Dag för dag: Resealbumet "Puerto Mogan nov 2016" av Bibchen

Vi har sett dem förr, lapparna om skandinaviska utflykter till div. mål på Gran Canaria. Heldagsutflykt inkl.lunch och en flaska rödvin 8 Euro!!!!! Vi har aldrig riktigt trott på dem, aldrig riktigt vågat. Tyckte det lät skumt.

Men så idag tar vi mod till oss och tillsammans med två vänner stiger vi på en stor elegant buss vid busshållplatsen i Puerto Mogan med avgång 8.50. Grotturen! På programbladet ser vi att det är många upphämtningsplatser innan vi börjar själva utflykten. Solkläder vid kusten, varmkläder i bergen, en flaska vatten och nyladdad kamera. Så är vi iväg. Lite spännande är det allt.

Längst fram i bussen har vi en mycket trevlig svensktalande Kanarieguide som berättar om allt vi ser, om vad vi ska se, om Kanarieöarnas historia, om varför grottfolken bor kvar och hur de kom dit från början.

Det som gör resan så billig är att vi masas in i en lokal en bit upp i bergen där vi får höra på ett föredrag om ull, ull i sängen, ullkläder, ullens läkande effekt m.m. Faktiskt fångar det vårt intresse och en av våra vänner köper madrass, täcke och kudde. Bra pris, och jag tänker på en ullbäddmadrass, men än så länge bara en tanke. Kan beställa den vid hemkomst om tomten så önskar! :-)
På detta serveras en halvkulinarisk risrätt med kyckling och vald dricka till.
Dags för det vi väntar på, avresa till grottorna långt inne i berglandet. Vägarna dit med stor buss kan få vem som helst att sätta lunchkycklingen i halsen! Det är det värt, för de guidade grottbesöken visar sig var mycket intressanta. De avslutas med smak av honungslikör, lokal getost och parmaskinka.
Slingrande vägar tar oss upp till Santa Lucia där man varje år firar Lucia 13 dec. med fest i byn. Vårt kungahus har varit representerat där och de har skänkt en staty, en Lucia som kommer ut ur kyrkan. Till vår stora besvikelse får vi inte se den. Vi kör förbi byn!!! Det skall hinnas med ännu ett matställe, där vi kan köpa oss en kanariesoppa och/eller få fri Aloveramassage. Gissa vad jag väljer.
Nåväl till det billiga priset för en heldagsutflykt får vi säga att vi är helnöjda.

I morgon blir det tankefritt horisontalläge i en solstol på stranden (6 Euro)!

Plötsligt händer det. Inget vatten i kökskranen!! Har vi erfarenhet av förr här i byn, förr när vi bodde på hotell och trycket inte räckte hela dagen. Bara till halva duschen, och där stod man kvar med skum i hår och intvålad kropp.
Nu hyr vi lägenhet, och vad gör man då ? Först kontakta värdparet som bor i Norge. De tar kontakt med någon som kan hjälpa, men som inte kommer!! Eftersom det bara är i köket som det inte finns vatten, får vi ta baljan med ut i poolduschen och diska där. Med lite humor och kärlek går det bra, och vi får ett gott semesterminne. Hoppas bara det är ok på torsdag, då vi planerar ha 7-mannamiddag!

Det är tidig förmiddag och vi är inbjudna att tillsammans med ett par vänner åka heldagstur med motorbåt utanför Puerto Mogans kust. Skepparen, som bor i en annan by, har svårt att hitta parkeringsplats hos oss, så det dröjer ett tag, innan vi kommer iväg.
Ut på böljan den blå far vi 10 personer med hopp om att få se delfiner och fånga en och annan fisk. Var och en har sin lunch med samt det som där tillhör.
Start på övre däck med rosa Cava, sedan är vi ute ur hamnen. Det råder lugn på havet och vi njuter båtliv, när det är som allra bäst. Gamla och nya vänner av skandinaviskt ursprung, och efter ett tag förstår alla varandra, trots märkliga dialekter!
Plötsligt rycker båten till , ett av fiskespöna sträcks och det drar i linan. Tre starka grabbar vevar in, tung last! Nu ser vi precis under ytan en stor tonfisk (10 kg. enl.skepparen!) Spännande värre, beredda med kameror, mobiler, system och kompakt - men vad hjälper det?
FISKEN SLÄPPER!!!
Skepparen förklarar besviken att - Det är sån det sker imellem!
Ok, vi åker vidare ut på havet, inte en enda delfin, men en flygfisk ser vi i alla fall. Svänger in mot stranden i Veneguera. Några hoppar i och tjuter njutfullt i det klara vattnet.
Själv upplever jag ett lite familjedrama , borta på stranden ser jag en man och en pojke bada och de verkar ha kul i plaskandet. När de ska gå åter till husbilen, som står ovanför den steniga kanten vid stranden, klättrar mannen upp utan större svårigheter, men pojken tycks inte våga. Han tvekar, kryper, går ner igen och tittar upp mot husbilen. Ingen kommer dock till undsättning, och efter ett tag går han med mödosamma steg uppför stenbranten.
Hemåt och åter in i hemmahamnen ca 6 tim. efter avfärd.
Gissa om man fick färg denna soldisiga, vindsnåla havsdag! :-)