När jag var där för 2½ år sedan var den som ett tomt skelett med svarta ögon som blickade sorgset ut över den söndertrasade staden och dess själsligt sargade befolkning.
Nu finns det hopp, inte bara i regeringsbyggnadens nya ansikte...människors hopp för framtiden stärks, hus och fasader renoveras mjukt och vackert.
Gunilla