Dag för dag: Resealbumet "Från Sydney till Cairns 2016" av Noworriesmate

Efter en dag i regnskogen så är det dags att åka över den!
I världens längsta linbana (7,5km) och som tar ca 1,5 timme att åka med två stopp för att byta där man man gå en lite slinga och se ut över fantastiska vyer.....förutom de otroliga vyerna man ser från linbanan!

Väl uppe i Kuranda som är en by i regnskogen så är det lite turistvarning med en massa butiker!
Tar en tur inne i en djurpark där man får se sötvattenskrokodiler, wallabys, koalor och ormar.
De sistnämnda är i terrarier förstås och är svåra att fotografera.
Sötvattenskrokodiler är betydligt mindre än sin släkting saltvattenskrokodilen.....och mindre aggressiv!
Får en australisk förklaring hur man lättast ser skillnad på de:
"A sweetie swims away from u and a saltie swims towards u"

När det är dags för hemfärd så åker jag Kuranda Scenic Railway som går genom den storslagna naturen.
Det som gör allting mer storslaget är att de 15 tunnlarna är utförda för hand....spränga men utgrävda för handkraft där den längsta tunneln är 490m.
Bilderna visar lite av vyerna men som ni förstår så går det inte att visa på bild utan måste upplevas men..

//Benny

Dykkursen började lite i kaos när jag inte blev upphämtad vid hotellet och när jag väl blir det så får vi veta att båten vi skulle bott på efter våra två teori/träningsdagar i pool är trasig så det blir ändrade planer.
Dessutom visar det sig att är man över 45år så måste man göra en läkarundersökning för att få påbörja utbildningen.
Så 1,5 timme senare och 500kr fattigare är det dags att börja utbildningen.
Vi är 8st där jag skulle kunna vara pappa till de allihopa.
Det är svårast att förstå instruktioner som berättas jämfört med att läsa men jag klarar proven så....
Väl i poolen med alla grejer så börjar det....efter de två dagarna i poolen så är det dags att dyka i havet!

När båten är trasig så får vi åka ut till Fitzroy Island som också är barriärrevet men inre delen.
Nu är det saltvatten och efter första dagen undrar jag vad jag gett mig in på, eftersom vi är nära en ö så är sikten sämre och vädret är lite svajigt så vi har inte mer än som värst sikt på 0,5-1m....får fokusera på neonfärgade simfenor för att inte simma vilse. Sista dagen ska vi ner till 16-18m och det är inte utan fjärilar jag dyker!

Fast sista dagen är det som om allt sitter....allt går inte felfritt men det känns tryggt och det känns skönt att ha klarat alla prov!

//Benny

När båten jag skulle bott på fortfarande är trasig så är nästa dykresa som jag bokat med 3 dagar och 2 nätter på båt lite svårt att få till.
Fast dyka ska jag så dagen efter jag klarat certifikatet så åker jag ut på en dagresa ut till Stora Barriärrevet.
Fjärilar i magen förstås men när det fungerade rätt bra den fjärde o sista dagen på utbildningen så känns det ok!
Lyckligtvis så visar det sig att av de 35 på båten så är det bara jag som har certifikat och får därför dyka ensam med en av guiderna.
För att ta sig ut till revet så är det en 2 tim lång båtresa....nu visar det sig vara riktigt blåsigt så jag sitter med spänd väntan på om jag ska bli sjösjuk som 85% av de andra passagerarna....det gungar upp o ner/rullar sidledes men lyckligtvis så påverkas jag inte....nu är det så att ute vid revet är sjön inte lika hård som på vägen dit och enligt utsago så försvinner sjösjuka direkt man hoppar i vattnet men det är ju ändå skönt att slippa.

Första dyket blir med en ung kille som heter Gabriel....så fort vi kommer ner så är alla fjärilar borta....bara en härlig känsla av viktlöshet när vi bara "svävar" fram över botten.
Vi hittar Nemo....hittar en stor sköldpadda som lagt sig att vila mellan två korallblock....den sticker ut sitt huvud vi tittar på varandra på ca 30cm avstånd...så härligt!

Sikten är nu kanske 8-10m vilket säkert inte är det bästa men en otrolig förändring från Fitzroy Island.
Vattnet är varmt och man vill aldrig gå upp känns det som, inte en gång känns det skrämmande.
Inte ens när vi simmar bredvid korallrev på ena sidan vid en brant och man vet att där nere på djupare vatten finns hajar. Har ju sett kartan innan vi dök ner.

Nu är det mest revhajar som är räddare för oss än vi för de men....när man väl är där vill man se en faktiskt men tyvärr!
Pratar med Gabriel om hajar och han berättar att han och en kompis dök mycket efter musslor förut.
Då fick de en "kompis" som alltid simmade lite bakom/ovanför de....som var en tigerhaj.
"Vi brukade kasta upp krabbor till honom som han åt och han var aldrig aggressiv mot oss"
Frågade förstås: "Hur stor var den då" tänkte att om man har en liten tigerhaj på 1m efter sig så är det nog inte så farligt.
"Tippar på 4-4,5m" säger han lugnt "Jag är 1,95 och den var absolut dubbelt så lång som mig"
Det är väl inte en sån haj jag vill se men intressant att höra ändå!

//Benny

Så har sista dykdagen kommit. Ska bli skönt att komma hem till sin egna säng igen och träffa er alla igen speciellt Frida o Anton men är det något som jag kommer att sakna så är det turkost vatten med tusentals små/stora fiskar.
Som Walley, en Maori Wrasse på ca 1m och är helt blå. Tam som en hund kommer han och hälsar när jag dyker ute vid Moore Reef "The Lagoon" med Reef Magic, ett av företagen som har dykresor ut till revet!

Ser sedan en Barracuda på ca 1m och en stingrocka. Massor av småfisk av alla olika färger, simmar helt plötsligt med 100-tals småfisk runt huvudet för att sedan sekunden senare se de försvinna bort!
Jättelika musslor, korallrev med blå växter som försvinner blixtsnabbt om man rör handen framför de!
Dykguiden drar fingertoppen över en svajande korall och den ändrar färg.
Buskar med klarblå färg på topparna så man tror det är belysning!

Så det är med en lite sorg man lämnar för att åka tillbaka till fastlandet men....

I skrivande stund är det fredag och sista dagen innan flyget går imorgon....regnet har öst ner hela dagen vilket är tur för då har jag hunnit skriva klart bloggen!

Så sammanfattningsvis skulle jag råda alla som kan och har möjlighet att ta er till Australien och upplev ett otroligt land....ta dykcertifikat....upplev ett av världens 7 underverk.....se världens äldsta regnskog....upptäck ett land med ett vänligt folk och där man faktiskt hör frasen "No worries mate" väldigt ofta eller "How u doin mate?"

"Cheers mate, I'm fine! But I'm going home, take care....see ya!"