Öknen

Solnedgången i öknen i nordvästra Indien var inte att leka med! Inte heller de enorma och läskigt närgångna skalbaggarna som kröp upp ur sina hålor så fort det började att skymma.

Så jag låg där, på en filt under bar himmel. Sanden yrade runt, värmen var tryckande, och filten jag trilskt virade in mig i var oroväckande varm. Ville dock inget annat än att gömma mig för baggarna.

Så jag vet inte vad som störde mig mest när jag vaknade i ottan; sanden i min mun, att jag var genomsvett eller att baggarna hade lämnat spår efter sig i sanden, ÖVERALLT! Och vet ni! Målet verkade ha varit ett och samma för dem alla! MIG! ....undrar om insektsprej hade funkat?