Kryssning? Nej det passar inte för mig har jag tänkt. Instängt, uppsträckt med speciell klädkod mm. Så har jag tänkt.
Ändå har jag nu varit på kryssning med MSC Cruises från Las Palmas (Gran Canaria) till Casablanca, Agadir, Arrecife (Lanzarote), Santa Cruz (Teneriffa) och åter till Las Palmas.
[Dag 1]
Vi lämnade Stockholm med SAS kl 10.25 och landade i Las Palmas ca 6 timmar senare. Vi hade beställt både kryssning och flygresa via rederiet och därmed också transfer från flygplatsen till fartyget.
Incheckningen gick smidigt och vi var i vår hytt, som var en utsideshytt och låg på däck 8, i god tid före första kvällens måltid. Våra väskor hade dock inte kommit upp till hytten i tid så första middagen fick vi äta i reskläderna.
Vi hade beställt middag till första sittningen kl. 18.15. Vi åt samtliga våra måltider i restaurangen Marco Polo. Vid vårt bord var också ett annat, mycket trevligt svenskt par placerat. Vi hade under hela veckan mycket intressanta och trevliga middagskonversationer. Första middagen, tre rätters, var mycket god.
Vid given signal redan efter middagen första kvällen beordrades samtliga att medförande sin liv-väst, ta sig ut på däck 6 för en räddningsövning. Detta var mycket positivt då vi första dagen efter avresa från Las Palmas skulle vara två nätter och en dag till sjöss. Räddningsövningen bestod i att man gick till anvisad räddningsstation där man fick instruktion om hur man sätter på sig sin liv-väst. Därefter avblåstes övningen.
Fartyget lämnade kajen i Las Palmas kl. 22.00 med destination Casablanca.
[Dag 2]
Kryssningens första dag var vi till sjöss hela dagen och man hade därmed god tid på sig att efter frukosten och under hela dagen bekanta sig med fartyget. Det var dock lite väl blåsigt att sitta på soldäck. Det blåste dock inte så att fartyget gungade så det var ingen risk för sjösjuka.
Frukosten åt vi första dagen i samma restaurang (Marco Polo) som vi ätit middag kvällen innan. Frukostutbudet här var aningen magert tyckte vi. Det fanns en hel del men brödsortimentet var lite enahanda med alldeles för många varianter av sött bröd såsom croissanter med sockerglasyr, vaniljkrämsfyllning eller chokladfyllning samt flera söta kakor.
Följande mornar åt vi frukost i bufférestaurangen på plan 11 där utbudet var något bättre. Där var det å andra sidan svårare att hitta ett ledigt bord att sitta vid.
Lunch åt vi första dagen i Marco Polo. Tre rätters lunch med flera olika rätter att välja på.
Fartyget innehöll två restauranger med bordsservering och en bufférestaurang. Därutöver ett antal barer och en pub och ett diskotek. Vidare fanns en teaterlokal längst föröver där det var en show varje kväll. Det var två föreställningar först en för dem som valt att äta vid andra sittningen och sedan en för oss som valt den första sittningen.
Denna andra kväll ombord hade vi tänkt se showen men kom för sent för att få sittplatser varför vi avstod.
Jag gjorde istället ett besök i puben för att prova den enda i mitt tycke drickabara ölen ombord, en mikrobrygd ale från Italien. Tyvärr var luften i puben så rökig att man kunde skära sig fram så det blev ingen utdragen njutning av denna öl.
[Dag 3]
Klockan 07.00 anlände vi till Casablanca i Marocko. Fartyget lade till i en ganska trist containerhamn. Vi hade anmält oss att denna dag följa med på en bussutflykt till staden Marrakesh en bussfärd på ca 3 timmar i vardera riktningen. Totalt var vi 7 fulla bussar som gjorde denna utflykt. Resan började med att i den täta morgontrafiken ta sig ut ur Casablanca. Jag avundades inte busschauffören.
Efter ungefär halva sträckan till Marakesh tog vi 20 minuters kafferast vid en bensinmack efter vägen strax utanför staden Settat. Strax därefter passerade vi de första typiska berberbyarna med hus byggda av lera.
Vår fantastiska guide som talade bra engelska berättade inte bara om det vi åkte förbi utan även om landets historia och politik samt om hur det är att leva i Marocko.
De olika folkslagen som befolkat landet är berber, morer och araber. Berberna var där tidigt. Morerna kom efter att de drivits ut från Spanien (Adalusien) och araberna härskade under en kortare tid. Berberna är de som är kvar och de är i första hand jordbrukare.
Då vi kom till Marrakesh kunde vi i diset se de snöklädda Atlasbergen. Staden var spännande, tyvärr blev det allt för lite tid att utforska den på egen hand.
I grupp såg vi på en av de större moskéerna, Bahia-palatset och från bussen den gamla bron från 1100-talet. Vi var i den mycket stora medinan (den äldsta delen av staden) där både moskén och palatset ligger.
Lunch åt vi på en restaurang med namnet Dar Essalam. Vi serverades kyckling, cos-cos och grönskaer som tillretts på traditionellt marockanskt vis i en tagine, en ”lergryta” med koniskt lock. Under lunchen underhölls vi med marockansk, något för högljudd musik samt magdans.
Vi var också på det stora torget DJamaa El Fna. Här trängs marknadsstånd, ormtjusare, gycklare och vattenförsäljare i ålderdomliga dräkter.
Efter besöket på torget var det åter av mot Casablanca dit vi kom för sent för att äta middag i den vanliga restaurangen men i bufférestaurangen finns något att äta under 20 av dygnets 24 timmar så vi behövde inte gå till sängs hungriga.
[Dag 4]
Denna dag låg fartyget kvar i Casablancas hamn och vi promenerade de ca. två kilometerna in till stadens medina. Först hämtade vi ut marockanska pengar i en bankomat innan vi gick in i den muromgärdade medinan.
Först besökte vi den ”turistiska” delen av medinan, den där man kan köpa kläder, souvenirer och diverse krimskrams. Sedan hittade vi till den mer genuina delen där ortsbefolkningen handlar. Har var det en salig blandning av fantastiska kryddor , frukt, grönsaker, kycklingar, fisk och kött. En hantering som aldrig skulle godkännas i Sverige. När såg du senast en halv ko hängande på en krok i en smal gränd eller en bur med levande kycklingar och ovan på den en galande tupp?
Besöket i denna del av Casablancas medina var faktiskt en av resans höjdpunkter. Underbart att se detta genuina myller av människor och varor. Det går inte att till fullo beskriva, det måste upplevas.
Klockan 14.00 lämnade fartyget hamnen i Casablanca för vidare färd mot Agadir. Vi hade assistens av lots ut på öppet vatten. En lots ombord och en lotskutter som jagade bort alla de små fiskebåtar som låg i vägen mellan hannens pirer.
Eftermiddagen tillbringade vi någon timme på soldäcket innan det åter var tid för trevlig samvaro med våra bordsgrannar under en trerätters middag.
[Dag 5]
Vid niotiden på morgonen ankom vi till Agadir. Även här lade vi till i en containerhamn en bit utanför staden. Det var nog ca. 3 km in till staden.
Min enda kunskap om Agadir var att staden drabbades av en omfattande jordbävning 1960. Nu skulle vi utforska denna marockanska stad i landets sydvästra hörn.
Vi bestämde oss för att ta en taxi och då vi stigit av fartyget fanns en taxikö som vi ställde oss i. Vår intention var att åka in till staden och sedan promenera omkring där. Det visade sig dock att den taxikö vi ställt oss i var till ”rundturstaxis”. Vi fick en fantastisk chaufför med en ”Petit taxi”. En man på 66 år som stolt berättade att han kört taxi i över 25 år utan att någon olycka inträffat. Han var också oerhört stolt över sin stad Agadir.
Han körde oss runt i 4 timmar och visade oss moskéer, kyrkor, kungliga palats, marknader, den långa härliga stranden och slutligen det gamla fortet Kashban, högst uppe på ett berg ovanför hamnen. På väg upp till fortet stannade vi för ett fotostopp. Då passade chauffören på att plocka en stor bukett blommor till min fru. Dessa stod sig sedan hela veckan i en ”vas” i vår hytt. Efter besöket på berget, där man också tydligt kunde se de från jordbävningen förstörda delarna av staden, kördes vi tillbaka till fartyget. Det blev en fantastisk dag i Agadir, helt olik den vi föreställt oss.
Klockan 18 lämnade vi Agadir och Marocko för att återvända till Kanarieöarna. Nästa destination var Arrecife på Lanzarote.
Efter middagen gick vi och tittade på en show, denna gång kom vi i god tid för att få bra platser. Vi hade hört mycket om att showerna var så fantastiska men har man varit på show i Peking så var detta ganska blekt. Det var två akrobater som väl var ganska duktiga och sedan ett par som sjöng och fyra tjejer och två killar som dansade. Denna kväll var det Italienskt tema och man kände igen många italienska schlagers från 60-talet.
[Dag 6]
Arrecife på Lanzarote var den första riktiga kryssningshamnen med en trevlig promenadväg på piren och in till stadens centrum. Vädret var varmt redan på morgonen då vi vandrade in.
Omedelbart då vi lämnade piren kom vi in i en gatumarknad med massor av stånd där allt från kläder till udda souvenirer kunde köpas.
Marknadsstånden sträckte sig utmed promenadvägen som gick intill den lilla ”lagun” som finns i staden.
Efter marknadsbesöket promenade vi vidare utmed stranden. Murar och gamla hus var byggda av vulkaniskt svart material. Jag gick ut via en gammal bro med vindbrygga till ett fort som låg på en mindre ö. Mitt ärende dit ut var att söka en gömd geocache. Jag fann den.
Efter denna utflykt gick vi upp bland husen och fann ett café där vi på uteserveringen kunde avnjuta förmiddagens cappuccino. Vi vandrade sedan åter mot fartyget och lunchen efter ytterligare ett besök bland marknadsstånden där jag inköpte ett par kakibyxor. Hustrun köpte en ny portmonnä/plånbok.
Arrecife var i mitt tycke den trevligaste av de besökta städerna på Kanarieöarna.
Eftermiddagen tillbringade vi ombord på soldäck. Och sedan var det ju åter dags för trerätters middag.
[Dag 7]
Denna morgon ankom vi till Santa Cruz på Teneriffa. Även här var det en riktig kryssningshamn med relativt kort promenad in till staden. Santa Cruz är en betydligt större stad än Arrecife och i mitt tycke inte alls lika trevlig. Här är mer storstadskänsla.
Vi promenerade runt i staden en stund. Fikade i en fin park och vandrade sedan tillbaka mot fartyget. Hustrun gick före medan jag gav mig ut på en extra runda för att även här söka några gömda geocachar.
Det blåste lite kyligt denna dag vilket medförde att det snart var dags att gå tillbaka till fartyget för lite värme inomhus och lunch.
Eftermiddagen tillbringades ombord. Vi orkade inte gå in till stan en gång till i blåsten. Vi kunde i och för sig ha tagit en gratis shuttlebus men det fick anstå.
Middag som vanligt på kvällen och sedan var det tid att börja packa för hemresa. Väskorna skulle ställas ut utanför hytten senast kl. 01.00 för att underlätta allas landstigning i Las Palmas morgonen därpå.
[Dag 8]
Sista dagen anlände vi till Las Palmas kl. 07.00 eller möjligen hade vi legat där ett tag då jag vakade.
Efter frukosten var det bara att packa även handbagaget för att lämna hytten senast kl. 09.30.
Vi deponerade handbagaget ombord och tog en promenad in till den del av Las Palmas som heter Puerto de la Luz och stranden Las Canteras. Det var en lite småruggig morgon med duggregn i luften och ganska kraftig vind. Ingen speciellt skön promenad.
Vi tittade på en häftig sandskulptur på stranden men bestämde ganska snart att återvända till fartyget för förmiddagskaffe då vi inte hittade något café som var öppet.
Vi drack vårt kaffe och satt sedan i ett av barutrymmena och avvaktade tid för en sista lunch ombord. Den blev av det enklar slaget bestående av pizza på däck 11.
Klockan 12.30 var vi tvungna att lämna fartyget, hämta ut vårt bagage för att ta transferbussen till flygplatsen. Vi checkade in direkt och kunde sedan röra oss avslappat på flygplatsen i flera timmar. Inget speciellt upphetsande fanns att se eller göra här.
Boarding av planet började redan 20 minuter före utsatt tid och vi hade en förhoppning att komma iväg i förtid. Denna förhoppning grusades dock av att två passagerare fortfarande saknades då vi var framme vid vår avgångstid. Vi väntade och väntade och piloten låt allt mer irriterad för varje gång han meddelade oss om förseningen. Han visste ju också att vår flygning tillbaka till Stockholm skulle bli extra lång på grund av kraftig motvind.
Det borde var böter för personer som inte kan pallra sig till gaten i tid då de är på flygplatsen och är incheckade. Vi blev nu 40 minuter försenade vilket innebar att vi inte landade i Stockholm förrän vid midnatt.
[Sammanfattning]
Kryssning är inte så dumt. Man kan besöka flera platser men behålla samma ”hotellrum” och slippa packa upp och ner hela tiden.
Maten kunde varit lite mer inspirerande. Kryssning tillhör ju inte de allra billigaste sätten att semestra.
Vi kommer kanske att testa kryssning igen, då kanske i Medelhavet.
Detta med klädkod till middagen är inte så strikt som befarat. Då det var föreslaget GALA såg man allt ifrån smoking till ljusa byxor och kortärmad skjorta. Shorts i restaurangerna är dock inte tillåtet till middagen.
Det var enkelt att leva ombord. Man behövde inte tänka på att betala till alla personal som fanns överallt. Man betalar en obligatorisk serviceavgift på 8,5 Euro per dygn. Denna drickspott går till all personal, de vill säga även dem man aldrig ser men som är nödvändiga för att hela detta minisamhälle ska fungera.
Man hanterar inga pengar ombord. Vi ombordstigningen får man ett plastkort som fungerar både som hyttnyckel och identitetskort. Man visar upp det då man beställt något drickbart ombord. Man visar också upp det då man går iland och då man kommer ombord igen. Det gör att det finns alltid full kontroll av att alla är med.
Sista dagen betalar man sin räkning med allt som registrerats på kortet.
Det finns organiserad utflykter i varje hamn vi deltog dock bara i den till Marrakesh.
Slutligen Marocko var resans höjdpunkt, ett land väl värt att besöka.
Priset för vår kryssning i utsideshytt med havsutsikt (Fantastica Superior Cabin var 3.163 SEK
Flygresan Stockholm – Las Palmas – Stockholm med SAS kostade 4.827 SEK
Transfer mellan flygplats och fartyg ingick i priset för hytten då man även beställde flyg via rederiet.
Utflykten till Marrakesh kostade ca 1.100 SEK
Samtliga priser ovan är per person.
Till detta kom serviceavgiften och kostnader för drycker ombord vilka antingen kan beställas i olika paket beroende på önskemål eller betalas styckevis och sättas upp på slutnotan.
Kostnaden för taxiresan i Agadir skulle varit ca 50 Euro men eftersom vi växlat till oss marockansk pengar så fick han allt vi hade kvar för att han var så fantastisk.
