Dag för dag: Resealbumet "Vietnam och Kambodja" av Piraterna

Idag började nästa äventyr; Kambodja. Vi började bussresan mot Kambodjas huvudstad Phnom Penh klockan 12.00. Resan skulle ta 4 timmar enligt resebyrån Ha Tien travel. Att ta sig över gränsen till Kambodja tog 2 (!!) timmar. Passen skulle visas upp och stämplas hos olika tulltjänstemän och det var oerhört byråkratiskt. Jag undrar om det inte varit smidigare att gå genom gränsövergången utan att tillhöra en grupp. Vi hade redan våra visum klara sedan innan resan men de flesta andra fixade det på plats. Det som sedan skulle var några timmars busstur till Phnom Penh blev en lååång resa. Vi åkte minibuss med en chaufför från Kambodja som anlitats av Ha Tien travel. Denna chaufför har satt i system att fylla bussen med Kambodjaner längs vägen för att göra sig en extra inkomst på sina turistkörningar. En buss med platser för fjorton hade som mest 26 passagerare. Hela resan kändes hemsk. Chauffören stannade titt som tätt och tog upp nytt folk och släppte av folk. Vi turister hade betalt ordentligt för den här resa och vi fick sedan sitta som packade sillar. Inte en gång stannade han för någon paus för oss passagerare, inte ens toalettpaus. Vi var rejält irriterade när vi till slut anlände till Phnom Penh 18.30 på kvällen. Barnen klarde även denna resa bra. Vilgot som hade lite feber sov större delen av resan i J's knä. Saga som igår kväll också fått feber var på morgonen feberfri som tur var. Resebyrån kommer att få ett mycket surt mail. Undrar om resebyrån i Ha Tien i Vietnam är medvetna om att minibussarna utgör lokalbuss för extra passagerare? I Vietnam fungerar det inte alls så utan all transport är väldigt ordnad med pauser och dyligt. Här reser folk på ett helt annat sätt. De reser på överfulla lastbilsflak och på biltaken. Helt annat än i Vietnam. Annars är faktiskt landskapet annorlunda från Vietnam också. Husen står på höga pålar, mer berg och annan växtligheten. Där det är asfalterad väg är bättre än i Vietnam. När vi sedan kom in i Phnom Penh så kändes allt konstigt nog mer modernt med byggnader och affärer. Nu var det mörkt när vi anlände så morgondagen får utvisa lite mer. Jag är mycket glad att vi bokade ett hotell igår genom booking.com. Skönt att slippa leta hotell så sent på kvällen. Som sagt så börjar nästa äventyr idag och jag hoppas dagens upplevelser kommer att suddas ut när vi får andra trevligare upplevelser av det här landet.

/ E

Att resa med barn innebär att man som vuxen måste ligga ett steg före än vad man behöver göra när man reser själv som backpacker. Det är enkelt med dagens mobiltelefoner och surfplattor att boka hotell om man kommer att anlända sent till en ny stad.
Vi pratade mycket innan resan med våra barn om att transportsträckorna är en del av upplevelsen på en sådan här resa. Slutmålet är inte alltid det viktigaste. Baren har snabbt kommit in i att uppskatta omgivningarna och kan sitta och filosofera på de i bland långa resorna. Ett tips är att fylla barnens ipods med ljudböcker. Det är uppskattat och används flitigt. Vi har varit noga med att efter en några dagars intensivare sightseeing så behövs några dagar vid en pool eller havet, om man har badsugna barn så klart.
Kvällarna har inte varit svåra att fördriva utan TV och andra bekvämligheter. Då barnen gärna velat ställa frågor och diskutera vad de sett och upplevt under dagen.
Andra rent praktiska förberedelser som vid har gjort är att packa med handspritsservetter och, åksjuketabletter.

Saga som är 13 år upplever att hon ett bättre intryck av landets olika kulturer och gillar att hon fått möjlighet att jämföra Vietnam och Kambodja. Hon tycker om att resa som backpacker men tycker att fattigdom är jobbig att se. Elsa som är 9 år rekommenderar alla barn att resa som backpackers eftersom man upplever mer av landet som man reser i.

Att resa i Vietnam och Kambodja har gett de minsta barnen stor uppmärksamhet. Framförallt folket i Vietnam har stannat för att klappa och visa sin uppskattning till barnen. Vilgot som är 6 år och ljushårig har fått väldigt mycket kramar och pussar. Ibland har vi fått sätta honom honom längst in vid restaurangbordet så att han ska slippa ha en kramandes Vietnamesiska bredvid sig när han äter. Vi har fått uppmana honom att faktiskt vänligt men bestämt säga nej när han inte gillat situationen.

/E

Vi bestämde oss för att hyra en tuk tuk förare för ett par timmar för att se det vi bestämt oss för att vi ville hinna med. Vi kom överens om 15 dollar (ca 105 kronor) för ett par timmar(det blev ca 5 timmar). Vi började med att åka till The Royal Palace vilket visade sig vara en positiv överraskning. Det var otroligt fina byggnader på ett enormt område. Det tog ca en och en halvtimme att gå igenom och vi såg ändå inte allt. Bilderna visar mer av det storslagna intrycket som vi fick. Efter lunchen bad vi att bli körda till en Apple store. Vi åkte genom Phnom Penh som ger ett fint intryck. Gatorna är större och renare och människorna klär sig mer modernt än i Vietnam. Floden som flyter genom staden ser ren ut och det finns ett fint promendstråk längs hela floden. Parkerna är välordnade och det känns som en mycket trevlig stad. Däremot så känns det som om klyftorna mellan fattig och rik är större här i Kambodja än i Vietnam.Väl framme i stadens Apple store inköptes en iPad så nu går bloggandet lite enklare. Vi besökte The russian Market där man kunde hitta allt möjligt. Fast värmen gjorde att vi inte orkade mer än en timme. Det inhandlades en del souvenirer och sedan bar det av till ett bussbolag för att boka morgondagens bussresa till Siem Reap. Vår tuk tuk förare hjälpte oss att hitta ett företag som kändes seriöst och inte som ett bolag som laddar bussen överfull med folk. Morgondagen får utvisa svaret på detta. Vi har velat om vi skulle stanna en dag till i Phnom Penh eller om vi skulle åka till Siem Reap så snabbt. Barnen enades om att de ville åka vidare redan i morgon. Inte för att Phnom Penh är en tråkig stad, tvärtom, utan för att de valde att vi ska ha flera dagar i Siem Reap i stället. Vi har nämligen bestämt att vi ska ta ett lite bättre hotell med pool i Siem Reap för att ladda batterierna och verkligen njuta av höjdpunkten Angkor Wat som vi ser fram emot.
Måste också tipsa om glassbaren The Blue Pumpkin på 245 Quay sisowath vid floden. Det ser ut som en liten enkel glassbaren från gatan men när man går en trappa upp så är lokalen helt i vitt med panoramafönster ut mot floden. Längs vägarna är det mycket djupa soffor i vitt med stora fluffiga kuddar som man sitter i och man känner sig som en mycket kortväxt person eftersom benen inte går att böja över soffkanten. Man serveras på en bricka som står i soffan. Ett besök rekommenderas.

En sevärdhet som de flesta besöker i Phnom Penh är The killing Fields som viar Kambodjas tragiska historia. Att se skelettdelar och dylikt som sticker upp på ett fält kändes att utmana barnen lite för mycket. Vi har i stället pratat och berättat om Kambodjas trasiga förflutna. Det fick räcka.

Tuk tuk föraren Samnang som körde oss i Phnom Penh har bra engelska och var mycket hjälpsam. Han kan nås på mail: nangprofessionaldriver@yahoo.com

/ E

Tidigt i morse började vår resa till Siem Reap. Vi åkte komfortabel minibuss som vi bokade genom Gold VP transport service and tour på 29 street 05. Bussen var ny och fin och vi åkte så bra vi kunde. Vägarna däremot är väldigt gropiga så resan kändes ändå i våra rumpor. Resan tog 5 timmar och kostade 12 dollar per person. Inga extra passagerare tillkom!! Lunchen på 20 minuter var i stressigaste laget men det överlevde vi. Med lite teamwork så gick det. Vi bokade vårt hotell på agoda.com igår kväll. Familjerummet som vi hade bokat visade sig vara två stora rum med stort badrum. Hotellet har pool fast modell mindre och takrestaurang med utsikt över floden. Det känns lyxigt och barnen är värda varje extra krona (1700 kr för 4 nätter) nu efter så många resdagar utan klagan eller gnäll.
Vi har fått kontakt med tuk tuk föraren Lim över telefon som vi haft mailkontakt med tidigare från Sverige. Vi ska ta guidning på eftermiddagen i morgon i stan och i övermogen blir det helgdag vid tempelstaden Ankor Wat.
Barnen har badat i poolen en del och vi har varit nere på turiststråket och ätit middag. Saga och Vilgot tog fotmassage med fiskar. De satt på kanten till ett jätteakvarium och stoppade ner fötterna där massor av småfisk nafsade i sig död hud!!
Här i Siem Reap är det så klart ännu mer turister än i Phnom Penh. Det är till och med lite svårt att hitta mat som är typisk för Kambodja. Däremot pizza och pastarätter finns det gott om. Lite trist! Ankor Wat är den sevärdhet som lockar alla turister som är i Kambodja så det är klart att det blir lite turistit.

/ E

Jag har lärt mig simma och det är roligt. Jag simmar i en pool där jag inte når botten ens om jag skulle vilja. I Phnom Penh såg jag en elefant på gatan när jag åkte tuk tuk taxi. Det var roligt. Vi har också sett en grön Buddha som stod på ett guldtorn. Golvet var av silver. Vi har smakat kokosgodis och det var gott. Maten är god men jag äter mest spagetti. Jag saknar mest mina julklappar, mjölk, vita bönor och min hund Zazu. En hälsning till mormor och morfar är att ni kan ladda hela trädgården med kor för jag vill dricka mjölk när jag kommer hem.

/Vilgot 6 år