Dag för dag: Resealbumet "Sevärdheter i Brasilien" av Bejjan888

Copyright © Bejjan888™

[Upp tidigt denna morgon] för att hinna med frukost vid 07.00 och vara klar i tid till pick-up kl. 08.25. Har inte haft en fungerande AC under hela natten så jag passade på att anmäla det i receptionen när jag ändå var där nere för frukost. De ringde vaktmästaren direkt som kom upp till rummet in om 3 minuter. Det första han kollade var att fönstret var stängt. Jag hade ju haft fönstret öppet igår kväll, men sedan stängde jag det ju… eller ja, trodde jag i alla fall. Men uppenbarligen måste jag ha missat någon millimeter, eftersom AC:n var kopplad till fönstret och fungerade tydligen inte om det inte var stängt. Han öppnade och stängde fönstret igen och därefter gick AC:n igång igen. Ha ha, var det bara så enkelt? Ja, ja.

Fortsatte göra mig i ordning och gick sedan ner till receptionen i tid för min pick-up vid 08.25. Jag väääntade och väääntade och sneglade allt mer irriterat på klockan. Alla andra hotellgäster som väntade i receptionen blev hämtade, men inte jag. Under tiden jag väntat hade jag hunnit bygga upp en irritation samtidigt som jag började bli nervös att de glömt bort mig. Men plötsligt kom jag att tänka på det som Peter, min första transferförare i Manaus, sa; ”det är mer regel än undantag att brasilianare är sena till avtalad tid/möte och det i upp till 30 minuter”. Så jag intalade mig själv att jag inte skulle oroa mig och att de inte glömt bort mig. Till slut kom en kortväxt rundnätt dam vid namn Maria och hämtade mig. Vi gick ut till en fullstor buss och hon berättade att vi skulle vara totalt 44 stycken i gruppen idag. Bussföraren kör iväg vidare längs Copacabanas strand i riktning mot Sockertoppen (Sugar Loaf Mountain). I stadsdelen Copacabana är de flesta gatorna enkelriktade. De kan vara enkelriktade åt det ena hållet på morgonen för att sedan byta riktning åt det andra hållet mitt på dagen, för att återigen byta till samma riktning som det varit på morgonen. Väldigt förvirrande! Men det ska ha med trafiken att göra och ska underlätta trafikflödet när det är rusningstrafik i Rio de Janeiro.

Copacabana Palace är ett *****-stjärnigt hotell som byggdes 1923. Det var Copacabanas först och enda hotell vid stranden ända fram till 1945. Hotellet känns lätt igen med sin magnifika fasad och sticker ut från närliggande hotell. Även prinsessan Isabella, som befriade slavarna, har fått en hel gata uppkallad efter sig – Isabella Avenue. Bussen gjorde några fler stopp vid hotell längs Copacabanas strand och jag fick en trevlig överraskning när ett gäng med svenska turister kliver ombord. Så skönt att få prata svenska för en gångs skull.

http://www.reseguiden.se/bilder/515742

När vi klev av bussen i Praia Vermelha för att hämta våra linbanebiljetter slog värmen emot oss. Efter att ha suttit på en bekväm buss med väl fungerande AC blev det nästan som en chock. Solen stekte rejält och den korta stund som vi fick stå och vänta i solen på våra biljetter, blev nästan jobbig. Vi tog linbanan upp till första toppen Morro da Urca som är 220 meter över havet. Maria hade tydligt sagt åt oss att vi inte skulle stanna här på uppvägen och ta foton utan direkt byta fortsätta med nästa linbana upp till Sockertoppen.

http://www.reseguiden.se/bilder/515743

Sagt och gjort. Vi gick genom ett skogsparti där det fanns träd med mycket Jacque-frukter. Varje frukt väger mellan 15-40 kg och luktade väldigt konstigt. Man vill då definitivt inte få en sån bumling i skallen i alla fall. Vi klev av linbanevagnen uppe på Pão de Açúcar (eng. Sugar Loaf Mountain eller sv. Sockertoppen) på den imponerande höjden 396 meter. Sockertoppen består av granit och kvarts, likt många andra berg och toppar i dess närhet.

http://www.reseguiden.se/bilder/515744
http://www.reseguiden.se/bilder/515745

Vyn här uppifrån var rätt maffig, dels över Copacabana Beach men också bra utsikt över Guanabarabukten, där flera vattengrenar under sommar-OS 2016 ska hållas. Vi fick en halvtimme på oss att gå runt och fotografera.

http://www.reseguiden.se/bilder/515746
http://www.reseguiden.se/bilder/515747

Här uppe fanns även en souvenirbutik, en exklusiv affär med glasfigurer med skyhöga priser (även om figurerna var mycket välgjorda och fina så var priset rena rånet) samt en liten snackbar med varmkorv, godis och självklart vatten till försäljning. När vi skulle samlas igen hade Maria fullt sjå att få ihop oss alla 44 personer igen men fick med oss alla ner med linbanan till Morro de Urca. Här fick vi också lite tid till att gå runt för foto.

http://www.reseguiden.se/bilder/515748
http://www.reseguiden.se/bilder/515749

Här fanns den allra första linbanevagnen till visning. Bredvid denna fanns ytterligare en linbanevagn som ska ha använts av Roger Moore vid inspelningen i en av Bondfilmerna. När Maria sedan återigen skulle samla oss alla 44 personer igen så var det 2 stycken som ville stanna kvar längre. Eftersom Maria hade ett tidsschema att förhålla sig till så lämnade vi Morro de Urca utan dessa två personer.

Hur fick Rio de Janeiro sitt namn? År 1500 anlände de första portugiserna till Brasilien och började erövra. Rio de Janeiro grundades 1502 och dess namn kommer sig av att det var så pass dimmigt att de trodde de hade kommit fram till en flod (Rio), och inte ett hav. Detta gjordes alltså i januari (Janeiro) 1502, varvid namnet Rio de Janeiro uppstod. En av de första sakerna som man tänker på när man hör Rio de Janeiro, är den årliga karnevalen som alltid hålls 40 dagar före påsksöndagen. För att delta måste man vara äldre än 8 år och det ursprungliga syftet var för sambaskolorna att visa upp sig och tävla mot varandra. Paraden har sedan 1984 hållit till vid Sambodromen för att samla publik och kunna sälja biljetter. Men vissa sambaskolor tar sitt karnevalståg och håller till ute på Rios gatufestivaler för att sprida sitt budskap i hela staden.
På vägen tillbaka stannade bussen till vid Sambodromen, men vi fick inte gå ut ur bussen då den ligger i ett oroligt område. Men några foton hann vi med inifrån bussen.

http://www.reseguiden.se/bilder/515750
http://www.reseguiden.se/bilder/515751

Bussen körde vidare tillbaka mot Copacabana och vi gjorde ett kort stopp vid en katolsk domkyrka, Metropolitan Cathedral, som var formad som en pyramid. Inuti var den riktigt vacker med stora fönster i färgat glas som i princip sträckte sig från golvet upp till toppen av pyramiden. Katedralen är tillägnad Sankt Sebastian, Rio de Janeiros skyddshelgon, samt sätet för Rio de Janeiros ärkebiskop.

http://www.reseguiden.se/bilder/515752

Varje söndag anordnas Hippiemarknad på Praça General Osório och har anordnats där sedan 1968. Över 700 marknadsstånd ställs upp och säljer souvenirer, mat, smycken, hantverk och kläder mm. Roligt inslag i en pulserande stad, som lockar många turister. Kan ju bara tala om att det var ju inte bara vanliga cigarretter som röktes där.

http://www.reseguiden.se/bilder/515753

Senare på eftermiddagen åter till Copacabana och stranden där. Vid 17-tiden samlades ett gäng festligt karnevalsklädda människor och formade en liten parad. Till pampig och högljudd musik dansade de längs hela Copacabana. Trevlig avslutning på dagen.

Copyright © Bejjan888™

[Under natten vaknade jag av ett rejält åskväder] som dragit in över Rio de Janeiro med hällregn och blixtar som lyste upp hela hotellrummet, trots att jag hade dragit för gardinerna. När det sedan var dags att gå upp och käka frukost hade ovädret dragit förbi. När jag klev ut utanför hotellet kändes det att luften var svalare nu och det låg lite duggregn kvar i luften. Jag sneglade upp mot Corcovado och såg att dess topp var helt inlindat i dimma. Typiskt. Jag som har en dagstur dit upp för att se Christ the Redeemer på eftermiddagen. Nåväl, dimman har ju hela förmiddagen på sig att lätta så det ska nog inte vara något problem. Gick via Copacabana Beach i riktning mot Ipanema Beach. Solen gjorde några tappra försök till att tränga genom molnen men förgäves. Molnen var riktigt tunga och låga idag. Inte många själar som badar idag inte, bara några surfare som letade efter den perfekta vågen. Det finns en udde mellan Ipanema och Copacabana, Pedra do Arpoador, med klippor som bräcker havets vågor. Uppenbarligen var platsen idyllisk för kaktusar då det växte massor av vad jag tror var någon form av Prickly Pear.
Gick sedan tillbaka till Copacabana och letade upp ett lunchbufféställe. Så himla praktiskt att ta så mycket man ville och betalade sedan efter hur mycket det vägde.

Klockan 14.20 var det pick-up för eftermiddagsturen till Corcovado och Tijuca Forest. Guiden Jaolber ”Joe” hämtade mig i hotellobbyn och vi gick ombord på en fullstor buss, även om vi inte var så många, totalt runt 25 stycken skulle jag säga. Tyvärr hade dimman inte lättat från i morse och Joe informerade oss på bussen att vi troligtvis inte skulle kunna se så mycket av statyn, än mindre se de annars fantastiska vyerna. Typiskt! Bussen stannade nere vid tågstationen varifrån tåg avgick varje 20:e minut. Alternativt kan man köra längs en smal och slingrande väg upp. Vi klev på tåget och eftersom det inte var någon kö kom alla med på samma tåg. Vid högsäsong kan kön till dessa tåg vara långa och väntetiden kan bli flera timmar, då tågen endast kan transportera 540 personer i timmen. Tåget åkte brant uppför de nästan 4 kilometrarna upp till toppstationen. Första loket var ångdrivet och började trafikera Corcovado år 1884, men idag drivs de elektroniskt och det är inte helt ovanligt att tågen är ur funktion. Joe berättade att tågen bara dagen innan, d.v.s. igår söndag, hade tågen stått helt stilla och gruppen hade då fått ställ in sin tur då den fullstora bussen inte kan ta sig upp till tågets ändstation. Från tågets toppstation fick man göra ett val. Antingen gå de 223 trappstegen upp till observationsplatsen eller ta hiss i kombination med rulltrappor. Eftersom det inte var så mycket folk och därmed inga köer var det självklara valet hiss + rulltrappor för min del.

http://www.reseguiden.se/bilder/515754

Väl uppe på den absoluta höjden av 710 meter över havet så var dimman så tät att man knappt kunde se foten på själva Christ the Redeemer. Stor besvikelse eftersom när man nu betalat för en tur upp dit så vill man ju se statyn eller i alla fall se den magnifika utsikten. Men icke! Vädergudarna hade sett till att jag skulle få se varken eller. Stundvis genom dimman kunde man ana en siluett av statyn, mer än så hann jag aldrig se innan vi skulle samlas för gemensam färd ner till bussen igen. Trots att vi hade fått små lappar att klistra på våra tröjor med guidens namn för att lättare hålla ihop, lyckades 2 personer villa bort sig och kom aldrig med tåget ner från toppen. Joe bara ryckte på axlarna och menade på att de fick skylla sig själva. Han hade varit mycket tydlig med när och var vi skulle samlas igen. Väl nere igen så bordade vi bussen och började vår färd tillbaka till alla våra hotell. På tillbakavägen passerade vi genom några av Rio de Janeiros 30-tal biltunnlar som byggts då Rio ligger i ett bergigt område.

http://www.reseguiden.se/bilder/515755

Vi passerade Guanabara Palace där Prinsessan Isabell en gång bodde och idag inhyser stadens guvernör. Längs vägen passerade vi många street arts/tags på hus och murar. En del var rent klotter medan andra var rena konstverk. Till slut var vi framme i Copacabana, som för övrigt betyder ”Shiny Horizon” på bolivianska. Boliverna tog med sig det namnet när de besökte Brasilien en gång i tiden. En efter en hoppar av bussen och likaså jag, när bussen väl stannade utanför mitt hotell.

Nästa pick-up var kl. 19.20 för BBQ middag och sedan Samba Show. Jag var i god tid i hotellobbyn och väntade. Jag väntade och väntade och mindes Peters ord: ”Det är vanligt att folk är sena, ibland upp till 30 minuter”. Men när klockan var närmare 20.00 hörde jag av mig till min lokala guide Renato och frågade om de glömt bort mig. Det dröjde inte lång stund förrän han hörde av sig och sa åt mig att det skett ett missförstånd och att jag skulle ta en taxi till Shenanigan där BBQ middagen höll hus. Det tog drygt 15 minuter med taxi och när jag klev in innanför dörrarna till restaurangen var det i princip fullsatt. Jag fick en plats med ett gäng från USA som också skulle med och se Samba Showen lite senare. Mycket trevliga människor! Det var lite rörigt att veta hur det fungerade, men mina vänner runt bordet förklarade för mig. Jag fick hämta grönsaker, potatis, ris och pasta vid de uppvärmda serveringsborden längre bort, sedan gick personalen runt med brickor av kött, kyckling, fisk etc och skar upp bitar vid bordet till varje gäst. Och var man inte uppmärksam och hann med och säga nej så fick man sig en bit ändå. Mängder av gott kött och kyckling serverades i alla dess former och smaker. När middagen sedan avslutades med glass var man proppmätt. Men lite glass slinker ju ändå ner ;)

Sedan gick vi ut till bussen och vi blev körda till Plataformas Sambashow. Vi bjöds på en spektakulär show med livemusik, rytmer och dans med färgsprakande färger med glitter och glamour. Helt fantastiskt! Showen höll på drygt 1 ½ timme och jag kom tillbaka till hotellet strax innan midnatt.

http://www.reseguiden.se/bilder/515756
http://www.reseguiden.se/bilder/515757
http://www.reseguiden.se/bilder/515758
http://www.reseguiden.se/bilder/515759
http://www.reseguiden.se/bilder/515760
http://www.reseguiden.se/bilder/515761
http://www.reseguiden.se/bilder/515762
http://www.reseguiden.se/bilder/515763