Dag för dag: Resealbumet "Narvik och Ofotbanen (Malmbanan)" av Karinlorvik

Ofotbanen är Norges nordligaste järnväg. Vill man åka söderut i landet med tåg, får man först åka buss ett antal timmar till Fauske, där man kan stiga på tåget.
Däremot kan man åka tåg österut till Kiruna på ca 2,5 timmar, och fortsätta söderut genom Sverige, en förbindelse jag har nyttjat många gånger under de år jag bott i Småland.

Denna dag låg dimmolnen lågt, och man ser inte de vackra fjällen som omger staden. Däremot ser man det nya hotellet som Rica Hotels bygger mitt i staden. T.h. i bild syns en malmbåt nede i Narvik hamn och en bit av järnvägen som forslar järnmalmen till utskeppningskajerna.
T.v. i bild syns nationalmonumentet "Trinigon", som var en gåva till staden från den norska regeringen 1995, vid 50-årsmarkeringen för krigsslutet 1945.

Denna stora sovande baby är gjord av bildhuggaren Håkon Anton Fagerås. Narvik är känd som en "fredsstad" ute i världen och har nu tre fredsskulpturer: Frihetsmonumentet på torget från 1956, Trinigon i Byparken från 1995 och nu denna gigantiska baby från 2006. I anslutning till konstverket finns ett granitblock som Narvik tidigare fått i gåva från Hiroshima, om jag har förstått det hela rätt. Skulpturen var ett beställningsjobb i förbindelse med 60-års dagen för USA´s atombomb över Hiroshima (6 august 1945).
På www.fageras.com kan man se skulpturen i marmor. Konstnären jobbar mycket med marmor och har bl.a. studerat i Italien.

Frihetsmonumentet (1956) eller "Dama på torvet" är gjord av bildhuggare Finn Eriksen från Narvik. Hon står på en granitkula som föreställer en rosenknopp.
Bak monumentet syns Fiskhallen i röd tegel. I byggnaden finns numera ett Krigsminnesmuseum inhyst.

Här fotograferar jag mot nationalmonumentet Trinigon, som avdukades av Kung Harald till 50-årsmarkeringen av krigsslutet 1995 (Konstnär var Espen Gangvik).
T.h. i bakgrunden syns Narvik Rådhus (1961).
I monumentet nede t.v. speglar sig musikpaviljongen (1963), populärt kallad "Haikjeften".

Denna vackra skulpturgrupp av lekande barn är gjord av bildhuggaren Trygve Thorsen (1892-1964).

Den Svenska Sjömanskyrkan ritades av arkitekt Jan Inge Hovig ( samma arkitekt som ritade "Ishavskatedralen" i Tromsø) och sto färdig 1950.
Numera ägs den av en lokal stiftelse och används för olika kulturaktiviteter.

Skulpturen "Svarta Björn" (gjord av Tom Berre) är till minne om de kvinnor som arbetade som kokerskor för rallarna under de år som malmbanan byggdes.
I bakgrunden syns Narvik station.

Detta fina lilla ånglok (vikt 21 ton o längd 7,2 meter) byggdes i Trollhättan 1882. År 1900 kom det som första ånglok till Narvik, där det kom att användas i anläggningstrafik vid bygge av LKAB´s anläggningar och sedan som växellok från 1903 till 1942. Nu står det under tak på Narvik station.

Skulpturen "Rallaren" (av Trygve Thorsen) skall hedra alla de rallare som slet och kämpade med byggandet av Ofotbanen / Malmbanan. Den avdukades 1959 av dåvarande Kong Olav.

Ute på fjorden ligger denna malmbåt och väntar på att få komma in i hamn och lasta.

Det har nu gått en vecka sedan jag bokade om min hemresa och hämtade ut nya tågbiljetter i SJ´s automat på Narvik station. I mellantiden hann jag bl.a. med en resa till Lofoten i Pingst (se separat album), men nu är det hemresedags. Sista natten sover jag i Narvik (fast det blev inte mycket sömn denna natt), inte kan man bara gå och lägga sig när solen skiner, så jag ger mig ut med kameran kl. 23.30.

Denna bild är tagen från Frydenlundsbrua, en av de två broar över järnvägen som delar staden Narvik i två delar. Här syns stadsdelen Oscarsborg med Fagernesfjellet i bakgrunden. Tyvärr var linbanan upp till 656 m.ö.h. ur drift några dagar, men jag gick upp till Högskolan (som syns mitt i bild), och härifrån kunde jag njuta av utsikten över staden och midnattsolen. I fjällsidan syns också slalombackarna, Narvik är även en alpinstad.

Jag har nu klättrat uppför de branta gatorna upp till Högskolan, varifrån jag belönas med denna vy (kl.23.44).

Åt detta hållet (västerut) syns Narvik hamn och LKAB´s anläggningar. På andra sidan hamnen syns Ankenes som numera ingår i Narvik kommun.

Klockan är nu 00.00.

Jag har svårt att gå och lägga mig i den fina sommarnatten. Här har jag tagit mig ned till fjorden och småbåtshamnen (00.41).

Jag blir riktigt nostalgisk där jag står ensam i natten (00.53). Här nede i Vassvik fanns i min barndom ett färjeläge, och färjan gick till Øyjord, där jag växte upp. Min pappa jobbade på färjan, och jag åkte ofta med honom.

Avståndet till Karasjok skall vara 693.

Bak tåget ser vi Fagernesfjellet och Fjellheisens (Linbanans) övre station på 656 m.ö.h. (t.h. i bild).