Vi lämnar ett lugnt Rothenburg vid ca 9:00, eftersom vi parkerat under ett träd är bilen alldeles kladdig och vi bestämmer oss för att testa en tysk automattvätt för första gången.
Den fungerar utmärkt och med en ren o fin bil ger vi oss ut på autobahn igen.
Autobahn känns inte som förr, massor av hastighetsbegränsningar på 80,100 och 120.
Det flyter på lite bättre när vi kommer in i Österrike men det känns ändå som resan till vårt mål Piran tar lång tid.
Vi är inte framme förrän 18:30.
Piran är inte riktigt som vi tänkt oss, precis som många italienska städer är vägen högt upp och sen i princip stup ner till en tunn landremsa vid havet.
Just den typen av miljö är vi inte så förtjusta i men parkerar i ett parkeringshus, tar hissen ner till havet och gratisbuss till centrum.
Känns som man klivit in i en italiensk 50 eller möjligen 60-talsfilm, helt surrealistiskt, t o m bussen spelar någon tidstypisk musik!
Tänker att vi kanske är trötta så vi tar en glass, tjejen i glasskiosken avgör vårt nästa beslut, hon frågar vad man ska ha, säger tack och varsågod utan en antydan till ett leende!
Vi visste ju så klart hela tiden att Kroatien är nära, så vi chansar på Umag som ligger någon mil söderut.
Umag är precis vad vi tänkt oss men det är sent, vi är trötta och hittar inget ställe att bo på.
Vi tänker oss 4 nätter men det vi närmaste vi kommer är 2 nätter på hotell Sipar.
Snurrar runt o letar lite till men inser snart att 2 nätter på hotell är bättre än en natt i bilen!
Sipar får det bli.
Receptionisten hjälper oss att få ett bord på en restaurang i närheten, vid havet och strax sitter vi med en Scampi Buzzara style, en flaska lokalt vin och mineralvatten.
Härligt, nu börjar semestern!