[Avresa samt första dagen i Kroatien]
När väckarklockan ringde klockan 03.00 var jag redan vaken. Det hade inte blivit någon riktig sömn sedan jag gick och lade mig vid 22-tiden. Lite slumrande till och från bara.
Vi steg upp och drack kaffe. Klädde oss och sedan var det bara att invänta den förbeställda taxin. Den skulle komma klockan 03.45 men vi såg att den kom redan 03.35 så vi tog våra grejor och gick ner. Vi konstaterade att regnet som varit under natten var på väg att upphöra.
Taxichaffören, som var en mycket trevlig person, undrade om det var rätt i beställningen. Han tyckte att det var en udda adress (Brunkebergstorg), att åka till med stor resväska mitt i natten. Vi förklarade att vi skulle åka på en resa med Swedbank varvid han genast slog på en specialtaxa eftersom Swedbank har specialavtal med Taxikurir. Då jag sekunden senare förklarade att vi ”bara” var kunder i banken sa han att det spelar ingen roll vi kör med deras taxa i alla fall. Vi hade sedan ett mycket trevligt samtal den korta tid färden in till Brunkebergstorg och vår buss varade.
Ombord på bussen upptäckte vi några resenärer som vi kände igen från tidigare resor. Vi tog plats och snart var vi på väg ut till Arlanda. På vägen ut såg vi solen gå upp över skogarna i öster.
Framme vid Arlanda mötte vår guide som gav oss lite information samt en karta över Kroatien. Sedan var det incheckning. Planet var, som det heter ”förseatat” vilket innebar att hustrun och jag inte fått platser bredvid varandra. Hon fick fönsterplats på vänstra sidan och jag fönsterplats på högra sidan i raden bakom. Vi försökte först byta utan framgång men konstaterade att det var OK, vi har klarat att vara ifrån varandra längre tid än de tre timmar som flygningen skulle vara.
Jag fick istället vid min sida en trevlig dam som pratade hela tiden så det blev inget av att varken försöka sova eller läsa. Jag fick veta det mesta om henne och hennes tidigare resor.
Under flygningen (Air Sweden) serverades vi smörgås och kaffe och innan man visste ordet av så började vi inflygningen mot Split.
Då vi landade regnade det lätt. Vi gick ombord på vår buss för 45 minuters transport till vårt hotell som ligger på en halvö i närheten staden Sibenik. Det är ett hotellområde som heter Solaris Resort och vårt hotell heter Niko.
Efter incheckning var det tid för lunch på en restaurang inom området. Pasta med tomatsås och ost samt kroatisk lufttorkad skinka. Mycket gott. Till det en kroatisk öl, Ozujsko. En riktigt bra lager.
Sedan hade vi ett par timmar för vila innan vi gjorde en gemensam rundvandring på området för att orientera oss. Området byggdes på 70-talet och var avsett för överklassen under kommunisttiden. Under kriget på 90-talet fungerade området som flyktingläger för kroater från de inre delarna av Kroatien. Området består av fem hotell, alla med hög standard men lite tråkig exteriör. Tyvärr får man inte göra något åt exteriören för arkitekterna har ett 100-årigt avtal som hindrar det.
Området innehåller allt och har ett fantastiskt läge på en udde i Adriatiska havet med långa badbara stränder. Det är dock inte sand utan grovt grus och stenbotten, så badskor rekommenderas. Här finns en nyanlagd minigolfbana och ett stort lekland för barn med bl a vattenrutschbana.
Varje hotell har en rejält tilltagen restaurang som serverar både frukost, lunch och middag. Utöver hotellrestaurangerna finns ytterligare ett antal restauranger i olika prisklasser. Bl. a finns något med namnet Dalmatian Village, vilket är en rekonstruktion av en gammal kroatisk by där man lagar traditionell kroatisk mat. Mer om detta ställe i ett senare avsnitt.
Slutligen finns på området en stor camping som verkar mycket välutrustad. Där var redan nu i maj ganska välbesökt av husvagnsturister från många europeiska länder. Inom den delen av området finns en relativt välsorterad Supermarket.
Vid 19-tiden var det sedan välkomstdrink och därefter gemensam middag på hotellet. Förrätten som var en sort pastasallad smakade helt fantastiskt. Huvudrätten var jag skeptiskt till innan den kom in. Den bestod av grillad tonfisk och smakade även den långt över förväntan.
Sedan var det bara att gå till sängs och försöka sova ikapp efter 18 vakna timmar.
[Dag 2]
Vaknade strax efter sju efter en mycket god natts sömn. På med kläderna för att gå ner och kolla in frukosten. Hur bra frukosten är brukar för oss vara ett mått på hur bra ett hotell är. Frukosten på Hotel Niko slår alla rekord. Fantastiskt bröd, riktig apelsinjuice och massor att lägga på brödet. Yoghurt, ägg, omeletter, pannkakor, korvar, ALLT.
De dagar här då vi har fri tid och lunch inte ingår kan man äta en sen frukost och göra den till en stadig brunch.
Det regnade lite nu på morgonen men vi ska ändå genomföra dagens program som är utflykt med båt till öarna Zlarin och Krapanj. Igår kväll var vi lite oroade över vinden och de höga vågorna men det har nu mojnat betydligt.
Vi steg ombord på båten med namnet Morska Vila vid kajen alldeles nedanför vårt hotell. Med oss på dagens utflykt var nu också vår lokalguide Silvana. Hon är Kroat men född i Sverige och tillbakaflyttad. Hon talade en mycket bra svenska och var väldigt bra på att berätta om allt vi såg och även att koppla det till Kroatiens historia.
Vårt första mål för dagen var ön Zlarin. Det är en ö som är relativt väl förskonad från exploatering. Vi såg inte ett enda hus i modern stil allt verkade gammalt. På Zlarin bor några få personer som har licens att fånga/fiska koraller i Adriatiska havet och på ön finns också några få hantverkare som kan förädla korallen till smycken. Vi besökte en sådan verkstad och fick se hur man både traditionellt och numera bearbetar korallen.
Vi besökte också kyrkogården och fick veta lite om begravningar i Kroatien. I kyrkan kunde vi dock inte gå in eftersom det pågick mässa, det var ju söndag.
På väg från korallsliparen passerade vi ett hus där man på gården förberedde en födelsedagsfest genom att helgrilla ett lamm.
Nere vid hamnen besökte vi den enda lilla butiken på ön och inhandlade en öl. Den lockade för att den hade en ovanligt trevlig etikett och bara därför måste införlivas i min samling öletiketter. Ölet i sig stack inte ut speciellt men var väl en helt OK lageröl.
Sedan var det tid att åter gå ombord på vår båt för vidare färd till ön Krapanj där man sedan flera hundra år tillbaka varit specialiserade på att dyka efter tvättsvamp och att förädla den. Vi fick en introduktion till denna hantering genom Dina som driver ett galleri för tvättsvampsprodukter på ön.
Vi vandrade runt i gränderna och tittade på de gamla husen innan vi åter gick ombord för att åka tillbaka till Solaris och några timmars fri tid före middagen som denna dag skulle intas i Dalmatian Village klockan 19.
Det småregnade lite då jag och hustrun tog en promenad före middagen så vi var aningen oroliga över hur kvällen skulle gestalta sig eftersom det var sagt att vi skulle inta dagens middag utomhus.
Det visade sig att då vi var klara att gå till restaurangen så småregnade det fortfarande vilket ledde till att middagen var uppdukad inomhus. Gruppen var för stor för att vi skulle få plats i ett hus så vi blev uppdelade i två små hus. Vi serverades först en förrätt bestående av en liten timbal med färskost och en med tonfiskröra. Lokalt producerat rött eller vitt vin serverades till. Jag beställde min vana trogen öl. Jag satt vid ett bord för sex personer, jag och fem trevliga damer (inklusive hustrun). Vi hade mycket trevliga diskussioner om allt möjligt.
Vi serverades varmrätt som var traditionellt dalmatinsk och kallas Peka. Det är olika sorters kött av gris, lamm och kyckling samt potatis och lök som kokats tillsammans i en stor gryta under lock i flera timmar. Mycket smakfullt. Till dessert fick vi någon sorts strudel med körsbärssylt i.
Under middagen underhölls vi av tre musikanter som på dragspel, gitarr och mandolin spelade kroatisk folkmusik och då och då en och annan poplåt på engelska. De var mycket duktiga och det gav en fantastisk stämning.
Vi hade en mycket trevlig kväll
[Dag 3 ]
Denna dag skulle vi disponera stor del av dagen på egen hand. Hustrun och jag började med en egenproducerad kaffe på rummet varefter vi gick ut för en promenad runt området. Det for lite regnstänk i luften även denna morgon så vi beslutade efter promenaden att det inte skulle göras några försök till bad i Adriatiska havet denna dag. Vi gick istället och åt en rejäl frukost för att sedan ta skyttelbussen in till staden Sibenik som ligger ca 15 km bort.
Vid busshållplatsen som ligger mitt i hotellområdet utspelade sig scener som ur en Jacques Tati-film. Vi hållplatsen står massor av människor då vi kommer dit. Vi blir stående sist i kön som sig bör. Så kommer bussen in på området det börjar röra sig i ledet. Bussen svänger dock till vänster och kör förbi hela hopen med människor. Några tänker genast att då måste påstigning bli på andra sidan vägen då bussen kommer tillbaka så de går över och ställer sig där, de får mrd sig större delen av kön. Då bussen kommer tillbaka kör den förbi hela kön igen. De personer som flyttat över till andra siden vägen går nu raskt tillbaka igen. Bussen körde bort mot det hotell där vi bor för att efter en stund komma tillbaka. Efter vägen mot oss stannar den och plockar upp några människor som inte hunnit fram till hållplatsen ännu. Då bussen slutligen kommer till hållplatsen stannar den och öppnar dörren vid slutet av kön så att vi som står sist bara har att kliva in och betala och sätta oss. De som köat länge kommer med sist och det blir ett väldigt armbågande i ledet och bussen är knökfull innan vi kommer iväg på vår resa in till Sibenik. Priset för enkel resa är 12 kn (Kuna).
Inne i stan spenderar vi först lite tid med att gå omkring på marknaden för grönsaker. Vi tittar sedan in i några butiker för att sedan gå ner mot en strandpromenad. Vi hade tänkt gå och sätta oss någonstans men det börjar kännas kallt och regnet tilltar något. Vi bestämmer oss därför för att ta nästa buss tillbaka till Solaris och där vila en stund innan vi dricker vårt eftermiddagskaffe.
Då kaffet är urdrucket är det tid att samlas i hotellvestibulen för dagens utflykt. Vi ska denna eftermiddag besöka Falkcentret i Dubrava. Bussen dit avgår klockan 14.30. Vi åker en bit inåt landet med bussen men de sista 500 - 600 meterna till centret får vi gå.
Framme vid centret blir vi bjudna på deras hemlagade salviadryck och så får vi förstås veta en hel del om de imponerande fåglarna och arbetet man gör på centret. Det var ett oerhört intressant föredrag av Emilo som startat och driver centret. Han tar hand om skadade rovfåglar och vårdar dem för att sedan släppa ut dem i skogen igen. Centret driv ideellt med ett litet bidrag från staten. Emilio får in pengar på att informera om rovfåglar för turistgrupper och för skolbarn.
Bland annat fick vi stifta bekantskap med en stor berguv som hela tiden satt på Emilios vänstra hand, på vilken han hade en kraftig handske. En av de saker jag minns från denna information var att berguvens ögon är lång mer utvecklade än våra. En berguv kan kan med vilja anpassa ögats pupill från att fungera som ett teleskop som kan se ett litet byte på ett avstånd av upp till åtta kilometer till att fungera som mikroskop.
Efter besöket på rovfågelcentret körde vi ytterligare en halvtimme upp i bergen till något som kallas Etnoland. Det är en rekonstruktion av en gammal dalmatinsk by, vilken fungerar både som museum över hur folk i det här området levde förr. Vi fick en guidad tur genom anläggningen av grundaren av Etnoland, en fantastiskt entusiastisk och trevlig guide som ville lära oss allt om hur livet såg ut i Dalmatien förr. Etnoland har också en restaurang för större och mindre grupper.
Här bjöds vi på en traditionell dalmatinsk kötträtt gjord på kalvkött. Det var en rätt som man ofta bjuder på i samband med bröllop och andra större fester. Under måltiden bjöds vi på traditionell underhållning av två musiker från trakten. Jag hade dock kunnat vara utan musiken för denna kväll blev ändå alldeles magisk för mig. Jag råkade i förbigående berätta om att jag ursprungligen kommer från Roslagen. Det ledde till att mannen som satt mitt emot mig frågade om varifrån och då berättade jag bl. a var jag tillbringat de flesta av min barndoms somrar. Det visade sig då att han kom från bondgården på andra sidan vägen och att vi hade massor med gemensamma bekanta och att vi sannarlikt träffats och lekt som barn. Jag minns t ex mycket väl hans syster.
Då denna fantastiska kväll var till ända for vi åter till hotellet men jag hade mycket svårt att koppla bort alla barndomsminnen som hela tiden dök upp i huvudet på mig. Det tog lång tid innan jag somnade.
[Dag 4]
Även denna dag är det fri tid på förmiddagen. Vi började med en promenad utmed stranden, denna morgon åt motsatt håll mot tidigare. Vi gick bort till den stora marina som finns i ena ände av området och tittade på alla stora lyxbåtar som låg där. Sedan gick vi till affären och köpte vatten och mjölk att ha till kaffe som vi ibland dricker på rummet de dagar vi har fri tid. Vi äter därför liten sen frukost för att om möjligt stå oss utan lunch. Frukosten var som vanligt helt fantastisk och ännu har jag inte provat allt det som finns där och som jag har för avsikt att prova.
Efter frukost sätter vi oss en stund i solen, för idag är himlen blå med endast några få molntappar. Ovana vid solen som vi är blir det dock bara en halvtimme. Därefter går jag ner och känner på vattnet i havet. Några tappra damer ur vår grupp vågar sig i för att ta ett dopp. Jag nöjer mig med att doppa fötterna men jag har för avsikt att senare under dagen ta ett dopp jag också. Väntar dock tills det blir lite varmare i luften.
Vid tolvtiden var det så dags att försök bada i havet. Om första doppet kan man väl säga att det var uthärdligt men knappast skönt. Men jag gjorde ett försök till efter en liten stund och då låg jag faktiskt i och simmade en stund och tyckte att det var riktigt behagligt.
Efter badet tog jag en välförtjänst öl på restaurangen alldeles intill platsen där vi badat.
Klockan 14.30 var det åter samling i receptionen för avfärd mot dagens utflyktsmål. Första anhalten var en gård uppe i bergen. Gården heter Baculov Dvor och ligger ungefär en halvtimmes bussresa från Solaris. Här bjöds vi först på lite hemlagad grappa. Den fanns i olika smaker såsom honung, johannesört, fikon m fl. Sedan gick vi runt på gården och tittade, bland annat hälsade vi på åsnan som stod tjudrad utanför ingången.
Sedan bjöds vi på lite småplock i form av bröd, god torkad skinka, ost och ettersalta sardiner. Till detta serverades hemlagat vin från gården.
Vi fick också se på då mannen i huset utförde sitt hantverk. Han var bildhuggare och höll just på med ett krucifix gjort i vit marmor.
Medan vi stod där och tittade hörde vi åskan mullra över bergen och strax därpå startade ett störtregn så att vi alla blev tvungna att ta skydd under tak. Regnet vräkte ner under en stund så att det forsade i en strid flod på den hala stensatta stigen som vi skulle ta tillbaka ner till vår buss. Vi skulle nu åka till dagens andra turistattraktion, staden Trogir. Trogir som ligger på en liten ö förbunden med fastlandet via bro ligger strax norr om Split och är en av världens minsta och äldsta städer.
Trogir består först och främst av den gamla staden på ön med trånga gränder där folk fortfarande bor i i husen och hänger ut sin tvätt på linor över gränderna. I gränderna vimlar det av caféer och restauranger. Besöket i Trogir började med en rundvandring tillsammans med vår guide Silvana.
Sedan hade vi fri tid för egna strövtåg som jag och hustrun startade genom att gå och dricka kaffe på ett av caféerna. Sedan strosade vi runt i stan och tittade på de gamla husen men efter en stund stötte vi på ett annat par i gruppen på ett annat café och där stannade vi och pratade tills det var tid att gå till gruppens mötesplats för vidare promenad till kvällens middagsrestaurang.
Dagen middag var först en förrätt bestående av räkrisotto och bläckfisksallad, vilken var godare än väntat. Som huvudrätt fick vi stekt fisk med sallad och potatis samt kokta grönsaker (bladspenat, brysselkål ).
Vi satt ute innanför gamla husmurar och med en markis över huvudet mot eventuellt regn.
Vid 20.30-tiden bar det åter av mot hotellet men nu en annan väg högre upp i bergen vilket gav oss fina vyer ut över öarna i Adriatiska havet.
[Dag 5]
Efter ytterligare en natts god sömn vaknade till en ny solig dag. Denna dag var helt utan i förväg arrangerade utflykter. Hustrun och jag tog som vanligt en morgonpromenad före frukosten och sedan bestämde vi att stanna på Solaris och njuta av det fina vädret. Några andra ur gruppen åkte in till Sibenik och ytterligare några fortsatte även till den lilla staden Vodice som ligger ca 13 kilometer norr om Sibenik.
Hustrun och jag solade och badade i havet, promenerade samt satt i skuggan och läste. Mitt på dagen tog jag en kall öl på en av restaurangerna nere vid havet.
På kvällen hade Swedbank sin obligatoriska information på cirka en timme innan vi gick till hotellets restaurang för att äta en buffémiddag.
Swedbanksinformationen bestod huvudsakligen av en frågesport med frågor om Swedbank och deras tjänster. Vårt lag kom på fjärde plats, hustruns lag vann.
Buffémiddagen var ingen riktig höjdare. Det fanns mycket att välja på men ingen rätt var speciell på något sätt. Jag lyckades ta en ganska seg köttbit så det slutade med att jag var och hämtade av ”räddningsplankan”, burgare med pommes.
Det blev trots den något trista maten en som vanligt mycket trevlig kväll. Vid 22-tiden var det dags att dra sig tillbaka för att ladda inför torsdagen.
[Dag 6]
Första morgonen som vi använde väckarklocka för att vakna i tid. Lyckligtvis vaknade vi före klockan och jag kom dessutom ihåg att gratulera hustrun som fyllde år. Vi åt frukost och sedan bar det av ner till bryggan igen för att med samma båt som första dagen åka till nationalparken Krka, en båtresa på cirka två timmar.
Resan upp till nationalparken var väldigt vacker men aningen blåsig så det var tur att man tagit med vindjackan. Vi passerade det starkt befästa inloppet till staden Sibenik. Utanför inloppet ligger ett gammalt fort som ser ut ungefär som Fort Bojar i Fångarna på Fortet. På alla uddar finns andra militäranläggningar och i de branta klipporna har man sprängt ur tunnlar för att kunna gömma båtar i. Vi passerade Sibenik och sedan under tre broar innan vi var vid staden Skradin som ursprungligen är en stad från romartiden.
Strax efter Skradin var vi så framme vi Krka. Vi gick iland och fick efter lite väntan våra entrébiljetter till nationalparken. Efter en kort introduktion om parken började vi vår klättring upp i den fantastiska, nästan tropiska grönskan. Överallt rann det vatten i mer eller mindre strid ström. Träden var överväxta med murgröna och här och var växte bambu. Ljudet från vattenfallen var som en ständigt brusande ljudkuliss. Det var stora och små vattenfall överallt och man hade byggt trappor och spångar så att man kunde gå genom hela området. Det var ett helt fantastisk vattenlandskap vars like jag aldrig skådat någon annan stans i världen.
Tittade man ner i de ställen där det var lugnvatten kunde man se stora stim med fisk som stod och se ut att ta sats för nästa etapp uppför i floden. Fisken var någon sorts forell även om den hade något kroatiskt namn som jag tyvärr inte lyckades lära mig.
Då vi var allra högst upp över fallen kunde vi passera över till en gammal by som byggts för länge sedan för att utnyttja vattenkraften. Här fanns en kvarn som fortfarande fungerade och en gammaldags tvättstuga där man kan säga att vattenkraften åstadkom en tvättmaskinseffekt.
Här fanns också en smedja och naturligtvis souvenirbutik samt en restaurang där jag och hustrun drack var sin kopp cappuccino. Därefter började vi vandringen nerför mot den restaurang där vi skulle äta vår lunch. Utmed den branta stigen och trapporna ner stod den ena försäljaren efter den andre och bjöd ut nötter, fikon, brända mandlar och grappa till försäljning.
Väl ner igen passerade vi över en träbro där vi kunde beskåda det största fallet nerifrån, en mäktig syn. Vädret denna dag var mycket bra även om det blåste en del men vi åt vår lunch utomhus med ljudet från fallen i bakgrunden. Det var en fantastisk lunch bestående av diverse grillat kött med antingen potatismos eller en röra av potatis och stekt lök. Utsökt gott men alldeles för mycket. Som avslutning serverades kaffe och en speciell bakelse som såg ut som den mössa männen bär till sin folkdräkt i Dalmatien.
Mätta och belåtna begav vi oss åter till båten för färd tillbaka till vårt hotell. Vinden hade mojnat och det var nu riktigt skönt att sitt ute på övre däck och njuta av solen. Under färden berättade vår lokalguide, Silvana, om Kroatien och det senaste kriget det som slutade med att det forna Jugoslavien delades upp och Kroatien blev självständigt 1995.
Vi kom tillbaka till hotellet vid 16-tiden och då var det hög tid för en promenad runt området för att skaka ner all maten så att det skulle bli möjligt att över huvud taget tänka sig middag klockan 19.30.
Denna dags trerätters middag på hotellet var betydligt bättre än föregående kvälls buffé.
Efter middagen tog jag tillsammans med en av de andra deltagarna i gruppen en kvällspromenad.
[Dag 7]
Vaknade med huvudvärk och tog tillsammans med morgonkaffet på rummet, två Alvedon.
Sedan gick hustrun och jag den sedvanliga morgonpromenaden. Det var soligt och varmt redan nu på morgonen fast klockan var före åtta.
Sedan blev det som vanligt frukost och därefter for jag tillsammans med gruppen in till Sibenik. Hustrun stannade kvar på Solaris.
Jag vandrade i Sibenik tillsammans med ett par, som vi blivit väldigt bekanta med, runt och tittade på katedralen, den gamla staden och den lilla fiskeby som en gång varit det ursprungliga Sibenik. Där drack vi förmiddagskaffe innan vi gick tillbaka utmed strandpromenaden bort till busstationen där vi vek av upp mot marknaden. Vi tittade på frukt- och grönsaksmarknaden och var även in och tittade på alla, för oss okända fiskar på fiskmarknaden.
Därefter satt vi en stund i en park bredvid en staty föreställande den helige Fransiscus för att invänta bussen som skulle ta oss tillbaka till Solaris.
På eftermiddagen åt vi en lätt lunch på balkongen och sedan vilade vi en stund innan vi på nytt tog en promenad på området. Något bad blev det inte denna eftermiddag, det kändes lite för blåsigt.
Efter en stund i solen utanför hotellet och en stunds vila på rummet var det dags för att åter samlas för färd in till Sibenik och resans sista gemensamma middag.
Vi stannade utanför teatern i Sibenik och promenerade genom gränderna ner till torget vid katedralen. Där på en fin restaurang var uppdukat för vår middag. Vi skulle sitta utomhus och till att börja med var man lite orig för hur det skulle fungera med tanke på de barn som spelade fotboll på torget och gång på gång lyckades få in en boll mellan borden.
Det var en ljum kväll och vi fick en fin sista middag tillsammans. Vi åt mat från havet, det var bläckfisksallad och tonfiskröra, ett som vanligt mycket gott bröd och som huvudrätt fick vi grillad havsabborre. Desserten bestod av någon sorts nötkaka med chokladsås och vispad äggvita. Starkt kaffe serverades också till dem som ville ha.
När mörkret lagt sig över Sibenik var det åter dags att åka tillbaka till Solaris. Vår chaufför gav oss en sista sightseeingtur högt upp ovanför Sibenik innan vi körde ut till hotellet.
[Dag 8]
Sista dagen i Kroatien, för den här gången, för jag tror att jag kommer att återvända hit. Det var frukost i vanlig ordning och sedan bara att packa allt och tänka igenom vad som måste vara i handbagaget och vad som kunde checkas in. Här finns en specialregel vid incheckningen som innebär att inget med batterier får checkas in. Allt med batteri i ska vara i handbagaget.
Bussen avgick från hotellet klockan 10.30 och vi vinkade adjö till Solarisområdet. Vår lokalguide var med oss denna sista dag för att ge oss guidning på vägen ner till Split och också för att guida oss på en promenad inne i Split.
I Split stannade vi vid Rivan, strandpromenaden framför Diocletians palats. Palatset var också vårt första mål för dagen. Vi gick igenom palatset och fick guidning av Silvana. Då vi gått där i Split i cirka en timme var det så dags för den sista gemensamma lunchen. Den intog vi på en liten restaurang med namnet Marul. Vi fick en rätt bestående av kalvkött, sås och gröna ärtor.
Efter lunchen hade vi fri tid i Split ett par timmar och många, inklusive vi själva tillbringade den med att gå omkring på marknaden för att shoppa. Vi fann dock inget som vi tyckte var värt att köpa.
Då klockan var 17 samlades vi åter för att fara ut till flugplatsen för att checka in för återfärden till Stockholm. Incheckningen gick snabbt och bra men väl inne på flygplatsen, som är mycket lite blev det trångt. Det var ett plan som var försenat och det räckte för att det inte skulle finnas några sittplatser.
Vi kom dock iväg i rätt tid och efter knappa tre timmars flygning var vi åter i Stockholm. Vi hämtades upp av buss som tog oss in till Brunkebergs torg då Swedbank på vår begäran beställt taxi åt dem som så önskade.
Så var åter en mycket lyckad kundresa med Swedbank, arrangerad av SpecialResor till ända. Vi ser fram mot ytterligare resor med denna duktiga arrangör.
