Det finns en lång tradition i Italien av att vandra i bergen, en tradition som spänner tusentals år tillbaka i tiden, och det som skiljer mest från den svenska fjällvandringen är packning och boende. Istället för att släpa på tält och tältpinnar övernattar man vanligtvis på ett rifugio, och istället för blåbärssoppan går det faktiskt att äta på de flesta rifugios. Vad sägs om en enkel polenta med tomatsås och ett glas Valpolicella?
Ett rifugio är alltså en slags fjällstuga. De drivs antingen i privat regi eller av italienska CAI - Italienska Alpinistklubben, men det finns även enklare övernattningsstugor (utan mat och personal), jämt utspridda över det mesta av det som går att vandra genom.
Om du planerar i förväg kan du faktiskt kan ta dig från ett rifugio till ett annat. På många rifugion kan du hyra säng och sänglinne, äta mat, få en dusch och träffa andra vandrare. Det är verkligen oäverträffat att slippa släpa på en tung ryggsäck!
Vi valde att vandra ett par dagar i föralperna i bergen norr om Trento. Det fanns gott om vandringsleder av skiftande svårighetsgrad för alla sorters vandrare, och vi träffade såväl vältimmade alpinister som små scouter i 10årsåldern under de här dagarna.
http://www.cai.it
