Dag för dag: Resealbumet "Karpathos" av Ivan

På 80-talet var Karpathos en väl känd ö, åtminstone för oss båtluffare.
De stora skogsbränderna gjorde sedan att ön tappade i intresse.
1993 ville jag återkomma för att se vad som hänt. Bränderna hade gjort den dramatiska naturen ännu mer dramatisk. De dåliga vägarna hade inte blivit bättre. Vanligtvis går vägarna längs med kusten utefter bergssidorna. De är då uthuggna ur berget, brant uppåt på ena sidan. Lika brant neråt på kustsidan.
Mötesplatser är det ont om. En av sevärdheterna är den unika byn Olympos. Ett levande museum. Kvinnorna går i traditionella dräkter och talar sinsemellan en gammal dialekt. Enklaste sättet för turister att ta sig dit är med utflyktsbåt från huvudstaden Pigadia, heter ibland också Karpathos till Diafani. Därifrån går sedan bussar upp till Olympos. Råkar man möta en av dem blir det problem. Bäst att veta då var backväxeln ligger.
Det finns också vägar inne på ön. De följer då oftast bergskammarna. Lika brant ner på båda sidor av vägen. 4W var då nästan nödvändigt.

Då 1993 kom jag med Ventouris Sea Lines Sifnos Express från Symi via Rhodos. Bara ett kort touch-and-go i Rhodos hamn. Sedan under natten ner mot Karpathos. Första stoppet just i Diafani. Färjan gick inte in till kaj utan de som skulle av hämtades med tender. Sedan sista biten fram till Pigadia. Kom tidigt just i gryningen. Inga rumsraggare på plats och turistbyrån fortfarande stängd. När den öppnade, några samtal och sedan blev vi hämtade med bil. Körda inåt ön till en liten plats med några få hus. Är jag på en ö är minikravet sea view. Alltså tillbaka till Pigadia. Strosade runt utefter hamnpromenaden med ryggsäckarna kvar hos turistbyrån. Hittade ett Aparments Hotel som fått återbud och hade två rum lediga högst upp på 4:e våningen.
Det ena ett penthouse.med både balkong och en stor takterrass. Försöker alltid hitta rum med litet pentry och balkong mot havet. Att gå ut och köpa färskt bröd på morgonen och sedan äta frukost hemma är en bra början på dagen. Kylskåp också ett måste för de kylda dryckerna ( = ouzo och retsina).
Det blev sedan både bil- och båtresor runt hela Karpathos under den tiden vi stannade där innan det blev Olympic Air till Aten. Har några guldkorn som jag gärna skulle kunna tänka mig att återkomma till en annan gång.

Gör upp med en fiskare i hamnen Pigadia. Han tar dig ut till en egen liten strand. Du njuter av sand, sol och salt vatten. Efter några timmar kommer han tillbaka med nyfångade fiskar. Lägger en rutig duk på en ilandfluten lastpall under några Pinjeträd. Du startar med greksallad, Fetaost och kylda Retsinan som han tagit med. Under tiden grillar han fiskarna. Bara råvarorna rakt av med Tzidi ke ladi. Inga konstlade tillbehör. Världens bästa restaurang säger Yorgos, fiskaren. Jag håller med till 120%.
Kulinarisk katastrof säger de som inte förstått!
Y zoi ine tora! Η ζωή είναι τώρα. Livet är nu!