Erik den helige, Erik Jedvardsson, Erik IX, Sankt Erik, räknas som kung av Sverige i slutet av 1150-talet. Enligt en dansk krönika, i sin äldsta nu bevarade form från 1400-talet, utövade han kungamakten i Västergötland 1158, och skall ha dött omkring 1160-62, och att han i ett äktenskap med Kristina Björnsdotter, dotterdotter till Inge den äldre, blev far till kung Knut Eriksson. Erik gravsattes i Gamla Uppsala och hans kvarlevor överfördes senare därifrån till Uppsala domkyrka, troligen i juli 1273. En osteologisk undersökning av kvarlevor från hans relikskrin har visat att en av personerna vars ben låg i skrinet dog av yttre våld, troligen halshuggning.
Dessutom finns i detta kor även Erik den heliges reliker i ett relikskrin, i förgyllt silver, tillverkat i slutet på 1500-talet. På golvet framför skrinet finns en minnesplatta från påven Johannes Paulus II:s besök i Sverige 1989.