På besök i en skola där barnen är indianer och där de får läsa om sin egen historia på sitt eget språk och illustrera sina intryck med lera bland annat.
Två gröna mambor mötte oss när vi kom in på tempelbasen och det kändes en smygande skälvning längs ryggraden.
Hur farliga är de? kan de kasta sig fram? Är de skygga?
Många var frågorna och när vi senare lämnade tempelbasen hade de ringlat sei 3 meter upp i ett träd och omfamnade trädet och först då insåg vi att....... vi hela resan i djungel och annan grönska glömt att ha koll uppåt.......
Jag ser på bilden, blundar och minns dånet, de fuktiga vattendropparna som virvlade fram och upp på oss, minns dofter och smaker som vattnet förde med sig från den djupa djungeln.