Nog ser han väl ännu lite gladare ut, när det är jag som kramar om honom?
Vi var ute och flanerade lite och hamnade hos honom en stund. Det gick inte att få behålla rummet för resten av dagen, för vårt flyg skulle gå sent och en buss skulle hämta oss vi sjutiden.
Därför låg vi med badkläderna på vid poolen mest hela dagen. Då var det någorlunda soligt och fint, men så småningom blev det molnigt och det började regna med stora tunga droppar. Men det höll inte på så länge, så vi hann att bli blöta.
Så småningom kom ju bussen och där var FenixMona och hennes man och vinkade av oss. Det var så roligt att få träffas i riktiga livet och inte bara i cyberrymnden.
På vägen mot Antalia, så blev det kolsvarta moln och det blev störtregn och det åskade och blixtrade så det stod det härliga till. Det kändes lite kymigt, att veta att vi skulle upp i ett plan och åka genom molnen. Jag är inte flygrädd, men ändå!
Men vi blev bara försenade en halv timma vid avgången och flygningen gick alldeles utmärkt och piloten flög snabbare så vi kom fram till Malmö Airport, (f.d. Sturups Flygplats) i nästan rätt tid.
Jag begriper inte varför man måste anglisera allting idag. Vi bor i Sverige och vi är svenskar och talar svenska. Så varför?
Men vi kom ju fram i alla fall och det var jätteskönt att bli mött av en förbeställd taxi, som tog oss ända hem till vårt eget hem.
Snipp, Snapp, Snut. Så var den sagan slut.
