Gravkyrkan byggdes av korsfararna 1149 på ruinerna av en bysantinsk kyrka - och reser sig enligt traditionen över Golgata och Jesu grav. De grekisk-ortodoxa och de romersk-katolska äger största delen av kyrkan, men också armenier, syrianer, kopter och etiopier har äganderätt.
Deras respektive rättigheter är fastslagna i bland annat en ottomansk lag från 1757 och i ett brittiskt dokument från 1929 - men samfunden försöker hela tiden utvidga sitt inflytande på de andras bekostnad. Fejden om kyrkan har pågått ända sedan den byggdes.
För att i någon mån reducera tvistigheterna mellan de kristna förvaltar två muslimska familjer nyckeln till kyrkans enda port. Det har de gjort ända sedan 1178 då de fick detta förtroende av korsfararnas besegrare, den store muslimske härföraren Saladin.