Lofoten är en ögrupp vid Norge nordvästkust som består av fem huvudöar öar och flera mindre. De större öarna förbinds genom broar, tunnlar eller färjor. Befolkningen är knappt 25 000 stycken. Fiske och beredning är klassiska yrken på Lofoten, men turistnäringen är i växande. Det är tack vare Golfströmmen som det är så behagligt och grönt på Lofoten. Den bidrar till att områdets genomsnittstemperatur ligger mycket högre än andra jämförbara ställen. Denna havsström börjar vid mexikanska golfen och en av dess förgreningar når ända upp till Nordeuropa.
Var finns själva valarna?
Det var dags att kavla upp ärmarna och ta itu med planering och logistik. För en trebarnsmamma med svart bälte i informationssökning är sådant a piece of cake! Det visade sig finnas ett välrenommerat valcentrum på den nordligaste udden av Lofoten, Andenes på ön Andöya. Det såg mycket lovande ut och vi uppskattade att det fanns internationella forskare knutna till centret. Dessutom gillade vi uppgiften att om valgaranti, dvs. om man inte såg några valar på båtutflykten så kostade det inget att åka med nästa tur. Man inser ju lätt att valarna inte låter sig kommenderas fram hur som helst. Det finns dock även andra företag som ordnar båtresor med valgaranti.
Var ska man bo?
Vad gäller boendet så finns det mycket att välja på: camping, rum, stugor och rorbur (fiskarstugor, byggda som övernattningsställen för fiskare). De som svarade trevligast på mina mejl och hade de finaste bilderna var innehavaren till en liten camping med några stugor precis invid havet, byn hette Bleik och låg ett par kilometer från Andenes.
Midnattssolen
Åker man vid midsommartid får man midnattssolen som en extra bonus! Vår färja anlände Moskenes vid niotiden på kvällen. Det var en dramatisk afton med stora väderomslag, hyrbilen hade glastak och vi Åhh-ade och Ahh-ade över de fantastiska vyerna, höjderna, dalarna, grönskan och allt som oftast enorma regnbågar. Senare på natten i fullt dagsljus såg vi såg kommunanställda med generös flextid klippa gräset i en rondell!
Valmöte i Andenes
Första dagen på Lofoten vaknade vi till en gråkulen småblåsig morgon. Dagen V som i valsafari. Andenes Valcentrum är en forskningsstation som arrangerar valsafariexpeditioner från maj till september. Man börjar med en guidad visning av det lilla valmuseet; ett stort kaskelottskelett ger en fingervisning om vad som komma skall! Efter rundvandringen fick hela gruppen unisont svälja varsin sjösjuketablett medelst en hutt vatten. Ifall… Det kan komma att behövas! För oss blev det en rejält blåsig utflykt. Regnet piskade vår lilla båt och vi rullade taktfast på vågorna. Blåsten och regnet gagnade varken människor eller djur så valarna lyste med sin frånvaro. Båten puttrade tillbaka till hamnen och vi återvände slokörade. – I övermorgon ska det bli riktigt fint väder, berättade den svenska guiden, en marinbiologistudent från Göteborg, och bokade in oss på onsdagsexkursionen. Den dagen mötte oss med solsken och måttlig vind. Det blev just så härligt, spännande och vackert som vi hade hoppats på. En och en halv timmes färd ut mot kontinentalsockeln där kaskelotterna tycker om att vara. Valarna lokaliseras med hjälp av ekolod plus att någon av guiderna klättrar upp i masten med en kikare då och då. Efter någon timmes färd ropade en av guiderna att de fått korn på en kaskelott! De dyker ner i djupen där maten finns. Sedan kommer de upp till ytan och ligger och andas ungefär 10 minuter. Tränade ögon kan se när valen börjar göra sig beredd att dyka ner igen.
– Dive! Ropar guiderna då och alla kameror görs snabbt beredda för att fånga det klassiska dyket på bild. Det var en oerhört högtidlig stämning att vara så nära dessa stora djur. Och det var fint att dela upplevelsen med sina nära. Vi såg ytterligare tre kaskelotter och dessutom ett stim grindvalar. På hemvägen serverades en enkel soppa och lite bröd, det smakade gudomligt!
Byn Bleik
Stugan vi hyrde i Bleik var sinnrikt inredd och framför allt låg den nära den lilla fina vita sandstranden. På St Hans afton var det soligt och varmt och havet helt stilla. Vi tog ett snabbt bad för att det var omöjligt att låta bli! Inte varje dag man tar ett dopp norr om polcirkeln.
Strax utanför Bleik ligger en toppig, smal hög ö vid namn Bleiköya, som är boställe för tiotusentals lunnefåglar. På de 5 dagar vi vistades där blev vi också bortskämda med att ofta se havsörnar, mäktiga djur med sträng blick. Något annat vi kan rekommendera just i lilla byn Bleik är att för en billig slant åka med en fiskebåt. En godmodig skeppare utrustade oss med linor och krokar och sedan var det bara att håva in, torsk, kolja och sej. Napp hela tiden! En underbar kompensation för allt gagnlöst fiske vi ägnat oss åt hemma i Sverige i små stumma sjöar. Vi kom också nära lunnefåglarnas ö och fick se hur tätt de häckar. En ny bekantskap var den vackra stormfågeln, den liknar en kompakt liten fiskmås och tycker om att hänga och glidflyga efter båtarna. Den kvällen lagade vi en underbar fisksoppa i stugan och tittade på dvd-filmer som vi lånat på Andenes bibliotek där vi skaffat lånekort och blivit bekanta med den trevliga bibliotekarien.
Smått & gott
Norra Lofoten är mycket grönare och frodigare än man kan ana, alla möjliga blommor blommade samtidigt i trädgårdarna och dalgångar; tulpaner, daggkåpa och enormt välvuxna humleblomster. Lite annan kuriosa från Lofoten är att systembolaget (Vinmonopolet) har oberäkneliga öppettider, stänger 15.00 på vardagar.
En kompis hade tipsat oss om den nordnorska specialiteten ”törrefisk”, som det låter alltså, torkad fisk.
– Norrmännen äter det som chips, det är supergott.
Inte! Men vi köpte med några stycken till vår vän.
I Svolvaer, en av Lofotens tätorter, bor en av norden mer betydelsefulla poeter, Ellen Einan.
En nördig lyrikvän ville gärna leta upp hennes hus för en signerad bok!
Tidvattenströmmen vid Bodö
På återresan gjorde vi ett stopp i Bodö, residensstad i Nordlands fylke och biskopssäte. Det var inte biskopen som lockade utan världens kraftigaste malström. Denna mytomspunna malström hade vi läst om i böcker och lockats av, fast aldrig riktigt förstått!
Saltströmmen, som den kallas, är alltså världens starkaste tidvattenström, den uppstår när tidvatten förflyttas mellan två fjordar, Ytre Saltenfjord och Skjerstadsfjorden. Strömmen är 3 km lång och på det smalaste stället bara något mer än hundra meter bred. Man kunde klättra ner till fjordstranden och på nära håll beskåda dessa stora runda liksom kokande virvelgrytor som ideligen bildades i vattnet. Inte undra på att sago- och äventyrslitteraturen målande beskriver människor som försvinner i malströmmar!
Så tar du dig dit
Hur skulle vi färdas de ca 200 milen från Halland till Lofotens allra yttersta utpost?
Det fanns några olika alternativ:
Tåg till Narvik, sedan buss eller hyrbil till Andenes
Flyg med mellanlandningar i Oslo och Bodö.
Man kan också färdas med Hurtigrutten, den klassiska båtlinjen mellan Bergen och Kirkenes. En blandning av slump och snålhet gjorde att vi landade i denna lösning:
Egen bil till Oslo (Gardemoen)
Lågprisflyg Oslo-Bodö (Norwegian)
Hyrbil hämtades på flygplatsen
Bilfärja Bodö – Moskenes
Bilkörning Moskenes - Bleik
Norwegian flyger också sträckan Bodö- Andenes men det var ganska dyrt och avgångarna få.
Länktips för planeringen
Weekend i Norge
