Dag för dag: Resealbumet "Längs USA:s västkust" av Bejjan888

Copyright © Bejjan888™

http://www.reseguiden.se/bilder/514823

[Första dagen] på vår långa resa. Den här dagen var avsatt till att överleva den långa flygningen som krävdes för att komma till USA:s västkust. Från Arlanda till Reykjavik tog det bara 3 timmar och 10 minuter. En kort vila på flygplatsen och sedan bordade vi planet till Seattle. Nu kom ju det stora testet, en lång och tidsomställande flygresa som tog totalt 7 timmar och 45 minuter. Jag tycker ändå att det gick relativt bra att genomföra denna del av resan, tack vare dvd, mp3 och klar utsikt över Grönland, Kanada och snöklädda bergstoppar.

http://www.reseguiden.se/bilder/514824

När vi landade på Tacoma Int'l Airport strax utanför Seattle, var vi ganska mosiga i både kropp och knopp och att hitta ut från flygplatsen var lite klurigt. Efter ett rigoröst förhör av TSA (U.S. Transportation Security Administration) om vad just jag skulle göra i USA, så blev jag godkänd och insläppt i USA. Det ska tilläggas att nu hade vi varit uppe och på resande fot i 21 timmar, vi var supertrötta och ville bara störta i säng. Men för att komma till hotellet så var vi tvungna att hämta ut vår hyrbil. Det var inte det lättaste att hitta till uthyrningen och vi irrade runt på flygplatsen en stund innan vi kom rätt.

När vi fått kvitto, GPS och betalat det sista på hyrbilen skulle vi "bara" hitta till garaget. När vi irrat runt i garaget på olika våningar såg vi till slut en skylt med rätt namn på. YES! Äntligen! En Compact Car skulle vi ju ha. Men någon sådan bil fanns inte där. Jippi! Precis vad man behöver efter en lååång flygresa. Efter lite krångel så löste det sig genom att vi fick en gratis uppgradering till en Full Size Car som ändå skulle köras tillbaka till Montana - dit vi skulle! Så kontentan av det hela blev en större bil (utan extra kostnad) samt att vi slapp en envägsavgift på $250! Great deal, or what?!

Så äntligen satt vi i bilen och började köra ut från flygplatsen. Men tro inte att det slutade krångla här heller. Det tog evigheter innan GPS:en sökte efter satelliterna, så det tog säkert 20 minuter extra, bara det. Men till slut (!) så kom vi fram till Silverdale och vårat hotell för natten, hungriga och trötta till tusen. Efter en hamburgare var så stupade vi i säng.
Så måndagen den 23:e april blev hela 34 timmar för vår del.

Copyright © Bejjan888™

[Efter en riktig klassisk amerikansk frukost], checkade vi ut och började köra längs Highway 101 mot Olympic National Park. Det var ganska kallt och rått väder ute och ju längre västerut vi kom desto längre blev träden och all växtlighet blev allt grönare. När vi kom in i Olympic National Forest blev träden om möjligt ännu högre och ju närmare Stilla Havskusten vi kom desto mer mossa växte det på träden. Vi passerade Lake Crescent, en vacker sjö med turkost vatten omslutet av höga berg med i princip vertikala bergssidor - vackert! Här och där rann det stora och små vattenfall bredvid vägen, omgivna av klargröna mossor i flera olika nyanser - sanslöst vackert! Ju längre västerut vi åkte desto mer regnade det. Efter Lake Crescent reste sig ett enormt bergsmassiv bredvid vägkanten som hette Mount Muller. Man kunde knappt se upp till dessa toppar på grund av all dimma som rådde, men man kunde ana dem - häpnadsväckande vackert!

http://www.reseguiden.se/bilder/534819

Så vid lunchtid var vi framme vid Forks, mest känt för Twilight. En större huvudgata leder genom staden och man passerar genom Forks med bil på ett par minuter. Min reskompis, som inbiten Twilight-fan, kikade runt i flera av Forks Twilight-affärer med merchandise från filmerna och böckerna.

http://www.reseguiden.se/bilder/514826
http://www.reseguiden.se/bilder/514827
http://www.reseguiden.se/bilder/514828
http://www.reseguiden.se/bilder/514829

Vi fortsatte sedan en bit till på Highway 101, innan vi svängde av och in på Upper Hoh Road mot Olympic National Park och Hoh Rainforest (tempererad regnskog). En bit in på Upper Hoh Road var det som att kliva in i en sagovärld. Höga, gamla träd som var överväxta med olika arter av mossa omslöt den smala, slingriga och delvis branta vägen. Längs vägen rinner Hoh River med sitt klara turkosa vatten. Det går inte att beskriva med ord hur vacker naturen var eller ens med de bilder jag tog här (som inte gör sig rättvisa med verkligheten). Ni får helt enkelt åka dit, det är värt det! Om ni åker hit till Hoh's Rainforest, ska ni vandra längs Hall of Mosses! En stig på någon kilometer som kantas av mossor i alla dess gröna nyanser som växer överallt - på träden, marken och stenarna.

http://www.reseguiden.se/bilder/534820

På vägen tillbaka mot Seattle, stannade vi till i La Push som ligger vid kusten vid Stilla Havet. La Push, känt för surfing och whale-watching. Men kanske allra mest känt för att Twilight saga's andra bok som bland annat utspelar sig här i La Push. Jag är säker på att det är ett alldeles underbart ställe när det är fint väder, men när vi var här så regnade det som f*n och blåste storm, så det gjorde inget intryck på mig.

Vi fortsatte sedan till Port Angeles som ligger vid norra kusten med många färjor till Victoria (Kanada) och en fin utsikt mot glaciärerna på Mount Olympus, en del av Olympic National Park. Vi hade ingen tid att stanna i Port Angeles mer än för att äta mat. Men det finns säkert mycket att uppleva här. Det verkade som en trevlig och lugn stad. Från Port Angeles körde vi sedan non-stop till Bainbridge Island för att ta färjan över in till Seattle. Tyvärr missade vi en färja med bara några minuter och fick helt enkelt vänta på nästa. Men lite surt var det ju... Med färja tog det ca 30 minuter in till Seattle. Det hade hunnit bli kväll nu och det var mörkt ute, så fick vi skåda en enastående skyline av Seattle på kvällen med bland annat Space Needle upplyst av lampor - fint! Tyvärr blev det inte lika fint på foto, då det var för mörkt (även för kamerans nattläge). Från färjehamnen och till vårat boende i centrala Seattle var det inte långt, 4 minuter enligt GPS:en.

Copyright © Bejjan888™

[Lite skral frukost] på det hostel vi bodde på i downtown, Seattle. Men vi blev mätta i alla fall. Vi klädde på oss varma kläder och körde iväg till Everett och den valsafari som vi förbokat. Solen lyste med sin frånvaro och det var riktigt mulet utåt havet. Regnet hängde i luften och det duggade till en början och ju längre ut till havs vi kom desto mer regn blev det.

http://www.reseguiden.se/bilder/534792
http://www.reseguiden.se/bilder/514832

Det första vi fick se var flera California Sea Lions som låg uppe på jättelika bojar, där en del poserade ståtligt medan andra inte brydde sig ett dugg när båten gick förbi. Magnifika djur det där.

http://www.reseguiden.se/bilder/514833

Tidigare under dagen hade man spanat in två gråvalar inom ett område, så det var dit kaptenen styrde vår båt. Sedan var det bara att vänta... och det dröjde inte länge förrän det första vattenpuffen skymtades. Kaptenen var väl påläst om valarna och kunde berätta att den ena valen som vi såg idag kallades för Patch, eftersom han hade en fläck på sin kropp. Patch har spårats sedan 1991 och man har sett honom här varje år sedan dess. I drygt 1 1/2 timme stod båten stilla och jag lyckades få några riktigt bra bilder på "vattenpuffarna" och ibland skymtades stjärtfenan också, men jisses vad det blev kallt om fingrarna på slutet... burr!

http://www.reseguiden.se/bilder/514834
http://www.reseguiden.se/bilder/534793
http://www.reseguiden.se/bilder/514836

När vi återvände till Seattle var det så dags för ett besök i Space Needle. Man kände sig ganska liten när man stod nere vid entrén och kikade upp på det 184 m höga tornet, men upp skulle vi! Vi betalade in oss och ställde oss i kön till hissen... eller ja, hissarna. Det fanns fyra hissar, och med varje hiss åkte det en värd. Varför vet jag inte, men kanske har något med säkerhet att göra? Hur som helst, hissen gick med räserfart och det tog inte många sekunder att åka upp till utkiksplatsen och restaurangen som finns där uppe. Vilken utsikt! Vy över hela Seattle, med bergen i bakgrunden - vackert! Tyvärr var det molnigt denna dag, men det var uppehåll i alla fall. Min reskompis kämpade med sin höjdrädsla, men det gick bättre efter en stund. Vi tog hissen ner igen och vi besökte gift shopen som ligger längst ner i Space Needle.

Efter dagens strapatser återvände vi till hostelet och att försöka hitta en någorlunda billig parkeringsplats i Seattle (downtown) är svårt! Att över huvud taget köra i downtown Seattle är svårt när i princip varenda gata är enkelriktad och minst tre filer att välja på. Och så har man en GPS som skriker "TAKE LEFT!" när man ligger i högerfilen... det är inte lätt! Till slut tappade jag humöret så min reskompis fick ta över ratten och försöka hitta en parkeringsplats. När vi till slut hittat en parkeringsplats gick vi till vårat hostel och praktiskt taget stupade i säng, vi var så trötta!