Dune 7

Staden Walvis Bay som ligger belägen längs med kalla Atlanten gränsar också till öknen. Cirka en timme från staden kommer man till ett riktigt stort och imponerande ökenområde. Den största sanddynen kallas "Dune 7" och är över hundra meter hög. Vi fick chansen att besöka Dune 7 och resten av alla sanddyner en eftermiddag och kväll efter en skoldag.

När vi kom dit började det med att vi köpte trettio minuter var på en fyrhjuling. I grupper om tio personer åkte vi ut i öknen tillsammans med en ledare som körde först. Jag måste säga att det var ett av de roligaste sakerna jag gjort. Det var verkligen en speciell känsla att kunna köra fort på sin alldeles egna fyrhjuling omringad av stora höga sanddyner. Vi fick köra upp för flera sanddyner, det läskigaste var att köra ner för några branta sanddyner, men det gick bra. Efter femton minuters körande befann vi oss mitt ute i öknen, man såg bara sand överallt och det var verkligen underbart vackert. Den synen glömmer jag aldrig! När vi kom tillbaka var det en aning tufft att lämna ifrån sig sin fyrhjuling då det hade varit så kul. Detta vill jag göra någon gång igen! :-)

Efter vi hade åkt bestämde vi oss för att klättra upp på den högsta sanddynen Dune 7. Lättare sagt än gjort! Hundra meters höjd gjorde sig påmind då man sjönk längre ner ju högre upp man kom. Det var varmt och skorna var alldeles fyllda med sand. Jag måste medge att jag ville ge upp redan halvvägs men tillslut, kanske tjugo minuter senare kom jag äntligen upp. Och jag ångrar verkligen inte att jag klättrade upp till toppen trots att det var väldigt jobbigt just då. Utsikten på toppen slog det mesta, det var helt fantastiskt. Solen som höll på att gå ner över öknen skapade ett magiskt ljus över dem enorma sanddynerna. Och där stod vi och balanserade över hundra meter upp, det var verkligen ett speciellt ögonblick. Sedan återstod det att springa ner och det var ju lite lättare än det hade varit att klättra upp :-)