Resan genom Argentina var mest en transportstracka. Det var for backigt att kora direkt till Bolivia den vagen. Vi overnattade en natt i buschen. Sen kom vi till den Bolivianska gransen och da borjade cirkusen. De Argentinska och Bolivianska lastbilschaufforerna hade slagit sig ihop och blokerat gransen sa vi kunde inte kora igenom. Efter ca 4 timmars vantan slappte de och vi kunde kora igenom, val over pa andra sidan gransen tog vi ut pengar for att sedan fortsatta. Vi kommer ca 500 meter da ar det stopp igen vara killar gar fram och kollar vad som hant. Joda da ar det strejk igen nu ar det bolivianska chaufforer som stallt nagra lastbilar pa tvaren sa vi far snallt sitta kvar i bussarna och vanta. Tre timmar senare har de fatt igenom sina krav och vi kan aka vidare.
Vagen till Tupiza ar en av de samre sa vi tejpar runt bakdorren och oppnar takluckorna for det dammar sa fruktansvart. Det ar halv strorm i bussen sa vi far sitta och trangas i den framre halvan av bussen.
Val framme i Tupiza kan vi ta en skon dusch och sova i sangar.
Tupiza ar en liten och inte sa turistexploaterad stad det kanns som det ar det akta livet vi far se och inga forsaljare som springer och jagar oss. Det ar marknader overallt och man kan kopa allt.
Nasta resa blir till Potosi och det ar en annu varre vag. Samma damm och skumpiga fard. 10 mil tar 10 timmar. Men val framme i Potosi blir vi inkvarterade pa hotell med skona sangar och dusch. Dagen darpa aker vi en tur till silvergruvorna dar de arbetar under oerhort daliga forhallande. Som synd ar ar det pask sa de ar lediga och vi far inte se nar de arbetar men nagra har foljt med och visar oss hur det kan ga till.
Nu ar jag i La Paz och har mest relaxat och smahandlat lite. Forts foljer...
