Dag för dag: Resealbumet "Peru runt med Rosa bussarna 2016" av Vacaciones

Tredje dagen väcks vi vid fem och har en lång dag framför oss, vi ska göra två rejäla stigningar och 16 km idag. Bärarna är en historia för sig. De stannar kvar och river vårt läger och en stund senare forcerar de förbi oss med snabba, lätta steg och deras järtepackningar på ryggen. När vi helt utmattade kommer fram till nästa läger så är de sedan länge framme och klara med lägret. De tuggar ständigt cocablad, så jag antar att det är skillnaden, lite mer coca för mig så hade jag nog deras tempo, ha ha. Sista sträckan före nattstopp är det nerför i två timmar och det är nästan bara trappsteg vilka är byggda av Inkaindianerna. Nu är det så brant nedför så att bara tanken på att tappa fotfästet skrämmer. Men utan några större missöden så når vi till slut sista nattstoppet. Naturen har skiftat till mer djungelliknande och är faktiskt ännu grönare och frodigare. Vi är även på lägre höjd vilket gör det lättare. Som vanligt serveras vi en fantastisk middag som varje gång består av en soppa och en huvudrätt. Huvudrätten består av ris, potatis, grönsaker och något kött, ofta kyckling men nu sista natten så serveras vi även en tårta, fantastiskt vad vi blir bortskämda och fantastiskt vad vår kock kan servera med tanke på deras enkla kök. Det blir om möjligt läggdags ännu tidigare eftersom vi ska väckas klockan 03:00 nästa morgon för att nå solporten så tidigt som möjligt. Den här kvällen så somnar vi till ett fantastiskt åskoväder med blixtar som lyser upp natthimlen och åskmuller som rullar runt Andernas höjder. Morgonen är mörk och stressig, bärarna vill riva tälten så vi måste bli klara snabbt. Men när vi så börjar sista vandringen så är den nu ganska lätt, lägre höjd och plattare. Skillnaden nu är att det är mycket brantare dalgångar, skulle man snubbla och ramla åt fel håll här så finns det inget stopp före floden säkert 500 meter längre ned. Men konstigt nog är det inte läskigt att gå här. Efter två timmar vandring och en sista trappa i sten, som jag mer skulle kalla stege med tanke på hur brant den är så når vi Solporten, öppningen till Machu Picchu när man kommer från Inkaleden. Där ligger det nedanför oss, Machu Picchu helt fantastiskt att få en första överblick, vi som slitit så hårt för att nå hit. Vi stannar en lång stund här uppe och som vanligt har vi tur med vädret, solen skiner redan från början och det finns inte ett moln som skymmer, vilket kan vara vanligt. Det är överväldigande att stå här och man skulle nog aldrig bli mätt på den här utsikten. Vi går till slut ned i samlad trupp och nu väntar en guidad tur här inne. Vi lämnar först all vår packning och följer sedan guiden i två timmar som är väldigt kunnig. Om det är hans dåliga engelska eller min trötthet som gör det, men jag har svårt att ta till mig allt han berättar, måste köpa en bok och läsa mer om platsen. Efter avslutad guidning äter vi en bit och de flesta av oss väljer bussen ned till Machu Picchu Puerto. Det är dock några som går den sträckan på ca. en timme, all heder till dem. Jag väljer sedan att ta mig upp till Aguas Calliente, en anläggning längs floden med varma bad. Ni kan gissa on jag njuter nu, efter ett så svettigt jobb, med värkande fötter och ömma ben sjunker jag ned i det varma vattnet och en drink i handen. Det här är jag värd. Det har varit en helt fantastisk vandring som inte går att göra rättvisa på bild eller i en blogg, den måste upplevas. Jag är så glad att jag gjorde den och att jag lyckades klara den, rekommenderar alla att vandra Inkaleden och förhoppningsvis så kanske någon har fått inspiration att göra det.

Peru runt dag 19-21
Efter Inkaleden så har vi en dag för vila i Cusco. Jag tillbringar den med att bara vara, äter frukost på ett café då jag inte vill gå upp så tidigt för att hinna med hotellets, shoppar lite och strosar runt i staden. Vi packar ihop för att nästa dag ta oss mot Nazca. Det är en lång resa som kommer att ta en och en halv dag. Klimatet är väldigt speciellt här i Peru, och det visar sig under det här dygnet. Under vägen är det närmare 30 grader varmt och vi lyckas få vår chaufför att stanna vid en flod där flera av oss tar ett dopp i Andernas vatten. Vårt nattstopp sker ganska högt upp i bergen och då är det rejält kallt, runt 0 grader och det är kallt att sova ute. Vi vaknar vid sex för en frukost på bussen och vi fortsätter resan mot Nazca. När vi kommer fram dit där vi ska bo så är det 30 grader varmt igen, så klimatet skiftar minst sagt. Här har vi kommit till ett paradis, vi var sagda att bo på en camping, men det visar sig vara en resort. Vi sover på bussen men kan nyttja alla faciliteter som anläggningen har, stora fina duschar, bekväma toaletter, varmt och kallt vatten, bar och restaurang och en pool. Med tanke på att solen skiner från en blå himmel så lockar den. Vår första dag i Nazca så är det en utflykt till Nazcalinjerna som syns som bäst från ovan, så vi ska ut med ett litet sportflygplan för att se dem. Linjerna är lämningar från tiden före Kristus då Nazcakulturen var stor och de troligtvis hedrade sin tro och sina gudar med dessa linjer och mönster. Forskarna vet väldigt lite om detta om hur de framställdes och varför. Men det är en teori, det var väldigt intressant att se detta och få en information på film före flygningen i alla fall. Maffigt att se dem men svårt att få dem på bild. På kvällen är jag på en väldigt bra restaurang och äter kanske resans godaste mat, Lomos Saltado, det är bara min Ceviche i Lima som konkurrerar. Andra dagen är det en utflykt som jag skippar och tar istället en fm vid poolen. Solen och värmen är så skön här så jag vill ta vara på det nu när det finns. Jag vet att det kommer att dröja innan det är 30 grader varmt från en klarblå himmel igen. På kvällen är det en gemensam middag där vi bjuds på maten, tyvärr en avskedsmiddag, för slutet på den här fantastiska resan börjar närma sig nu. Men innan det är slut så far vi imorgon till Paracas för ett stopp där vi kan spana på pingviner och sjölejon, spännande.

Peru runt Sista dagarna
Efter Nazca fortsätter vi ned från bergen för att åter ta oss till havsnivå igen. Vi ska till en liten by som heter Paracas, där utanför ligger Balleastaöarna, kända för sitt fågelliv samt sjölejonen. Resan är inte så lång så vi kommer fram vid lunchtid. Det är väldigt varmt även här och återigen bor vi på ett fantastiskt ställe. Samma upplägg som i Nazca, vi bor på bussen men använder allt som finns här. Trots pool och väldigt varmt så lockar lunchen mer. Vi tar en kort promenad till byn och äter en fantastisk lunch. Det här är vid kusten så det är mycket skaldjur på menyn, jag äter stekt ris med räkor, mycket gott. Jag uppskattar verkligen att se och känna Stilla havet igen, det är något speciellt med den friska luften och doften av havet ändå. Efter maten ska vi ta oss tillbaka till bussarna, det ska städas idag. Vi plockar ur allt för att packa om till hemresan och för att få vårt hem de senaste veckorna rent igen, bussarna ska vara rena då vi lämnar dem. En sista natt på taket på bussen kommer det att bli, det är något speciellt med att somna in med månen och stjärnorna som tak. Sista dagen i Peru startar med en utflykt till Balleastaöarna. En större båt med två 200 hk motorer tar oss ut på havet, så härligt. När vi når öarna så cruisar vi väldigt nära men vi får inte gå iland. Fågellivet är riktigt stort och vi ser flera olika sorter som häckar där. Sjölejonen ligger och slöar sig överallt och vi kommer dem riktigt nära, ser även en flock med pingviner som nickar åt oss från klippbranten. Det här är en perfekt sista utflykt enligt mig, skönt att komma ut på havet och kul att få se djuren därute. Nu är det bara bussresan tillbaka till flygplatsen i Lima kvar på resan runt Peru. Enligt mig så har det varit en helt fantastisk resa, jag har upplevt så mycket på de här dagarna och lärt känna ett land lite närmare än som vanlig turist. Jag har även lärt känna många nya människor som kommer att finnas kvar hos mig. Resan har även varit tuff mest beroende på hög höjd under lång tid men även vissa resdagar med många timmar på bussen. Men jag visste att det skulle vara så och tycker inte att det har förtagit upplevelsen, på något sätt så har det istället förhöjt upplevelsen. Den som har en minsta tanke på att göra en resa som den här, gör det. Ni kommer inte att ångra er, det är helt fantastiskt. Med vemod lämnar jag nu Peru och Rosa bussarna, trots att det är väldigt skönt att komma hem så saknar jag redan det. Vad ska nästa resa bli? Ja det får framtiden utvisa.