ögat att det är något speciellt med bilderna från den här kameran). Vad jag förstått så kan man ta den på leasing: 1600 kr i månaden i tre år. Synd bara att optiken kostar blod.
Jag är helt införstådd med att det kan verka som fullständigt vanvett att lägga 100.000 spänn på en kamera (huset kostar 62.500) men jag är enig med Bengtar – det är en Leica och därmed en ikon och den levererar i nivå med förväntningarna och lite till. Jag var svårt skeptisk men blev övertygad på kortare tid än det tar att läsa den här sista meningen.
:: h ::
Jo du, Laplander... Jag håller förstås med dig och samtidigt inte riktigt .-) Och frågan är intressant, eftersom den tenderar att återkomma.
Är 100.000 spänn prisvärt? Nja... det beror på vad man jämför med. Det är klart att man betalar ett slags premium för varumärkesmyten kring Leica. Det är bara att tugga i sig för oss som är intresserade. Många låtsas nog fatta ett rationellt beslut genom att prata om en livstidsinvestering eller om andrahandsvärde.
Jag ser Leica M9 som en kamera som gör saker som ingen annan kameraburk gör idag. Tycker man väldigt mycket om känslan i Leicans bilder (och är villig att betala för den) så lockar den. Kameran har t ex inte mycket till brusreducering, vilket gör att bilderna blir speciella. En del gillar det, andra inte, vilket avspeglar sig på testresutlaten. Det är väl lite som klangen i ett instrument.
Gör man ett slags funktionsanalys (parat value-for-money) så är det klart att det går att sampla en konsertflygel med en kvalitet som de flesta inte hör skillnad på – och därmed skulle marknaden för konsertflyglar vara stendöd. Vilken Swatch-klocka som helst visar tiden mer exakt än en Rolex. En Skoda tar dig också till fotbollsträningen (du behöver inte en Porsche). Parfym kostar inte många kronor att tillverka, ändå kan man ta 900 spänn för en liten flaska med 100 ml. Et cetera, et cetera.
Vi lägger alla pengarna på saker som i andras ögon kan tyckas märkliga (stor, opraktisk motorcykel, extremt lätt flugfiskeutrustning, väskor från franska modehus, snuskigt dyr kameraoptik). En del vill lägga sina pengar på det goa metalliska ljud som uppstår när man stänger dörren till en BMW, andra lägger varenda tillgänglig sekin på resor. Jag tillhör den senare gruppen. Och så garnerar jag med lite omotiverat kostsamma kameror, trots att min talang på inget sätt står i proportion till prylarnas pris.
Min poäng är att det inte lönar sig att tro att vi någonsin fattar helt rationella beslut. Jag har jobbat med reklam i 20 år och det är min övertygelse att alla inköp på ett eller annat sätt är känslomässiga (jo, det gäller oavsett om inköpet gäller ett stålverk eller en påse grillchips). Det är bara att hoppas att vi på något sätt njuter av det vi köpt. Eller har nytta av grejorna. Eller njuter av det vi låter bli att köpa.
I m h o,
:: håkan ::
Är 100.000 spänn prisvärt? Nja... det beror på vad man jämför med. Det är klart att man betalar ett slags premium för varumärkesmyten kring Leica. Det är bara att tugga i sig för oss som är intresserade. Många låtsas nog fatta ett rationellt beslut genom att prata om en livstidsinvestering eller om andrahandsvärde.
Jag ser Leica M9 som en kamera som gör saker som ingen annan kameraburk gör idag. Tycker man väldigt mycket om känslan i Leicans bilder (och är villig att betala för den) så lockar den. Kameran har t ex inte mycket till brusreducering, vilket gör att bilderna blir speciella. En del gillar det, andra inte, vilket avspeglar sig på testresutlaten. Det är väl lite som klangen i ett instrument.
Gör man ett slags funktionsanalys (parat value-for-money) så är det klart att det går att sampla en konsertflygel med en kvalitet som de flesta inte hör skillnad på – och därmed skulle marknaden för konsertflyglar vara stendöd. Vilken Swatch-klocka som helst visar tiden mer exakt än en Rolex. En Skoda tar dig också till fotbollsträningen (du behöver inte en Porsche). Parfym kostar inte många kronor att tillverka, ändå kan man ta 900 spänn för en liten flaska med 100 ml. Et cetera, et cetera.
Vi lägger alla pengarna på saker som i andras ögon kan tyckas märkliga (stor, opraktisk motorcykel, extremt lätt flugfiskeutrustning, väskor från franska modehus, snuskigt dyr kameraoptik). En del vill lägga sina pengar på det goa metalliska ljud som uppstår när man stänger dörren till en BMW, andra lägger varenda tillgänglig sekin på resor. Jag tillhör den senare gruppen. Och så garnerar jag med lite omotiverat kostsamma kameror, trots att min talang på inget sätt står i proportion till prylarnas pris.
Min poäng är att det inte lönar sig att tro att vi någonsin fattar helt rationella beslut. Jag har jobbat med reklam i 20 år och det är min övertygelse att alla inköp på ett eller annat sätt är känslomässiga (jo, det gäller oavsett om inköpet gäller ett stålverk eller en påse grillchips). Det är bara att hoppas att vi på något sätt njuter av det vi köpt. Eller har nytta av grejorna. Eller njuter av det vi låter bli att köpa.
I m h o,
:: håkan ::
Det blev ju till en trevlig diskussion!
Boys toys, javisst, men ändå inte.
Jag fick min första kamera när jag var tretton. Köpte min första Hasselblad 1958 när jag var 17 år gammal. sen har jag haft flera Leica, Nikon och en Linhof. Ett antal Leicor har passerat min väska och jag har aldrig förlorat en sekin på mina Leicor. Köpt i Köln och sålt i Karlstad.
Vid ett tillfälle köpte jag ett långt tele till Hasselblad (listpris 60000), för 16000 när Hasselbladfabriken rensade garderoberna och sålde det efter ett par år för 24000. Liknande affärer har jag gjort med många objektiv genom åren med Hasselbladsgrejer och Leicapryttlar.
Den utrustning jag har just nu kan tyckas vara ett smått dyrt museum.
Men!
Jag har även en halvskaplig Nikon till vilken jag, med en adapters hjälp kan använda Hasselbladsoptiken.
Om en månad är jag i Singapore och avser att köpa en Nikon 700 för 16000. I Sverige får man räkna med uppemot 10000 mer för samma grunka. Och jag kan använda mina fantastiska Zeissobjektiv till den.
Leica M9 köper man loss i Kuala Lumpur eller Singapore för 43000. Optiken är även den bra mycket billigare på plats i öster.
Trots att luften har gått ur den analoga marknaden betalas det fortfarande bra för Leica och Hasselblad. Köpare finns.
Hasselblad har digitala bakstycken i sina listor.
Den som råkar ha Leica M och några objektiv behöver "bara" handla ett kamerahus.
Att jag ville mena att den bästa kameran är just Leica M9 beror på att jag har den erfarenheten av flera olika kamerasystem att jag tycker att jag vet vad jag pratar om.
Ett helt kamerasystem av yppersta slag i en liten väska på under två kg.
Motsvarande japanskt dubbelt så tungt, eller svenskt 6 kg.
På resa - suveränt!
Jag är inte längre så intresserad av slitet med stora tunga fotoväskor, men jag vill gärna ha med mig bra grejer.
Boys toys, javisst, men ändå inte.
Jag fick min första kamera när jag var tretton. Köpte min första Hasselblad 1958 när jag var 17 år gammal. sen har jag haft flera Leica, Nikon och en Linhof. Ett antal Leicor har passerat min väska och jag har aldrig förlorat en sekin på mina Leicor. Köpt i Köln och sålt i Karlstad.
Vid ett tillfälle köpte jag ett långt tele till Hasselblad (listpris 60000), för 16000 när Hasselbladfabriken rensade garderoberna och sålde det efter ett par år för 24000. Liknande affärer har jag gjort med många objektiv genom åren med Hasselbladsgrejer och Leicapryttlar.
Den utrustning jag har just nu kan tyckas vara ett smått dyrt museum.
Men!
Jag har även en halvskaplig Nikon till vilken jag, med en adapters hjälp kan använda Hasselbladsoptiken.
Om en månad är jag i Singapore och avser att köpa en Nikon 700 för 16000. I Sverige får man räkna med uppemot 10000 mer för samma grunka. Och jag kan använda mina fantastiska Zeissobjektiv till den.
Leica M9 köper man loss i Kuala Lumpur eller Singapore för 43000. Optiken är även den bra mycket billigare på plats i öster.
Trots att luften har gått ur den analoga marknaden betalas det fortfarande bra för Leica och Hasselblad. Köpare finns.
Hasselblad har digitala bakstycken i sina listor.
Den som råkar ha Leica M och några objektiv behöver "bara" handla ett kamerahus.
Att jag ville mena att den bästa kameran är just Leica M9 beror på att jag har den erfarenheten av flera olika kamerasystem att jag tycker att jag vet vad jag pratar om.
Ett helt kamerasystem av yppersta slag i en liten väska på under två kg.
Motsvarande japanskt dubbelt så tungt, eller svenskt 6 kg.
På resa - suveränt!
Jag är inte längre så intresserad av slitet med stora tunga fotoväskor, men jag vill gärna ha med mig bra grejer.
Äh, det senaste inom försäljnings teknik i USA för kameror var för några år se'n par som gick in på offentliga ställen, bad nå'n att ta en bild av de och innan man visste ordet av fick man höra hela deras "shpiel" om varför man borde köpa just den kameran och jag fick samma känsla här av din intro. Sorry om jag hade fel:)
Hej där Tinkitten,
menar du att Bengtar skulle agera för Leicas räkning? Haha, i så fall tror jag nog att du underskattar vilket hallå den här kameran skapat i fotograf-kretsar. Det är som om Volvo skulle släppa en ny, el-driven Amazon, med mp3-spelare och inbyggt trådlöst bredband, eller, ja... ungefär så.
All the best,
:: h ::
menar du att Bengtar skulle agera för Leicas räkning? Haha, i så fall tror jag nog att du underskattar vilket hallå den här kameran skapat i fotograf-kretsar. Det är som om Volvo skulle släppa en ny, el-driven Amazon, med mp3-spelare och inbyggt trådlöst bredband, eller, ja... ungefär så.
All the best,
:: h ::
Citerat från hkn:
Hej där Tinkitten,
menar du att Bengtar skulle agera för Leicas räkning? Haha, i så fall tror jag nog att du underskattar vilket hallå den här kameran skapat i fotograf-kretsar. Det är som om Volvo skulle släppa en ny, el-driven Amazon, med mp3-spelare och inbyggt trådlöst bredband, eller, ja... ungefär så.
All the best,
:: h ::
fick mig ett gott skrat håkan o sen så sant så sant sakt
Hej där Tinkitten,
menar du att Bengtar skulle agera för Leicas räkning? Haha, i så fall tror jag nog att du underskattar vilket hallå den här kameran skapat i fotograf-kretsar. Det är som om Volvo skulle släppa en ny, el-driven Amazon, med mp3-spelare och inbyggt trådlöst bredband, eller, ja... ungefär så.
All the best,
:: h ::
Citerat från chilli:
Tänk om........ (min första bil var en Amazon -61) : )
På tal om..................Tänk om........ (min första bil var en Amazon -61) : )
Leica och Amazon.
I juli 1965 var jag i Tjockhult (Stockholm). Hade just sålt min Vespa. Gick till Wibergs foto på Karlavägen och sålde en mindre Hasselbladutrustning och fick en Leica M2 plus en del slantar (3000).
Glad i hågen vidare till en bilskojare på övre Sveavägen.
Köpte en Amazon -61 för 6000.
Då gjorde jag mitt livs sämsta bilaffär.
Intill Amazonen stod en Ferrari Testa Rossa - 55 till ett pris av 10000!!
Persbergarns gamla tävlingsbil. Röd och lite bucklig, och verkligen inget att ragga i, den hade ju inget tak!
12 cylindrar med dubbla tändstift. Nä, den ville jag inte ha, min stolle.
Tänk om jag då hade vetat vad jag vet idag om just Testa Rossans värde.
Men, jag hade ju en sprillans ny underbar Leica. En kamera som följde mig i många år och som jag fotograferade mina första barn med.
Bilder som jag aldrig skulle kunnat ta med någon annan kamera. Leica och 35 mm optik var den optimala kameran att fotografera människor med.
Amazonen då?
Jo den raggade rätt bra.
Vi gifte oss, Så bilaffären var inte enbart dålig.
Och bilskrället hade radio.
Bengtar, broder...
Om de någonsin delar ut pris för bästa kommentar här på Reseguiden, ja då ska jag banne mig nominera dig till hela jäkla prispallen.
Jag tror att detta var det mest underhållande inlägg jag läst här. Någonsin. Bugar mig, skrattar inombords och lyfter på hatten!
All the best,
:: håkan ::
PS. Att du nobbade en bucklig Testarossa? På riktigt? Nu verkar du ju inte precis ha misslyckats med Amazonen, men ändå... Tänk, dig – du kunde ha blivit "Bengtar med Buckliga Testarossan" med hela svenska folket; spelat in Svensktoppshits och åkt på folkparksturné! .-)
Om de någonsin delar ut pris för bästa kommentar här på Reseguiden, ja då ska jag banne mig nominera dig till hela jäkla prispallen.
Jag tror att detta var det mest underhållande inlägg jag läst här. Någonsin. Bugar mig, skrattar inombords och lyfter på hatten!
All the best,
:: håkan ::
PS. Att du nobbade en bucklig Testarossa? På riktigt? Nu verkar du ju inte precis ha misslyckats med Amazonen, men ändå... Tänk, dig – du kunde ha blivit "Bengtar med Buckliga Testarossan" med hela svenska folket; spelat in Svensktoppshits och åkt på folkparksturné! .-)
Citerar Bengtar: "Glad i hågen vidare till en bilskojare på övre Sveavägen."
Du gick väl aldrig till Jäderlunds Bil och handlade Amazonen?
För er kids: På övre stumpen av Sveavägen duggade bilhandlarna tätt. Inga stora hallar med glasytor, utan smala garageramper ner i husens källare. Jag begrepp aldrig hur man fick ner ett gäng bilar där...
Nå, jag var i sex månader Handelsbankens odugligaste bankman vid kontoret Norrtull. Jäderlund brukade komma in på banken i höjd med stängning och växla in dagskassan. När jag minns Jäderlund så förstår jag också varför begrepp som "bilhandlarfasoner" eller "bilskojare" uppfunnits.
Jäderlund var som en korsning av Loffe Carlsson och Dregen i Backyard Babies – nej, han sminkade sig inte med kajal, han var bara en mustasch-kille; ganska rock'n'roll-gänglig med en antydan till kulmage. Han hade en raffinerad klädsmak: Vit jeansjacka, jeans (vita/blå/gulbeige), vita loafers (jodå!) och ibland en skjorta i samma färgschema som engelsk lakritskonfekt.
Väl vid kassan halade den gode Jäderlund upp sedelrulle efter sedelrulle ur varje tänkbar ficka och någon gång ur en liten påse. Inga plastkort, de var en ovanlighet på den tiden... Samma sak vecka efter vecka. Internt spekulerades i om han drog raka vägen till Solvalla efter bankbesöket och satte återstående sedelrullar på en halt märr i lopp tre. Damerna på kontoret tyckte om att spekulera.
Jäderlund förblev ett mysterium. Alla dömde honom på utseendet, men han verkade mest vara en jävel på att sälja bilar. Troligen var han en hyvens man. Nu vill världen (eller i alla fall den värdelöse f d bankmannen) veta: Sålde han Amazonen till dig?
Best regards,
:: h ::
Du gick väl aldrig till Jäderlunds Bil och handlade Amazonen?
För er kids: På övre stumpen av Sveavägen duggade bilhandlarna tätt. Inga stora hallar med glasytor, utan smala garageramper ner i husens källare. Jag begrepp aldrig hur man fick ner ett gäng bilar där...
Nå, jag var i sex månader Handelsbankens odugligaste bankman vid kontoret Norrtull. Jäderlund brukade komma in på banken i höjd med stängning och växla in dagskassan. När jag minns Jäderlund så förstår jag också varför begrepp som "bilhandlarfasoner" eller "bilskojare" uppfunnits.
Jäderlund var som en korsning av Loffe Carlsson och Dregen i Backyard Babies – nej, han sminkade sig inte med kajal, han var bara en mustasch-kille; ganska rock'n'roll-gänglig med en antydan till kulmage. Han hade en raffinerad klädsmak: Vit jeansjacka, jeans (vita/blå/gulbeige), vita loafers (jodå!) och ibland en skjorta i samma färgschema som engelsk lakritskonfekt.
Väl vid kassan halade den gode Jäderlund upp sedelrulle efter sedelrulle ur varje tänkbar ficka och någon gång ur en liten påse. Inga plastkort, de var en ovanlighet på den tiden... Samma sak vecka efter vecka. Internt spekulerades i om han drog raka vägen till Solvalla efter bankbesöket och satte återstående sedelrullar på en halt märr i lopp tre. Damerna på kontoret tyckte om att spekulera.
Jäderlund förblev ett mysterium. Alla dömde honom på utseendet, men han verkade mest vara en jävel på att sälja bilar. Troligen var han en hyvens man. Nu vill världen (eller i alla fall den värdelöse f d bankmannen) veta: Sålde han Amazonen till dig?
Best regards,
:: h ::
Tackar för den härliga responsen!
Tyvärr kan jag inte minnas bilhandlarskylten, men stor var den inte. Och visst var det en källare med en jäkligt smal ramp.
När jag körde upp, var det med hjärtat i halsgropen.
Nere i utrymmet var det så tätt mellan bilarna att man fick gå sidledes.
Din beskrivning av Jäderlund stämmer nog in bra på många ur det speciella skrået av handlare som fanns på övre
Sveavägen vid den tiden.
Kul läsning.
Tack Hkn, och ha en fortsatt trivsam kväll!
Bengt
Tyvärr kan jag inte minnas bilhandlarskylten, men stor var den inte. Och visst var det en källare med en jäkligt smal ramp.
När jag körde upp, var det med hjärtat i halsgropen.
Nere i utrymmet var det så tätt mellan bilarna att man fick gå sidledes.
Din beskrivning av Jäderlund stämmer nog in bra på många ur det speciella skrået av handlare som fanns på övre
Sveavägen vid den tiden.
Kul läsning.
Tack Hkn, och ha en fortsatt trivsam kväll!
Bengt
Roande läsning, absolut.
Tråden är iof några veckor gammal men kände ändå mig nödgad att fylla i lite.
Nu råker det vara så att jag käner gubben med smaken för goda kameror ganska väl. Kan inte annat än instämma i åsikterna om Leican och att den troligt är mer värdebeständig än dagens japanska utomordentligt bra kameror.
Nu råkar det vara så att bengtar har lite svårt att komma till skott då saker kostar lite mycket pengar. Snål? nej. Ekonomisk? ja. Svårt att komma till skott? JA!!
Hoppas innerligt att jag har fel, han kanske rent av har slantat in en leica borta i Singapore eller en D700. Ifall så har skett beror det enkom på att han vill kompensera sin senaste, mycket tveksamma bilaffär.
Bengtar tog för några år sedan det något svagsinta beslutet att inhandla en fransk bordeux racer. Det ultimata beviset på att sista stadiet är nått, en Babyblå Reanult laguna. Pikant? Ja men nej, det funkar inte.
Han hävdar med en dåres envishet att faktiskt bilen är bra, ngt jag ställer mig mycket tveksam till. Jag har kört skrället en gång, det räcker.
Välkommen hem Pappa.
Vamos Leica, Vamos!
Tråden är iof några veckor gammal men kände ändå mig nödgad att fylla i lite.
Nu råker det vara så att jag käner gubben med smaken för goda kameror ganska väl. Kan inte annat än instämma i åsikterna om Leican och att den troligt är mer värdebeständig än dagens japanska utomordentligt bra kameror.
Nu råkar det vara så att bengtar har lite svårt att komma till skott då saker kostar lite mycket pengar. Snål? nej. Ekonomisk? ja. Svårt att komma till skott? JA!!
Hoppas innerligt att jag har fel, han kanske rent av har slantat in en leica borta i Singapore eller en D700. Ifall så har skett beror det enkom på att han vill kompensera sin senaste, mycket tveksamma bilaffär.
Bengtar tog för några år sedan det något svagsinta beslutet att inhandla en fransk bordeux racer. Det ultimata beviset på att sista stadiet är nått, en Babyblå Reanult laguna. Pikant? Ja men nej, det funkar inte.
Han hävdar med en dåres envishet att faktiskt bilen är bra, ngt jag ställer mig mycket tveksam till. Jag har kört skrället en gång, det räcker.
Välkommen hem Pappa.
Vamos Leica, Vamos!
Citerat från arhall:
Jag har kört skrället en gång, det räcker.Välkommen hem Pappa.
Vamos Leica, Vamos!
Jojomän, du körde racern och fick kärringstopp vid första rödljuset.Vamos Leica, Vamos!
Det gäller att hålla varvet.
Eller?
Jodå, jag fick plånbokshicka i Singapore så det blev tyvärr inte en Leica M9 utan en Nikon D700.
Men jag är sugen......
Åker snart dit igen..........och igen.........och
Europa bästa resekamera "EISA Awards".
“European Imaging and Sound Association”, EISA, är ett förbund som består av journalister från 50 tidningar från 19 olika länder.
EISA´s prestigefyllda utmärkelser delas ut en gång om året i olika kategorier.
Det europeiska priset EISA Awards har delats ut.
En liten kamera med superzoom utsedd till årets bästa reskamrat.
– Vi är mycket stolta.
”European Imaging and Sound Association”, som består av fackjournalister från hela Europa, delar varje år ut det prestigefyllda priset ”EISA Awards”.
I år var de eniga: Casios nya modell Exilim Hi-Zoom EX-H10 är oslagbar – som reskompis.
Kameran vann pris i kategorin ”Bästa resekamera”.
Superzoom
Casio Exilim Hi-Zoom EX-H10 är en 12.1 megapixelskamera med 24 millimeter vidvinkellins. Det speciella med kameran är att den har ett extra long–life batteri som gör att man kan ta upp till tusen bilder på en laddning. Dessutom har den en mekanisk bildstabilisator och en 10X optisk superzoom.
På Casio är man stolta över utmärkelsen.
– Denna värdefulla EISA utmärkelse är en utmärkt bekräftelse på vårt arbete, eftersom EX-H10 var speciellt utvecklad som resekamera. Vi är mycket stolta över denna utmärkelse” säger Sigbert Laakman, som är produktchef för digital bildhantering på Casio Europe GmbH till Webfinanser.
Exilim kostar runt 3 500 kronor.
Källa: http://www.aftonbladet.se/temafotofilm/article6106089.ab
“European Imaging and Sound Association”, EISA, är ett förbund som består av journalister från 50 tidningar från 19 olika länder.
EISA´s prestigefyllda utmärkelser delas ut en gång om året i olika kategorier.
Det europeiska priset EISA Awards har delats ut.
En liten kamera med superzoom utsedd till årets bästa reskamrat.
– Vi är mycket stolta.
”European Imaging and Sound Association”, som består av fackjournalister från hela Europa, delar varje år ut det prestigefyllda priset ”EISA Awards”.
I år var de eniga: Casios nya modell Exilim Hi-Zoom EX-H10 är oslagbar – som reskompis.
Kameran vann pris i kategorin ”Bästa resekamera”.
Superzoom
Casio Exilim Hi-Zoom EX-H10 är en 12.1 megapixelskamera med 24 millimeter vidvinkellins. Det speciella med kameran är att den har ett extra long–life batteri som gör att man kan ta upp till tusen bilder på en laddning. Dessutom har den en mekanisk bildstabilisator och en 10X optisk superzoom.
På Casio är man stolta över utmärkelsen.
– Denna värdefulla EISA utmärkelse är en utmärkt bekräftelse på vårt arbete, eftersom EX-H10 var speciellt utvecklad som resekamera. Vi är mycket stolta över denna utmärkelse” säger Sigbert Laakman, som är produktchef för digital bildhantering på Casio Europe GmbH till Webfinanser.
Exilim kostar runt 3 500 kronor.
Källa: http://www.aftonbladet.se/temafotofilm/article6106089.ab