Mjukast, flummigast, blåast. Här finns hotell i träd, njutning på kalkstensklippor och sand vit som i Thailand.

Se vidare beskrivning av Kaya Köyü, Ovacik, Ölüdeniz, den Lykiska vägen. Xanthos, Patara, Myra, Pinara, Tlos och Olympos. Patara. Simena, Demre, Myra. Olympos och Cirali, Antalya, Gelemis och antika Patara, Kalkan, Fethiye, Kas och Antalya.

Den lykiska kusten, med sina många öar, har också Turkiets bästa dykning. Kalkan och den lilla staden Kaş, mittemot den grekiska ön Kastellorizo som blev världskänd efter den italienska filmen Mediterraneo, har flest dykfirmor.

• Termessos
Termessos höll till och med stånd mot Alexander den Stores mäktiga armé, som attackerade år 333 före Kristus. Men vad hjälpte militärt försvar mot naturkrafterna - efter en stor jordbävning övergavs staden på 200-talet.

Läs mer hos Källan: GP's reportage (2009-04-22) "Turkiets bästa hemligheter" - Lykiska kusten, som sträcker sig mellan Fethiye i väster och Antalya i öster.
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=569&a=490733
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
- Fethiye
Fethiye har flera förtjänster. Kustens vackraste avsnitt in på knutarna. Stränder som tillhör landets bästa. Du kan ge dig ut på dykturer, seglatser eller trekking. Dessutom, skojig saluhall och fasadbelysta klippgravar.

- Çalis. Hotellkantad strand med ganska murrigt vatten. Vattentaxin hit skojigast.
- Butterfly Valley i djupet av kustens vådligaste klyfta. Blandning av landet Narnia och Trollväggen. Halvanarkistisk hippiestrand som dagtid får påhälsning av helyllecharter. Kom hit i båt. Klätterleden har skördat flera dödsoffer.

- Olympos, Çirali, Medelhavet
Olympos är Turkiets Goa eller Ko Phangan. Gröna tvärbranter störtar ner i havet, sjörövarborgar ligger fastklistrade på branta klippor. På själva stranden lever man ett bekymmerslöst och hedonistiskt barfotaliv med fotlänk i silver och färska fikon.

- Bozcaada, Egeiska havet
Båtluffa i Turkiet? Går det? Visst! 30 minuters gul bilfärja rakt ut i Egeiska havet och du hamnar på en av Turkiets bäst bevarade hemligheter.

Bozcaada hette Tenedos på den tiden när öns befolkning i huvudsak var grekisk. I dag är den turkisk och så gott som bortglömd så fort man passerat väster om Bosporen. Synd. För Bozcaada är en märklig orientalisk pyttipanna av kebab, oliver och söta, vita viner. Skalet är grekiskt, men innehållet turkiskt. Likheten med grannlandets semesteröar är slående. Det enda som fattas är turister. Huvudstaden Bozcaada har låga hus, kullerstensgränder och blommande bougainvillea.

- Sile, Svarta havet
Sile, som uttalas Chile, är Istanbuls Djursholm, fast med sand. Bara någon timme nordväst från innerstans myller och minareter tar Istanbul ett abrupt slut i knotiga ekar och små lövängar med inslag av hassel. Där ligger Sile, en liten stad med branta kullar och en fiskehamn där silvrig ansjovis ligger uppradad i fyrkantiga trälådor.

- Öludeniz, Medelhavet
Blåast i världen. Så känns det när man passerar pinjebergen bortanför Fethiye, rundar ett krön och har Öludeniz djupa bukt framför ögonen. Vattnet i denna häpnadsväckande balja mellan berget Babadag och en myrtendoftande kustlinje har stänk av Chagall och Picasso. Det är en psykedelisk färgpalett av blå ytterligheter.

- Patara, Medelhavet
Från toppen av en hög sanddyna ser jag hur bränningarna rullar in.
Stranden är perfekt. De två milen av sand bildar ett gyllenbrunt streck som smalnar av och försvinner vid horisonten. När jag står här tänker jag möjligtvis på Baywatch och definitivt inte på tomten. Ändå var det just här på Turkiets längsta sandstrand som tomten, eller snarare hans förebild, Sankt Nicholaus, föddes på 300-talet.

- Phaselis, Medelhavet
En segelbåt på redden, sololja på ryggen, tårna i vattnet och ögonen fästa på kejsar Hadrianus marmorport. Phaselis blir till en historielektion i badbyxor. Platsen valdes med omsorgför inspelningen av filmen Jason och Argonauterna. Det var 1999. Långt tidigare hade den gjort ungefär lika starkt intryck på Alexander den store. Han blev så förtjust i Phaselis att han tillbringade en hel vinter här. Det är inte svårt att förstå varför. Den grunda havsviken gör en mjuk båge mellan pinjedoftande kullar.

- Kekova, Medelhavet
Ett turkiskt Atlantis. Jag vet ju precis vad som väntar. Ändå blir jag förvånad, eller snarare förbluffad när de första konturerna skymtar. Under ytan: på botten av ett blågrönt hav: en trottoar, en trappa, en sjunken stad. Kekova utanför Kas bildar ett mystiskt frågetecken. Atlantis? Kanske, förmodligen, inte.

- Kiz Kale, Medelhavet
Ute på ett matt hav flyter en stor havssköldpadda. Den glider fram genom vattnet i majestätisk ultrarapid. Den simmar genom ett sund mellan två taggiga borgar. På ett svart rev ligger Kiz Kale, en fästning med rundlar, torn och taggiga skyttevärn. Tvärs över, på fastlandet, en borg som är delvis raserad, delvis uppäten av snirkliga grenar och snårig grönska.

- Istuzustranden, Dalyan, Medelhavet
Den mjuka och ständigt heta sköldpaddstranden. Sanden är len, vattnet klart och stranden långgrund. Under sommaren är platsen invaderad av badgäster; dagtid av bleka turister, nattetid av havssköldpaddor som kommer hit för att lägga ägg. Istuzu är en av den turkiska kustens viktigaste kläckningsplatser.

Källa: Turkish Delight - Vagabond. Publicerat: 1 december 2004
http://www.vagabond.se/vb/reportage.aspx?id=1221