Igår kväll var vi ute och åt inne i Saladan och på kvällen kör jag inte egen tuk tuk, där går gränsen för vansinneri grejer liksom. Det blir ju väldigt mörkt här fort och det känns som ju farligare desto fortare kör alla...helt galet! Jo i alla fall så åt vi och barnen spelade lite biljard sedan skulle vi ta en tuk tuk hem. Direkt såg Leo och Filippa en "cool" tuk tuk. Inget tak, lite låg, mer motorcykel än moped, blinkande lampor och Bob marley emblem över de hele. Han som körde såg inte "thai" ut, vet inte var han kan ha kommit ifrån men ett stort leende hade han så mamma inte ont anande tycker ju detta ska bli skoj också. Äventyr är ju skoj...men hallå hur tänker man då? Vet inte, det är som om man vore i något land där man inte kan skada sig land.
Hur som så gör jag upp med honom att vi ska stanna och köpa frukt längs vägen och hämta tvätten lite längre fram, visst säger han och drar iväg och börja sjunga lite bobsan låtar. Ingela stämmer i så klart och Filippa hyschar. Vi stannar och köper frukt och då frågar han Leo om han vill sitta framför honom. Javisst såklart vill han det....jag fram med kameran och förevigar detta lyckliga ögonblick....visst ser de glada ut på korten.
Leo skiner som en sol och vi åker iväg, då släpper Mr Bob sina händer så Leo får styra och gasa själv, först tycker Leo att det var ju skoj men det går nog lite fort.....jag säger till Mr Bob att han måste hålla händerna på styret...put your hands on the....shit vad heter det...put your hands...you have to stear säger jag med diskantröst nu...Filippa viskar lågt att mamma: leo får inte köra jag är rädd, vi kanske kommer dö...Leo vill inte heller längre men Mr Bob ser ut som sola på Yamaica med ett brett leende. Jag förbannar mig själv över min dumhet och viskar till Filippa....vi skiter i tvätten...vi måste bara hem. Efter många uppmaningar från mig plus att han kanske hörde på Leo att han var rädd för Leo skrek mamma mamma säg till honom, säg till honom...så då tog han styret och vi konstaterade att det var minsann en upplevelse men inget vi vill göra igen. Vi gav honom en svensk 5 kr som F sprang hem och hämtade...men det är en annan historia...undrar nu så här i efterhand hur hög han var, jag borde ha sett, minst 2 m!!
Idag har vi ätit revbenspjäll (take away) hemma i huset som om det vore värsta torsdagen, vi saknar dock en liten person...du hade gillat nachosen också Ola. (för de som inte vet så har han redan provat revbenen på The tavern)
God natt, tänk att det äntligen är fredag imorgon :)
