Dag för dag: Resealbumet "KENYA 2012, FLYKT FRÅN VINTERN" av Jambo_habari

Några resor blev det under 2011, bland annat en snabbt beslutad resa till Kenya, se resealbumet en oplanerad resa. Ut över denna resa besökte vi Paris under sommaren och gjorde 2 resor med bil i Europa.

När vi var i Kenya 2011 beslutade vi oss att försöka långtidshyra ett hus här på Mombasakusten. Vi fick kontakt med en samfällighetsförening i Tiwi med 20 hus alldeles intill stranden. En medlem kunde tänka sig att hyra ut sitt hus till oss och så blev det. Sitter på terrassen och skriver detta, det är mörkt, stjärnklart och jag hör vågorna som bryter mot revet.

Nu har vi varit här drygt en vecka, håller fortfarande på med inhandling av alla nödvändigheter. Eftersom det inte finns någon restaurang i närheten lagar vi de flesta måltiderna själva. Det är en massa små detaljer som behövs för ett hushåll så som socker, salt, kryddor, mjöl, ja det skulle säkert gå att fylla sidan med allt man behöver.

Utöver att laga mat gör vi inte mycket i huset då vi hyrt in hjälp med alla andra sysslor. Så vi har god tid att ägna oss åt vad vi vill.

Tiden bara rusar fram, snart har vi bott här i Tiwi 3 veckor. Vi börjar komma in i de nya rutinerna. Vi brukar promenera lite på stranden varje dag och då bada i oceanen. Några gånger i veckan åker vi in till Ukunda/Diani för att handla mat och någon kväll då och då får det bli restaurang besök i Diani.
I närheten här vi bor finns inga stora turistkomplex. Om vi går norrut finns först Tiwi lodge som har en liten camping. Har sett några tält under veckoändan men i övrigt verkar det öde. Sedan kommer vi till Coral Cove, 5-6 stugor för korttidsuthyrning, som ägs av en svenska. Ytterligare en bit norrut, vid strandens slut, ligger en mindre turistanläggning, med ett tiotal stugor, som är öde.
Promenerar vi söderut i ca 20 min. så kommer vi till liten italienskägd turistanläggning. Här verkar det endast bo italienare. De brukar vara 10 och 15 gäster på stranden. Vi fortsätter ytterligare 15 min mot söder. Där stöter vi på en tidigare stor turistanläggning som brann ner för ca 2 år sedan. Då hette den Travelers' lodge och användes bland annat av svenska resebyråer. I dag heter den Amani och renovering pågår. De har dock öppnat en liten restaurang på stranden och när vi häromdagen var inne och tittade på menyn så hade de 6 nattgäster. Från Amani ser man de första turistanläggningarna nere på Diani Beach. Att fortsätta till det nordligaste hotellet på Diani beach bedömer jag tar 25 - 30 min.
Utöver detta finns här i Tiwi lite privathus och kanske någon mindre anläggning inne mellan träden.
Så man kan säga, det är ingen trängsel på stranden.

Många här nere, som lever på oss turister, klagar på att det är så lite turister på Mombasakusten. Till och med killarna på stranden, som försöker prångla ut egna gjorda souvenirer, klagar. Alla skyller på konflikten med Somalia och säger att alla turister är i Tanzania. Visserligen har UD, som många länder i Europa, lagt ut en varning för Kenyakusten men sist jag såg den gällde den bara närmast somaligränsen och för Lamu med omnejd. Här nere vid Mombasa verkar allt lugnt men det kanske är så att gemene man tror att det är farligt utefter hela kusten.
Vi känner lokala förmågor som blir lidande p.g.a. bristen på turister. När anläggningarnas gäster blir färre eller uteblir så blir personalen permitterad, ibland 3 dagar, ibland 3 veckor, och det utan lön.
Att turisterna är i Tanzania kanske stämmer. Vi har försökt köpa en safariresa till Ngorongoro och Serengeti nu i februari men det har inte varit möjligt eftersom logerna uppe i parken är fullbokade. Researrangörerna tyckte att vi skall vänta till april men jag vet inte för då regnar det ju och då är det inte roligt att stå i takluckan. Vi får försöka ordna något tidigare. Men det går även göra småutflykter från Tiwi.

Vi bor mycket bra. Området med 20 hus är omgärdat av en hög mur, dock ej mot havet. Anläggningen sköts av ett tiotal anställda och har två nattvakter. Det är en liten idyll innanför murarna. Men, för det skall fungera behövs även el och vatten och med det kan det vara både si så. Det är ofta strömavbrott vilket är lite förargligt när man står och lagar mat och någon gång har det fått bli kex och ost i ställe för middag. För säkerhetsbelysningen inom området finns reservgenerator. Vattnet klaras med stora markförlagda cisterner. Alldeles innan vi kom så var vattenförsörjningen bruten i 3 veckor men nu fungerar det.
Säkerheten tycker jag är god. Förutom de två nattvakterna finns det larm i varje hus som går till ett vaktbolag med säte ca 1 km härifrån. På stranden och runt anläggningen är det ok att röra sig dagtid och att gå ner och sätta sig på stranden när det är mörkt är väl ok men längre promenader längs stranden i mörker rekommenderas inte. En 4 km dålig grusväg genom bushen, om man nu kan kalla det grusväg i det skicket, förbinder oss med stora vägen och jag frågade vår taxichaufför om det var lämpligt att gå där dagtid. Han avrådde.

Som jag nämnt tidigare har vi hyrt in en person för hushållsarbete så som städning, tvättning m.m. Normalt är hon knuten till huset och jobbar i huset en dag i veckan för att sköta om det när det inte bor någon här och är då betald av husägaren. När folk bor i huset ökar arbetstiden och vi har anställt henne för sex dagar i veckan.
För någon vecka sedan meddelade hon att hon var sjuk så hon fick en dag ledigt för att gå till doktorn. Dagen efter var hon ett par timmar tidigare än normalt. Hon visade en remiss att hon skulle till Mombasa för att röntgas och ville ha pengar till transport och röntgen. Hon fick ytterligare en dag ledigt och pengar till transport och läkarbesök och röntgen. Sedan fick hon även pengar till medicin. Vi har varit i kontakt med husägaren och han tar över eventuella ytterligare kostnader.
Vi som är ute och reser, vad har vi för ansvar? Den juridiska delen täcks normalt upp av försäkringar men hur är det med den moraliska aspekten? VI hade inte behövt betala någon sjukvård för vår hemhjälp. Vi hyrde båt, med besättning, av lokala fiskare och var ute och seglade. Om något hänt skall vi då hjälpa till?

Myrorna verkar gilla oss eller kanske rättare sagt vår mat. Det finns myror av många olika sorter och storlekar och gott om dem. Den största myrarten är ca 1,5 cm och den minsta under 0,5 mm. De minsta ser man knappt men har man druckit något lite sött så dröjer det inte länge förrän hundratals små myror invaderar glaset om man inte gör något. Men det går ju att leva med; det svåraste är att hålla maten och alla ingredienser myrfria. Allt måste förvaras i väl tillslutna plastpåsar, plastburkar eller något annat tätt. Kylskåpet är också en bra förvaringsplats. Lämnar man osköljd disk på diskbänken över natten så väller det av myror över hela diskbänken morgonen därpå. En av våra vänner här sa att om vi fått myror i något så ställ ut det i solen så försvinner de. Visst, det gjorde vi med strösocker och myrorna försvann in i skuggan under tallriken. Men när vi tittade efter noggrant så såg vi att inte alla klarat av att fly utan låg döda i sockret.
I huset finns nog ett 50-tal ödlor. De är mellan 5 till 10 cm och gör ingen förnär. Man störs lite av ödlornas avföring som ligger överallt men det är inga stora problem, det är ju bara att sopa bort avföringen. Utanför huset inom området finns 2 ödlor av lite större storlek ca 1,0 m.
Sedan har vi alla markattor. Trevliga att se på när de sitter och käkar i träden men man måste vara på sin vakt. Man måste alltid ha dörrar och fönster stängda när man inte är i närheten annars är de inne och tar allt som är ätbart. De t.o.m. öppnar lock på burkar. De kan även bli lite otrevliga och hotfulla om man bär på frukt eller annat som de vill ha. Så när fiskarna, i dammarna här på området, skall matas så är utfodraren försedd med en kraftig käpp.
På Coral Cove, alldeles här intill, finns 2 Colobus med var sin unge. Ägaren av Coral Cove är en djurvän av största rang och när vi besökte henne för några dagar sedan så visade hon oss de senaste djuren som flyttat in och pekade upp i taket snett över soffan där vi satt. Där hängde ca 40 fladdermöss. Hon har även 2 sykes (en apart) som hon fött upp och nu försöker återanpassa till naturen. En av hennes anställda går varje dag ut i bushen med dem och de följer glatt med och leker i träden. Men när han vänder hemåt så vill de inte vara ensamma kvar utan hänger på hem igen.
På stranden möts vi av strandkrabborna som skyndar undan om vi kommer för nära.
Coral Cove är en liten stugby där stugor med självhushållning hyrs ut. Gå gärna in på hemsidan och titta. www.coralcove.tiwibeach.com

Många undrar vad man gör när man hyr ett hus på stranden till Indiska Oceanen och skall stanna där i tre månader. Vi har en del goda vänner här nere och vi har fallit in i deras rutiner vad det gäller uteätande och nöjen. I övrigt har egna rutiner utbildats och ibland tycker man att man inte hinner med vad man föresatt sig. Handling ett par gånger i veckan, lunch i Diani någon gång då och då, middag på lokal några gånger i veckan +++. Det blir inte så mycket tid på stranden som man kan tro. Vi promenerar dock någon en timme om dagen längs stranden. Promenader på revet vid lågvatten är också intressant.
Vi funderade på att hyra bil i tre månader men det är mer fördelaktigt att åka taxi om man inte skall ut på någon långresa. Taxi är billigt och tid är inte pengar här som det är hemma. Det spelar ingen roll om resan tar en timma eller fyra - det är samma pris. Vår chaufför, som vi lärde känna förra året, ville att vi skulle komma hem till honom och hälsa på hans fru och barn. Det var inte mycket till hus familjen bodde i. Vi blev bjudna att sitta på en matta på marken framför huset och prata en stund. Många barn från byn samlades runt oss. Det var trevligt att få en inblick i deras vardagsliv.
Vad vi mestadels brottas med är vattenbristen. När det var som sämst hade vi vatten någon timma om dagen. Så det var till att köpa vattenhinkar och nu har vi ett vattenlager på ca 120 liter. Problemet är att om hinkarna får stå för många dagar med samma vatten bildas gröna alger i hinkarna. De är inte farligt men det se lite äckligt ut.
Lite utflykter gör vi också. Flera turer till Mombasa, resa till Shimba hills och andra lokalmål. Så tiden går alldeles för fort. Snart skall vi åka hem. Vi kanske skall vara lite mer i solen nu de sista veckorna, så vi blir lite bruna.