Dag för dag: Resealbumet "Lite Afrika och lite Asien och kanske några öar därimellan." av Gubbar_pa_drift

Att färdas på vatten har jag alltid gillat och särskilt trevligt blir det när man får en lite längre resa på en sådan här stor flod. Onsdagen började med en liten frukost på kafeet där jag bokade färden och damen hade även gjort i ordning en liten matsäck åt mig. Sedan var det läge att gå hem och vänta på transporten bort till båten. Det tog dock ett bra tag och jag var just ifatt med att knalla bort till kafeet igen för att kolla vad som hände då det stannade en liten flakbil framför mig. Chauffören hoppade ur och ursäktade sig, då han faktiskt glömt bort mig. Nåja inga problem, han körde mig till båten och det var fortfarande god tid innan den avgick. Det strömmade sedan på mer och mer folk och de sista som gick på blev faktiskt utan sittplatser och fick slå sig ned på däcket.

Det här var en tvådagarstur och det syntes klart och tydligt att en hel del av passagerarna tänkt sig att festa loss ordentligt, då de kom med hela backar av öl i famnen. Känslan väcktes fram av en Ålandsbåt där det var fullt liv den första dagen och betydligt avmättare den andra.

Mekongfloden är ganska strid så långt jag har kunnat följa den. Gott om virvlar, små forsar och små nivåskillnader. Bredden på floden skiftar också en hel del, från att vara bred och förhållandevis lugn till att smalna av något och då bli något mer brusande. Vid sidan om floden skiftar det från ren berggrund som också då och då sticker upp här och var högt över vattenytan. Mekong har under årtusenden lämnat stora sandbankar efter sig på stränderna som skulle göra varje resortägare gröna av avund.

Framåt sen eftermiddag så kom vi fram till Pak Beng, som var där vi skulle övernatta. Ett antal vandrarhem och hotell hade skickat ned anställda och transport ned till hamnen för att försöka locka med oss till just deras ställe. Nästan som öarna i den grekiska akipelagen på den tiden man färdades där. Jag fick ganska snabbt tag i ett ställe att vila huvudet på under natten och att sedan hitta en matbit i den lilla byn var heller inga problem.

Upp tidigt dag två för en frukost strax efter sju. Fick även här med mig en matsäck för färden. Det visade sig att vi bytte båt här och det var en välgärning. Avståndet vi skulle transporteras den andra dagen var något längre än den första dagen och dels så startade vi tidigare, dels så var den här skutan betydligt snabbare än den dagen före. Flodmässigt så var dagarna desamma och landskapsmässigt så var det heller ingen större skillnad. Den lilla skillnad som visade sig var att ju närmare vårt slutmål Luang Prabang vi kom så ökade bebyggelsen utefter stranden från någon enstaka hydda här och var till att ibland bli någon liten by här och där.

Tack vare den snabbare båten så anlände vi till Luang Prabang redan vid fyratiden på eftermiddagen. Möttes av en armada av transportbilar som körde oss upp till centrum av staden. När jag tyckte att jag såg ett trevligt boende så ropade jag till och blev avsläppt. Fick sällskap av en engelsman som också bestämde sig för att bo på Amen Corner. Det visade sig vara ett riktigt trevligt kyffe med träväggar och knarrande trägolf. De hade också separerat toalett, duschrum och handfat från varandra i tre små rum. Nu bor jag ju själv, men förstår fördelen om man bor i par. Förhållandevis billigt var det också, men det tar de in på att vara lite dyrare på mat och dryck.

Engelsmannen och jag bestämde oss för att vandra ut och upptäcka staden lite grann. Tog inte lång tid innan vi kom fram till den lilla bambubron som de varje år uppför över bifloden Nam Khan. Den vandrade jag över även förra gången jag var här för fem år sedan. Minnena återvänder. Även den lilla trevliga kvällsmarknaden med alla matställen knallade vi förbi innan det började bli dags att bege oss hem efter en lång dag.

Efter en natts god sömn och en god frukost så begav jag mig ut för att fortsätta utforska staden. Tänkte mig ta en liten tur upp till Phousi Hill som är stadens högsta punkt, men använde mig av google maps och den här gången funkade inte det. Tjänsten ledde mig in på ett tempelområde och där fick jag inte fortsätta. Kanske lika bra, då det är en ordentlig klättring upp.

Har också hunnit med att fixa en plats på tåget ned till Vientiane i morgon eftermiddag. Eftersom det var fullbokat här i morgon så bryr jag mig inte om att fladdra runt efter något nytt utan drar vidare.

/Conny

Det tåget som tog mig ned från Luang Prabang till huvudstaden var inte lika snabbt som det norrgående härom dagen. Dessutom stannade det vid betydligt fler stationer. Men efter att ha hittat en buss som tog oss till samma gamla busstation som tidigare så knallade bort till det vandrahem jag sov på den senaste natten här i byn. Jodå, de hade ett rum åt mig även nu och jag var snart installerad. Gav mig sedan ut till den kvällsmarknad jag hittade senast jag var här och beställde lite krubb från ett av stånden. Brukar oftast vara bra käk på de här ställena, men det här fläskköttet jag beställde visade sig vara utblandat med stora mängder ris. Nästan som en finsk pirog.

Efter några dagar grubblande och en god natts sömn så har jag landat i beslutet att skippa Kambodja på den här resan. Hade egentligen tänkt dra dit och sedan utnyttja det gratisvisum till Vietnam på tio dagar som vi europeer har. Det är 13 år sedan Rune, Prosten, Walle och jag var där men av olika anledningar så har det aldrig blivit av att återvända, men nu när jag är så nära så är det lika bra att bli där lite längre.

Eftersom det är söndag och ambassaden är stängd så tänkte jag prova att att fixa ett elektroniskt visa. Med hjälp av några andra resenärer så hittade jag rätt portal för ändamålet och började fylla i mina uppgifter. Inte så lätt alltid, det första jag fick lära mig var att förminska storleken på det foto och passfotot jag använde mig av. Efter ett tag så visade det sig också att jag fick byta browser i telefonen till en som klarade av den Captcha som jag skulle ange. När jag slutligen skulle betala de 25US $ som visumet kostar så hände absolut ingenting. Nåväl tänkte jag, då får jag väl uppsöka ambassaden i morgon. Tog mig ut på staden och klämde ett par Beerlao i lugn och ro. När jag avslutat den andra så plockade jag fram telefonen igen och se nu gick det helt plötsligt att betala. Slutsatsen av allt detta är att när saker och ting inte fungerar som det ska, så gå och ta ett par pilsner så blir det bra till slut.

Jag får väl ett svar på min ansökan om ett par tre dagar, men förhoppningsvis så spenderar jag nästa helg någonstans på den Vietnamesiska kusten. /Conny

Blev en liten nätt bussresa igår eftermiddag på dryga sju timmar. Blev upplockad vid mitt hotell strax efter tolv och transporterad till en annan busstation denna gång varifrån det sedan blev ombordstigning på en så kallad VIP-buss. Varför de kallas så förstår jag inte då de bara är en stor buss. I.o.m. att resan tog så många timmar brydde jag mig inte om någon matsäck då jag och de flesta passagerarna med mig var övertygade om att vi skulle ha ett måltidsuppehåll. Men tji fick vi! Det blev bara ett par toastopp och knappt det. Nåja, så småningom så kom vi fram till Thakhek som är den lilla gränsstad, mittemot Nakhom Phanom i Thailand, där jag befinner mig nu. Letade snabbt på en tuktuk vid busstationen där och vi fyllde den på nolltid med en massa folk. De flesta tog in på ett hostel nere i byn, men jag och en portugis som vill bo i egna rum hamnade någon kilometer utanför centrum. Hungriga som vi var så drog portugisen och jag ut på jakt efter en kvällsöppen restaurang och vi hittade ett lokalt ställe som kunde bistå med en tallrik ris och något som förmodligen var grillad anka.

Dåligt med frukostställen här också, men jag hittade ett litet nyöppnat cafe som fixade en nybryggd kopp fika och en härlig sandwich med ägg och tonfisk. Gott!

Thakhek, som den här lilla staden heter är nog kanske en av de allra minsta av de städer som gränsar till Thailand utefter Mekongfloden. Någon mil öster om staden finns här ett antal grottor som nog är ganska fina att uppleva, men då jag bara stannar två nätter valde jag att se vad staden hade att uppleva. Förutom en ganska fin strandväg, med lite cafeer och restauranger så var det inte så väldigt mycket. Hittade dock ett ställe där jag kunde boka in mig på morgondagens betydligt kortare bussresa till nästa mål. Satte mig sedan nere vid strandvägen och inmundigade en baguette med omelett. Det är inte för inte som Laos är en gammal fransk koloni. Hamnade grannar på serveringen med ett par kvinnor från Schweiz som var ute på en nio månader lång cykeltur runtom i Asien. Nu är det slutkläm och de skulle flyga hem från Hong-Kong.

Mitt emot vårt boende finns en laotisk restaurang och dit tog jag mig vid kvällningen för en pilsner och en tallrik krubb. Hamnade i samtal med ett australiensinskt par, som åkte motorcyklar runt om i världen. De hade varit ute i nio år och fladdrat runt och hade under dessa år också adopterat på sig tre hundar som de träffat under vägen. En från Venezuela, en från Colombia och den senaste från Turkiet. Nio år.......det är en häftig resa, även om man som dessa kan jobba online under tiden. Nu var de inte längre så långt hemifrån, men problemet är att få in hundarna till Australien. Från Europa och Asien fordras långa karantänstider, så de kanske måste åka till USA eller Nya Zeeland först.

Med dessa saker i tanke så ser mina visumproblem små ut. Fick ett mejl från Vietnam idag om att jag måste skicka in nytt foto och ett nytt foto på mitt pass. Då de ej angav vad som var fel så skickade samma foton igen, så får vi se hur det går.

God natt/Conny