Leirhnjukur

Den Krafla Fires (1975-1984) och bränderna Myvatn (1724-1729)
Området kring Mt. Leirhnjukur är i själva verket en central vulkan. Omkring hundra tusen år sedan var detta platsen för en vulkanisk kon som släpps ut stora mängder aska och sedan avtagit. Den Caldera Då bildas nu har fyllt med senare vulkaniskt material , så landskapet ser ut lägenheten. Därunder , finns det dock en magma kammare på ett djup av ca 3 km .

Vulkanisk aktivitet i Krafla är återkommande . Den magma kammaren expanderar genom kraft lava utfärdande underifrån, vilket höjer marken. Den magma kammaren sedan plötsligt brister och flöden lava norrut eller söderut genom underjordiska sprickor som jordskorpan sprickor . En del av magma kan tvingas upp till ytan i form av ett utbrott . Eftersom trycket i minskar magma kammare marken avtar snabbt. Denna process upprepar sig på ett par månader intervall under några år i rad.

Utbrott började i 1724 i Lake Myvatn området med en våldsam explosion , som skapade kratern Viti ( Inferno ). En rad jordbävningar och utbrott inträffat under de följande åren i närheten av Mt. Krafla . Den största utbrottet inträffade 1729 då lava rann från Mt. Leirhnjukur hela vägen ner till sjön Myvatn . Under vulkanen , sprang lava runt kyrkan på Reykjahlíð , som överlevde. Efter en vilande period av 250 år , en ny serie av vulkanutbrott följde i området kring Mt. Krafla . Dessa var de Krafla bränder (1975-1984) .