Dag för dag: Resealbumet "Kultur i Stockholm 2011" av Bibchen

"Paraden"
Känns fritt och härligt att få leva i ett land, där man helt öppet kan hålla en "Pridefstival"!
Med risk för regnskurar, åker maken jag in till Slussen, för att se "Prideparaden". Vi startar med stekt strömming (stan´s bästa) på Södermalmstorg. Och så ut i trängseln. Är i ganska god tid och lyckas därmed få bra fotograferingsplats. Vilken härlig stämning! Full ös på musik, färger och människor i olika åldrar. Ett hav av gemenskap.
Handklapppingar, visselpipor och ridande polis vittnar om, att paraden är i antågande. Kanske påminner den mer om ett slags demonstrationståg än en karneval. Fast det finns båda inslagen. En del politiker skymtar i tåget vid sina resp.partikamrater. Regnet rullar över Slussen, och paraplyerna åker lika fort ner som upp, för hur ska de bakom annars kunna se.
Med ryggen våt och håret stripigt tar vi oss till Gamla sta´n, för att avnjuta eftermiddagens cappucino, medan vi torkar. "Munkbron", ett av mina tidigare favoritställen, har nog bytt ägare, i varje fall bytt inredning och tappat kunskapen om, hur man gör en äkta cappucino. Synd på ett så bra beläget ställe.

Sensommarens aktiviteter med "vängänget" har tagit sin sedvanliga början med DN-konserten. Stockholms Filharmoniker i det gröna utanför Sjöhistoriska muséet. Yr.no väderleksrapport ger inte någon lovande prognos för dagen, men vädret håller hela konserten, sol, värme och ett och annat moln. Stämningen är god. Vi startar med kycklingpicnic, baghette, tomater, ost och kaffefika. 13.00 är det förspel, lagom underhållning till maten.
14.00 börjar det! I år är det skådespelaren, cirkulsartisten Morgan Alling som presenterar musikstyckena på ett småtrevligt lite trevande sätt.

Program
Hugo Alfén: "Festspel"
Michel Legrand: "Mellan dröm och verklighet"
Karel Komzák: "Badner Mad´In"
Evert Taube: "Fritjof och Carmencita"
Evert Taube: "Sjösala vals" (ALLSÅNG)
Pjotr Tjajkovsky: " Nötknäpparen, marsch, Sockerfeens dans, Danse russe"
Andrea Tarrodi: "Camelopardalis"
Sparklehouse/Linkous: "Saint Mary"
Dimitrj Sjostakovitj: "Moskow- Cheriomushki-svit"
Erich Wolfgang Korngold: "Ouvetyr Slaghöken"
Leornard Cohen: "Famous blue raincoat"
Leronard Bernstein: West side story"

Artisten Nina Persson sjunger solo som en gudinna!
Vi sjunger allsång som jag vet inte vad!

Regntunga skyar på väg, men konserten får ett bra väderslut, och vi promenerar längs kajen till strandkrogen "Skeppsbryggan", för att där avsluta vår första sensommarträff med en öl.

Rena slumpen. Efter mitt eftermiddagsfika på favoriten "Piccolino" i Kungsan, råkar jag "ramla in" på ett för mig nytt galleri "Wetterling Gallery". En totalupplevelse! Utställningen av Johnny Boy Eriksson imponerar och påverkar mitt känslojag.

Wetterling Gallery inleder höstsäsongen med en storslagen utställning med Göteborgskonstnären Johnny Boy Eriksson. Under sommaren har han under hela sex veckor byggd upp en installation som förvandlar galleriet till en sagovärld med monumentala skulpturer byggd av endast brun packtejp. ”Jag vill att besökaren fastnar vid mina verk och i mina installationer, därför känns tejp som ett naturligt val”, säger konstnären. Det centrala verket i utställningen är den namngivande installationen ”Devoured” som består av nio monumentala skulpturer. Uppradade längs väggarna för de tankarna till egyptiska stenskulpturer som är insvepta i ett täcke av tejprosor som verkar ta kontroll över figurerna.

Vi möter karaktärer som representerar olika stereotyper i samhället, från klassiska gestalter som kungen till dagens hiphopare. Med sina attribut symboliserar de skilda värderingar, livsstilar och miljöer som präglar den samhällsgrupp de tillhör. De är så pass upptagna av sina roller att de knappt är medvetna om att de håller på att förlora sina egna identiteter och att de så småningom försvinner i rosornas vägg. Installationen är rumstäckande och ger känslan av en grotta som drar in besökaren i sin sfär där han kan förlora sig i en drömvärld. Musiken bidrar till att man glömmer världen utanför och låter sig falla i konstens famn under en stund. (ur broschyren)

Utställningen får mig att associera till "Terracottaarmén", som jag såg för något år sedan på Östasiatiska muséet. Ett stycke histroria som väcker tankar.