Kinesiska muren
De allra första delarna av den kinesiska muren byggdes redan under Zhou-dynastin (1040 till 256 f.Kr.) På den tiden fanns det många stridande styrkor i Kina och syftet var naturligtvis att hålla inkräktare borta, något som den dock aldrig lyckades helt med.
År 221 f.Kr. utropade Qin Shi Huang sig själv till kejsare i mittens rike. Qin Shi Huang är en mycket betydande person i Kinas historia. Det var han som grundade den första kinesiska nationen och det är även hans grav som vaktas av terrakottaarmén i Xian. Kinas första dynasti, Qin, har fått sitt namn av honom.
Redan långt innan denna så kallade Den gula eller Första kejsaren kom till makten hade det byggts murar för att skydda mot yttre fienden i Kina.
Men det var under Qin-dynastin och som de olika murar som byggts tidigare bands ihop till en. Anledningen till att muren inte är i ett stycke idag är att ytterligare delar byggdes till under senare tidsperioder. Mycket lite av den mur som byggdes under Qin Shi Huang återstår idag.
Det som man idag oftast referar till som den kinesiska muren är delar som framförallt kom till under under Ming-dynastin (1368-1644). Under den här tiden byggdes muren ståtligare och mera utsmyckad än under någon annan dynasti. Dagens mur är inte heller sammanhållen utan det finns delar av muren på många olika platser i norra Kina (se kartan nedan).
Den kinesiska muren var inte heller alltid det ståtliga byggnadsverk såsom vi ofta föreställer oss det: en enda mur byggd av stenbrickor som cementerats fast, med torn och vaktposter som löper utan avbrott över bergsryggarna. I verkligheten bestod "muren" på många ställen endast av en jordvall eller stenbumlingar som lagts på hög. I Gobi-öknen fick sand och kvistar räcka.
Det främsta syftet med att bygga muren var alltså att skydda kineserna från fiender i norr, framförallt de fruktade mongolern, som också härskat över Kina under många hundra år. Muren var aldrig - sin ståtlighet och kostnad till trots - aldrig något särskilt effektivt skydd. Fienden kunde till exempel springa in i landet på de ställen där det inte fanns någon mur, spränga eller på annat sätt forcera muren, eller helt enkelt ta sig upp på den. Vakterna var alltför få på många ställen och det effektiva larmsystemet till trots tog det för lång tid för armén att ta sig dit den behövdes när faran kom.
Det krävdes förstås en massiv ingenjärsmässig, administrativ och fysisk ansträngning att underta ett sådan stort projekt. Såväl mat som byggnadsmaterial forslades delvis från andra delar av Kina och miljontals människor var sysselsatta med att bygga eller vakta muren, eller förse dem som gjorde det med förnödenheter och material.
Många av dem som arbetade med muren var straffångar och politiska fångar. Fynd har gjorts av människokroppar i inbyggda i muren, troligtvis tillhörande arbetare som försökte rymma och som straff begravdes levande i murgrunden.
Kinesiska muren kan förutom som ett magnifikt byggnadsverk även ses som ett minnesmärke över de många arbetare som fick sätta livet till under själva byggandet. Arbetet var extremt tufft och utfördes dag som natt och ofta under extrema förhållanden, temperaturen kunde skifta från 35 grader Celsius på somrarna till isande -20 på vintern.
I april 2009 kom uppgifter från Peking om att ny mätteknik visar en total längd av 8852 km. Hela anläggningen med sina befästningar och murar är jordens längsta byggnadsverk
År 221 f.Kr. utropade Qin Shi Huang sig själv till kejsare i mittens rike. Qin Shi Huang är en mycket betydande person i Kinas historia. Det var han som grundade den första kinesiska nationen och det är även hans grav som vaktas av terrakottaarmén i Xian. Kinas första dynasti, Qin, har fått sitt namn av honom.
Redan långt innan denna så kallade Den gula eller Första kejsaren kom till makten hade det byggts murar för att skydda mot yttre fienden i Kina.
Men det var under Qin-dynastin och som de olika murar som byggts tidigare bands ihop till en. Anledningen till att muren inte är i ett stycke idag är att ytterligare delar byggdes till under senare tidsperioder. Mycket lite av den mur som byggdes under Qin Shi Huang återstår idag.
Det som man idag oftast referar till som den kinesiska muren är delar som framförallt kom till under under Ming-dynastin (1368-1644). Under den här tiden byggdes muren ståtligare och mera utsmyckad än under någon annan dynasti. Dagens mur är inte heller sammanhållen utan det finns delar av muren på många olika platser i norra Kina (se kartan nedan).
Den kinesiska muren var inte heller alltid det ståtliga byggnadsverk såsom vi ofta föreställer oss det: en enda mur byggd av stenbrickor som cementerats fast, med torn och vaktposter som löper utan avbrott över bergsryggarna. I verkligheten bestod "muren" på många ställen endast av en jordvall eller stenbumlingar som lagts på hög. I Gobi-öknen fick sand och kvistar räcka.
Det främsta syftet med att bygga muren var alltså att skydda kineserna från fiender i norr, framförallt de fruktade mongolern, som också härskat över Kina under många hundra år. Muren var aldrig - sin ståtlighet och kostnad till trots - aldrig något särskilt effektivt skydd. Fienden kunde till exempel springa in i landet på de ställen där det inte fanns någon mur, spränga eller på annat sätt forcera muren, eller helt enkelt ta sig upp på den. Vakterna var alltför få på många ställen och det effektiva larmsystemet till trots tog det för lång tid för armén att ta sig dit den behövdes när faran kom.
Det krävdes förstås en massiv ingenjärsmässig, administrativ och fysisk ansträngning att underta ett sådan stort projekt. Såväl mat som byggnadsmaterial forslades delvis från andra delar av Kina och miljontals människor var sysselsatta med att bygga eller vakta muren, eller förse dem som gjorde det med förnödenheter och material.
Många av dem som arbetade med muren var straffångar och politiska fångar. Fynd har gjorts av människokroppar i inbyggda i muren, troligtvis tillhörande arbetare som försökte rymma och som straff begravdes levande i murgrunden.
Kinesiska muren kan förutom som ett magnifikt byggnadsverk även ses som ett minnesmärke över de många arbetare som fick sätta livet till under själva byggandet. Arbetet var extremt tufft och utfördes dag som natt och ofta under extrema förhållanden, temperaturen kunde skifta från 35 grader Celsius på somrarna till isande -20 på vintern.
I april 2009 kom uppgifter från Peking om att ny mätteknik visar en total längd av 8852 km. Hela anläggningen med sina befästningar och murar är jordens längsta byggnadsverk
Kommentarer:
5
Skriv kommentar