Stads muren 40 km lång

Under Tang-dynastin (618-907) var Xian den östra huvudstaden längs sidenvägen och gick under namnet Chang An, den eviga fridens huvudstad.

Tang-dynastins huvudstad var hela sju gånger större än dagens Xian och omgavs av en stadsmur som var nära 40 kilometer lång.

Stadsplanen utgjorde en miniatyr av hur man förställde sig jorden på den tiden, nämligen fyrkantig. Spår av Chang Ans stadsplanering lyser även igenom på det moderna Xian.

Under Tangs guldålder växte befolkningen upp till ett antal av två miljoner människor. I den yttre staden fanns två delar, en västlig och en östlig. Kineserna bodde i öst, och människor med skägg (d.v.s utlänningarna) bodde i väst.

Ytterstaden var uppförd enligt ett rutmönster med elva avenyer som gick från nord till syd och skar igenonom staden. Från öst till väst gick det fjorton gator, år 740 beordrades planterandet av frukträd utmed alla gator, som berikade stadsbefolkningens diet avsevärt), totalt var staden indelad i 108 stadsdelar.

Det fanns en större marknad både i öst och väst. Marknadskontroret föreskrev handel mellan klockan tolv och fram till solnedgången.

I den tidens Xian fanns nestorianska kristna, perser som dyrkade Zarathustra, khmerer, japaner, koreaner och centralasiaster av olika slag. Det fanns en betydande grupp av muslimer. Dagens Hui-muslimer i Xian härstammar från det gamla Chang An. Det var kort sagt en mycket kosmopolitisk stad.

Under Tang möttes öst och väst på ett strålande sätt i Kina. Tang var den sista storhetstiden för buddhismen i Kina, en höjdpunkt för det vita Hsing Yao porslinet, en stor och viktig period för stengods samt ädelmetallbearbetning, där bland annat bronsspeglar tar en framträdande plats.

Här inleds också det kinesiska måleriets storhetsperiod. Det var i synnerhet en era för figurmåleriet

År 904 störtades kejsare Zhaozong. Chang An förstördes och de flesta invånarna fick flytta till Loyang.

För japanerna var Kinas huvudstad så imponerande att man kopierade hela konceptet när man skulle bygga den egna huvudstaden Nara. Mycket av det som var typiskt kinesiskt under Tang-dynastins Kina, är idag en del av den japanska kulturen, såsom teceremonin. Dessutom är geisornas sätt att sminka sig liksom seden att bära kimono något som härrör från det mode som Tang-hovdamerna en gång följde.