[Budgetbada på lyxiga Seychellerna].
Vi badar nakna på egna öde stränder, plockar frukt direkt från träden och möter oväntad erotik i djungeln. Vi sökte ett Seychellerna bortom femstjärnigt och femsiffrigt – och hittade tillbaka till Eden, ett oskuldsfullt paradis till budgetpris.
[Boende:]
Seychellerna är känt för sina exklusiva resorts, men det finns även budgetalternativ, både för den som vill resa på egen hand eller med arrangör. Både Mahé, Praslin och framför allt La Digue erbjuder flera billiga och hemtrevliga guesthouse. Några med gott renome på La Digue är Bernique Guest House, L’Auberge de Nadege och Pension Michel, för ca 400-500 kr natten. Det finns även billigare alternativ, men de flesta är så små och familjära att de saknar hemsida. Det går också bra att skaffa boende väl på plats, men tänk på att du måste ha någon form av boende bokat och bekräftat i förväg för att få inresevisum när du anländer.
[Resa runt:]
Båt är ett smidigt sätt att ta sig runt mellan öarna. Inter Island Boats Ltd har flera avgångar om dagen. Pris från Mahe till Praslin ca 350 kr, till La Digue ca 450 kr. På Mahe och Praslin kan du ta dig runt med lokalbuss eller med hyrbil (ca 500 kr/dag). På La Digue är det cykel som gäller, cykelhyra ca 50 kr/dag.
[Klimat:]
Tropiskt och varmt året runt, 24-32 grader. Torraste perioden är från maj till november. December till februari är fuktigare med korta intensiva skyfall.
[Kultur:]
Det seychelliska samhället är i huvudsak ett matriakat, där kvinnan har en ovanligt stark social ställning, både familjärt och i vardagen. Kulturen beskrivs också som kreolsk med fransk prägel och är en färgstark smältdelegel av människor med både afrikanskt, europeiskt och asiatiskt ursprung.
[Kuriosa:]
Landets namn är inte en sammansättning av orden sea och shelles, så som det uttalas av lokalbefolkningen, utan är uppkallat efter en fransk finansminister på 1700-talet vid namn Jean Moreau de Séchelles.
[Resa hit:]
Air Seychelles och Quatar Airways flyger flera gånger i veckan, via Paris eller Doha. Flygtid ca 12 timmar. Priser från 8 000 kr inkl skatter t/r.
[Paketresor:]
Ger dig som resenär en helt annan trygghet i form av resegaranti och god service på plats. Afro-Caribbean specialiserar sig på småskalig turism och kan erbjuda skräddarsydda paketresor till relativt förmånliga priser. Andra arrangörer är bland andra Jambotours, Indcenresor och Kenzan-Tours.
[Den oborstade lillasystern]
När jättekontinenten Gondwana började glida ifrån nuvarande Indien och dela sig i Afrika, Australien och Sydamerika för 150 miljoner år sedan, tappade man en bergskedja i Indiska Oceanen. Seychellernas 49 granitöar är delar av den bergskedjans toppar. Med tiden har dessa fått sällskap av 70-talet betydligt yngre korallöar, och tillsammans bildar de planetens kanske skönaste örike.
Här finns fem av världens tio vackraste stränder, tropisk djungel, kristallklara korallrev och unikt djurliv. En skatt att vårda. Och en skatt som vet sitt värde.
Seychellerna är ett exklusivt resmål. Femstjärniga resorts tar ibland femstjärniga belopp – per rum och natt. Även paketresor vänder sig i första hand till de med välfylla bankkonton.
Men det finns faktiskt budgetalternativ för den som vill söka sig bortom lyxresorts och ”all inclusives”.
Bästa stället att börja leta är då La Digue.
Bland alla välputsade och högutvecklade öar är La Digue fortfarande den lite oborstade lillasystern. En sorglös bohem som lite avspänt och lojt lutar sig tillbaka, väl medveten om sin naturliga skönhet och charm.
Visserligen öppnade nyligen ön sitt första femstjärniga hotell – Le domaine de l’Orangeraie – och numera finns här också en och annan bil. Men fortfarande råder en stark känsla av att tiden stått stilla.
Här bor vi på hemtrevliga gästhus och tar oss fram med oxkärra eller på cykel.
[Avskilda från omvärlden]
Längs dammiga sandvägar får vi sällskap av meterstora landsköldpaddor som obekymrat hasar fram. Djungeln doftar sött av tropisk fuktighet, orkidéer och vaniljplantage. Bland träden skymtar den unika paradisfågeln. Bananer och papaya hänger i klasar. Enstaka palmer häver sig ut över sanden mot havet. Överallt små strandremsor som vi gör till våra egna för dagen. Byns fiskare återvänder med dagens fångst. Några män spelar domino i skuggan av en palm.
La Digue slumrar vidare i laidback atmosfär.
Till och med öns största attraktion Anse Source d´Argent är befriande fri från kommers och turister. Denna världens mest fotograferade strand är berömd för sin skönhet och har varit filmkuliss för mängder av reklamfilmer och långfilmer, som exempelvis Bountyreklamen.
När vi återvänder hit, efter vår nakendag i ensamhet, är det med känslan av att inspelningarna stängt för kvällen och scenen tömts på statister, men att de glömt en del av publiken kvar i salongen. Några få utvalda som bjuds på ett eget skådespel, nu när dagturisterna lämnat ön i sina båtar och stranden är tom. Ett skådespel i naturens egen regi, där klippblocken viker ut sina mjuka former i sanden, nästan som om de poserar, som om de har liv, där skymningen bäddar in scenen i ett drömsk rosa skimmer och där andligheten sveper över oss som en varm bris från havet.
När vi en stund senare lämnar stranden sist av alla, när mörkret fallit och djungeln dränks i en kakafoni av ljud från fåglar och fladdermöss, tänker jag att det inte är en slump man valt denna strand som inspelningsplats för filmer som Robinson Crouse och Cast Away. Här där vi just nu känner oss helt avskilda från omvärlden.
[Har rest hit femtio gånger]
Seychellerna är på många sätt ett föredöme när det gäller ekoturism. Antalet besökare är strikt reglerat för att begränsa turismen och inverkan på miljön. Vissa öar har bara ett enda resort, med kanske tio rum. Minsta träd eller buske som ska huggas ner, måste godkännas av miljöministeriet. Mer än hälften av landet är naturreservat. Allt handlar om att skydda och bevara miljön. Men så har Seychellerna också ett unikt arv att vårda.
Bortsett från förbiseglande sjömän och pirater, var öarna obefolkade fram till fransmännen kom i slutet av 1700-talet. Det innebär att vissa livsformer förblivit opåverkade och oförändrade sedan Seychellerna bröts loss från Gondwana för 150 miljoner år sedan, arter som inte finns någon annanstans på jorden.
Allra tydligast blir det i nationalparken Vallée de Mai på ön Praslin.
I denna förhistoriska palmskog frodas växter som endast existerar just här och mest känd och orginell är förstås paradisnöten ”Coco de Mer”. Denna 20 kilo tunga dubbelnöt har formen av ett kvinnosköte, vilket gjort många övertygade om att Valée de Mai är den ursprungliga platsen för Edens lustgård. Coco de Mer-palmen skulle då vara kunskapens träd och själva nöten ”den förbjudna frukten”. Symboliken blir ännu starkare av att Coco de Mer-palmens manliga art har formen av en jättelik penis, som när den sydöstra monsunen blåser sägs resa sig och söka sig mot den feminina dubbelnöten för att älska.
Enligt skapelseboken låg Edens lustgård någonstans mellan floderna Tigris och Eufrat i forna Mesopotamien, vilket faktiskt är ungefär där Seychellerna en gång borde ha varit placerat när det tillhörde jättekontinenten Gondwana.
Bara att vandra genom Vallée de Mais urskog framkallar en känsla av att befinna sig i en sagovärld. Med enorma träd och palmblad omkring oss förvandlas vi till lilleputtar i jättarnas rike, med ett filtrerat solljus som skapar en trolsk atmosfär och med källsprång och porlande vattenfall som drömlik ljudkuliss.
Tanken på att vi kanske dessutom går i Adam och Evas fotspår ger stunden, platsen och dess romantik en extra dimension. En svindlande känsla av att färdas tillbaka till människans ursprung, till jordens första kärlekssaga.
[Det är lätt att bli förälskad i Seychellerna.]
Vid magnifika Anse Lazio på Praslin träffar vi Laura. Hon har precis klättrat upp i palmen vi ligger under, barfota utan rep, vridit loss en kokosnöt, hasat nerför stammen och öppnat den mot en klippa. Som om det vore det naturligaste i världen för en 24-åring från Stuttgart.
Sedan får vi förklaringen.
– Jag kom hit första gången när jag var tre år. Det här är min 50:e resa hit, säger Robinson-flickan och skrattar när hon ser vår tappade hakor.
– Min pappa är flygkapten, så jag får billiga flygresor. Jag kan egentligen flyga vart jag vill i världen, men det slutar alltid med att jag åker hit. Det finns ingen vackrare plats.
Anse Lazio abonnerar ständigt på en plats över världens vackraste stränder, men är trots sin berömdhet även den nästan helt utan utländska turister. Här umgås vi istället med lokala familjer på utflykt, med barn som leker och hoppar i vågorna och äldre som vilar i skuggan.
Tillbaka vid Coco de Mer hotell avnjuter vi en utsökt middag nere vid havet, där solen sakta lägger sig till ro vid horisonten. Helgrillad Red Snapper följt av kokosglass med solmogen mango. Allt nersköljt med välkylt mousserande vin. En svag bris som svalkar, en himmel som sprakar, två hjärtan som dansar. Bubbel i både glas och sinne. Berusade i både kropp och själ.
När klockan passerat midnatt, smyger vi ner till stranden, kastar kläderna och tar oss ett nattbad.
Nakna under stjärnorna.
Vi är ju trots allt hos Adam och Eva.
Lagunen skiftar i turkosa nyanser, vattnet stryker stranden i mjuka vågröreser mellan sensuellt skulpterade granitklippor och vajande kokospalmer. I sanden ligger några snäckor. Annars är det tomt.
Min fru Mari och jag har vadat barfota i det låga tidvattnet, rundat några klippor och bara minuter söder om La Digues världsberömda strand Anse Source d´Argent hittat en egen liten vik med en alldeles öde strand.
Länge är vi säkra på att få sällskap, att några andra turister ska dyka upp bakom klipporna. Men när inte en människa visat sig vid lunchtid kastar vi badkläderna och går resten av dagen runt så som Gud skapat oss. Vi badar, solar, dricker direkt ur kokosnötter och njuter av paradiset som om vi vore de enda människorna på jorden.
Som om vi vore Adam och Eva. En fantasi som kanske inte alls är så långt från verkligheten, ska vi få lära oss.
Källa:
http://www.gp.se
