Speedboaten som tar oss till nästa ö Koh Maak

Med taxi ner till färjeläget i söder Ao Bang Bao - ett litet färjeläge med hus på pålar - så var det då dags för avfärd till nästa ö Koh Maak. Även här tyckte vi alla resenärer att båten var överlastad enligt svenska mått mätt, men som tur var fanns det flytvästar till oss alla. I ca 40 knop dundrade vi iväg i fint och lugnt väder till ön. Båtresan tog lite drygt 1 timme. Här rådde verkligen stillheten och lugnet. Vi stannade i 5 dygn på Koh Maak Resort, som låg på den västra delen av ön. Där bodde vi i fina seaside villas ca 20 m från stranden. Kanske inte lika fin frukost som på Koh Chang men fullt OK.

Koh Maak är den tredje största ön i Trat-provinsen, efter Kho Chang och Koh Kood, och är för örigt den största privat-ägda ön i hela Thailand. Den inhemska befolkningen, ca 700 människor, är fiskare till yrket eller livnär sig på att arbeta vid kokos- och gummiplan-
tagerna, som man ser överallt på ön. På ön finns varken banker eller penningautomater, så om man vill stanna en längre tid på denna härliga ö så är det cash som gäller. Om man jämför med Koh Chang, så var allting här faktiskt lite dyrare. På sydöstra delen av ön (dit man även kan gå till fots) finns några få strandrestauranger, annars är det det egna hotellet som gäller när man ska äta.

Till skillnad från Koh Chang var denna ö mycket platt, endast vid sydvästra delen av ön fanns lite berg. Koh Maak var ej heller anslutet till elnätet på fastlandet utan här producerade man sin egen elektricitet via en stor generator-anläggning, som gick till alla hotell och hus dygnet runt.

Förutom att koppla av med läsning, ta Thai-massage, bada/simma och snorkla ute vid de närliggande öarna, så var det "lugna gatan" som gällde. Många små vägar och stigar förgrenade sig över hela ön och så gott som samtliga stränder och byar var lätta att ta sig till med cykel, moped eller lokal taxi.

Här blommade min förkylning ut ordentligtligt. Från att bara haft hosta/halsont och ögoninflammation på Koh Chang, så började nu örat att värka ordentligt. Det blev till att uppsöka den lokala ö-doktorn, som den snälla chefen för anläggningen tog mig till i sin egen jeep. Här fick jag penicillin, värktabletter och örondroppar och med råd om att ligga lågt ett par dagar. Så där rök snorklingen för min del i alla fall. Följde i alla fall med som passagerare på örundan till några närliggande öar, där vi bl a fick besöka en kokosnötsplantage och se små söta vilda hjortar.

På lördag bär det iväg till sista ön Koh Kood, som ligger söder om denna ö. Där stannar vi i 4 dygn.