Dag för dag: Resealbumet "Thailand, Koh Lanta, Slow Down Lanta - Underbart!!!" av Sofiegrahnat

Usch, det känns surt som sjutton.
Men nu är det som det är och det är bara att bita ihop och försöka hitta en tillvaro hemma som känns bra att leva i igen.
Det får vi ta tag i när vi väl är hemma!

idag så får vi försöka vistas i solen lite mer än vi brukar eftersom det dröjer innan vi får möjlighet till det igen. Tänkte blåsa på med 3 timmars solning idag...om det går. Jag har ju en tendens att inte kunna sola så länge, 20-30 minuter funkar men sedan måste jag göra något annat en stund.
Det är väldigt varmt o jag skulle tippa på att det är närmare 35 grader just nu....och stekande sol!
Inte så värst mkt vind heller idag........så det får bli havsläge, så långt ner som möjligt, gärna i vattnet med en solstol....jo, så får det bli!

Nu hinner jag ju inte skriva mer då eftersom klockan är över 12 och jag ännu i inte varit ute.....PANIK!!!!

Kanske skriver jag lite mer ikväll eller imorgon innan vi åker.....

Kram

Vad fasen.....av alla dagar vi varit här så mår jag skit just idag...nu när alla våra vänner sitter nere på restaurangen och äter o dricker gott!? Är inte det märkligt?
Jag försökte få i mig de underbara räckmackorna här o fick ju i mig bra mkt men sen va.....det var ju bara att gå hem o upp m mackan igen. Onödigt!
Å nu tänker jag såhär, Marcus var ju dålig för ett par dagar sedan, en vecka eller så o han var sjuk i ca 4 dagar. Kom från alla håll o kanter o han blev ju liggandes här hemma för att han inte orkade något alls.
Om jag nu har fått det så kan man ju snabbt räkna ut hur min hemresa imorgon kommer bli!!!!
jag ska smida en plan....
Om jag nu är sjuk o det skulle behöva komma från alla håll o kanter ochjag sitter på ett flyglan är det ju inte så käckt (mamma har den erfarenheten o det vill jag INTE vara med om), men om det nu blir så ska jag så fort plingen m bälterna hörts springa till toan o låsa in mig där o stanna där fast de kommer luftgropar o annat. Jag kommer vägra gå ut, what so ever!
Plan 2 är att ta med en blöja...i värsta fall menar jag! Hur kul kan det vara att sitta o känna att man behöver göra nr 2 men inte får gå på toan pga luftgropar...inte så grymt. Göra det i brallan tänker jag inte!

Nej, nu kom min lilla huligan här...o han luktar blöt hund....måste fixa honom!
Vi hörs!

Tjing

Hej på Er!

Tänkte bara skicka iväg en sista blogg tillhörande vår semesterresa......

Nu är vi tillbaka hemma efter en grymt bra resa hem, jag sov faktiskt 8 timmar på flyget, visst e det sjukt bra?!
Barnen sov också skapligt hörde jag av maken som inte sov så mkt......

Just nu står Marcus i köket o tryckte precis på kaffeknappen för att ta det innan han börjar jobba nu vid 08.
Han jobbar ett låååångt pass som sitt första arbetspass men ser nog fram mot att få träffa kollegorna igen tror jag!

Vi landade ju kl 05.55 på Kastrup i fredags morse (en stund innan utsatt tid), möttes av -6 grader, men vilken frisk luft!
Efter att jag hade mutat mig till 4 nya biljetter med det tidigare tåget...och blivit 1200 kronor fattigare så satte vi oss iallafall med våra glada barn och 5 stora resväskor, 4 handbagage på tåget hem 07.36...
Den synen innan vi hade kommit ombord måste varit rolig.....

När vi skulle byta tåg i Malmö så säger Felix....Mamma, jag fryser om mina fötter....o där står han med flip flop mitt i smällkalla vintern på perrongen där det även stod mängder m andra resenärer som kollade lite konstigt. Ungen hade ju knappt känsel i fötterna....han hade bestämt sig för att ha flip flop på sig hela vägen hem så han kunde springa bort till sin bästis Simon i dem när han väl var hemma....vilken vilja va?

Men i Malmö på centralstation tog viljan slut.....han frös och jag fick leta i packningen, den ena väskan efter den andra innan jag hittade hans gympadojs. Stackarn.

När svärmor o svärfar hämtade oss på stationen så var barnen så glada och ju närmre hemmet vi kom desto mer pratsamma blev dem.........och bara det värmer ju och gör att man känner sig mindre vemodig att komma hem.

Väl hemma, strålade sol, massor av snö och ett fint stort, rent hus...o alla härliga grannar...det kändes inte alls jobbigt när vi klev in i vårt hus, allt det jobbiga var plötsligt borta. Så skönt.

Vi blev välkomnade av våra grannar med singha o tulpaner....oo svärmor o svärfar hade vridit upp våra värmepumpar och köpt tulpaner så det var så varmt o skönt.

Vi tände en brasa o fikade på de goda öggestorpsbullarna vi köpt på mitt favvofik på vägen hem......livet blev inte så grymt bara för att vår härliga resa till Koh Lanta o Slow Down tog slut för denna gång.
Det har varit en fantastisk tid som vi kommer leva på ett bra tag och här hemma är ju en annan tid som vi nu måste göra något bra av så vi kan få en skön tillvaro även här....så är det bara.

Förresten, mamma o pappa kom i fredags em upp med en SÅÅÅÅÅ stor supergod smörgåstårta som vi fick som alla hjärtansdags present från dem. Mamma hade gjort den på morgonen....gissa om det var gott?!

Nu är det dags för mig att göra ett nytt resealbum....fast från mitt liv här hemma...återkommer med den!

Massor av kramar o tack än en gång för att Ni läst!

Ut o res för tusan!