Dag för dag: Resealbumet "Filippinerna i februari." av Gubbar_pa_drift

Det skulle komma en snubbe med en motorcykel vid elvatiden igår. Men precis som med boende så går saker och ting oftast inte helt radrätt. Det visade sig att den som hade biken före mig ville ha den ytterligare några dagar. Men uthyraren körde mig in till huvudstaden, som förresten har samma namn som resten av ön. Där fick jag tag i en annan cykel som jag hyr fram till fredag morgon. Passar faktiskt ändå bättre då jag på det viset har gratis transport tillbaka till färjan när jag lämnar ön. Så......som sagt, allting ordnar sig.

Passade på att göra lite ärenden på öns andra stad Larena, som nog egentligen är lite större än huvudstaden. Men bägge är de små. Fick tag i några vykort och tog mig tid att rita ned några rader på var och en av dem.

Upp tidigt idag också. Måste vara någonting som kommer med åldern. Drog iväg till ett av grannställena och fick mig en god frukost. In till Larena och letade på postkontoret ( det du Stefan) och fick iväg mina vykort. Får väl se vad som kommer fram först. Jag eller korten. Ön är som sagt inte särskilt stor. 72 km i omkrets gör den ungefär lika stor som Phu Quoc. Men medan dess Vietnamesiska kusin mest består av en eller två skapliga städer och en ganska tom landsbygd, så är här städerna ganska små, men landsbygden desto mer levande. Överallt ser man bebyggelse och då o då klumpar det ihop sig till små byar. Jag tog mig motsols ungefär halvvägs runt ön, med något stopp på vägen för en sprite och lite snack med en ung trevlig servitris. Hamnade då i den lilla hamnstaden Lazi, därifrån det går färjor ned till Mindanao. Passade på att knalla runt lite grann och prata med folk. Har mycket sällan råkat ut för något land där det är så lätt att få kontakt med folk som här i Filippinerna. Både unga och gamla vill gärna ta chansen att prata bort några minuter och skulle man sedan ta fram en kamera så blir de lika glada som i Indien.

En måltid hann jag också stoppa i mig innan jag valde att fortsätta. I stället för att fortsätta på stora vägen runt om ön så valde jag sedan att göra en avstickare på en väg rakt över ön. Vägarna här i Filippinerna hålle oftast en skaplig kvalitet. Endera är det ren betongväg eller också ligger det asfalt på betongen eller direkt som vanlig beläggning. På den här bergsvägen så var det dock långa stycken där beläggningen helt var som bortblåst. Man har naturligtvis inga tjälskador här, men effekterna av skyfall över bergsområden kan ge liknande skador. Det jobbas dock frenetiskt för att rätta till problemen. Man håller på att gjuta betong över , i alla fall, de mest skadade områdena.

Har nu snart haft tre härliga veckor här nere, men så värst mycket sol o bad har det inte blivit. Tidigare har väl inte vädret direkt inbjudit till att lägga sig på stranden, men här på Siquijor, liksom i stora delar av Visayas, så är det tidvattnet som ställer till det. Det är så långgrundt, samt att det korallrev som omger oss ligger så nära ytan vid ebb så att det inte fungerar att bada då. Det finns dessutom tusentals sjöborrar som ligger och bara väntar på att sticka sina långa taggar i den badare som är det minsta oförsiktig. Tyvärr så är det just nu så att det är ebb på dagen och flod på natten. Märkte dock när jag kom hem efter motorcykelturen att jag hade på en skaplig bränna på armar och lår. Så jag utnyttjade resten av de timmar som var kvar av solljus till att sträcka ut mig på stranden.

Nu är det kväll. Jag har ätit riktigt gott och ska väl dra mig hem i nattmörkret och få mig lite god sömn. I morgon är en annan dag!

/Conny

Min sista dag på ön började med mulet väder och lite duggregn. Efter frukost tog jag dock och äntrade min gamla trötta Honda 125-kubikare för att dra iväg på en tur. Färden gick medsols den här gången för att jag skulle få se den del av ön som jag ännu inte upplevt. När jag väl kom fram till Lasi, från öster denna gång, så tog jag åter sikte uppför berget. Efter någon kilometer så parkerade jag hojen och tog mig ned till ett riktigt fint vattenfall som rann i tre olika nivåer. Vattenfall brukar ofta innehålla ganska kallt vatten, men inte det här. Det var ljummet och riktigt gott att simma runt och bara att ligga och plaska i för en stund. Så fick jag mig då också ett bad här på ön, även om det nu var sötvatten.

Efter någon timme där så var det ändå dags att hoppa upp på bågen och fara vidare. Riktigt trevligt att korsa berget på de här serpentinvägarna som bjuds. Passade på att stanna till i Larena idag igen för några saker som behövde fixas. Köpte mig bl.a. en flygbiljett från Dumaguete på grannön Negros, upp till Manila på torsdag. Kan ju inte missa flyget hem nästa lördag, även om jag gärna stannar kvar ytterligare ett par månader. Passade också på att ta mig en rakning. Fick en duvning även uppe i Donsol, men den rakningen var inte bra. Användes inget raklödder och det kändes ordentligt när skägget nästan slets bort. Här fick jag en helt annan behandling. Lugnt och stilla tog barberaren och avlägsnade all min skäggväxt på bit efter bit av mitt håriga ansikte. Han tog god tid på sig och använde närmare en halvtimme för att se till att jag var som en len barnrumpa i fejan innan han kände sig klar. Jag, som i princip aldrig ger dricks, kände mig så nöjd så att jag gjorde ett undantag från den regeln. Blev ändå inte mer än tio kronor, med dricksen.

Har tagit det väldigt lugnt på alkoholfronten. Förutom några dagliga pilsner, har det inte blivit någonting. Uppe på berget hade jag dock stannat till vid en liten butik och inhandlat en kvarting mörrk inhemsk rom för en tia. Tänkte att den kunde man väl ta och testa så här sista kvällen på Siquijor. Inte så len och fin som rom från Karibien, men den gick ned ändå.

/Conny

Befinner mig sedan några dagar på miniön Apo strax utanför Negros södra kust. Mini därför att inte är större än 72 hektar. Korta promenader således när man ska ut och utforska vidderna. Mycket upp och ned är det dock, samma branta trappstegsklättringar som uppe i Nepal. Lyckligtvis betydligt lägre höjder.

Resan hit innebar inga svårigheter. Drog iväg på min cykel ned till hamnstaden Siquijor och återlämnade den till ägaren. Ned till hamnen där jag hann få mig en snabb frukostmacka innan en liten snabbfärja tog mig över till Dumaguete. Spenderade ett par timmar i den staden innan jag tog mig ombord på en jeepney till Malatapay därifrån bangkas (små trimaraner) utgår till Apo. Fick vänta några timmar, men det var jag inställd på och där fanns en trevlig liten restaurant där jag kunde inta lunch. Vid tretiden på eftermiddagen var det dags att hoppa på för färden över. Såg att det blåste en del och vågorna var ganska höga, så jag hade förberett mig och åkte över i bara badbyxorna. Lika bra det då jag var genomvåt då vi kom fram.

Precis som på Siquijor så bor jag i en homestay. Här på ön är det dock betydligt mer primitivt än på tidigare ställen jag besökt bland öarna. Har mitt eget badrum, men det finns ingen dusch utan en stor tunna med regnvatten och en skopa att ösa vatten över sig med. Toalett finns det, men den är väldigt låg och saknar sittring och lock. Primitivitet gör mig dock ingenting. Har haft det betydigt enklare än så på en del tidigare resor.

Under dagarna här har jag dels tagit de här promenaderna som jag tidigare indikerade, dels fått min beskärda del av sol, bad och snorkling. Under en av mina hiker runt ön så tog jag mig upp till fyrhuset som naturligtvis ligger på en av de högsta platserna. Inte värst mycket att se däruppe förutom en skolklass på utflykt och ett par smågrabbar som gick runt och spanade i gräset. När jag frågade vad de letade efter så fick jag veta att de kollade efter små spindlar. Dessa anväder de sedan för att arrangera spindelfighter med. Tuppfäktningar är enormt stort här nere i Filippinerna och även om det nog är officiellt förbjudet så existerar det överallt på landsbygden. Har man då inga tuppar, som de här grabbarna, så finns det alltid andra djur man kan hetsa mot varandra. På vägen ned tillbaka mot byn så passerade jag en hydda och bara någon meter vid sidan av mig så dök det ned en liten smal orm som hade spanat in ett byte. Trodde först att det var mig den var ute efter, men hade missat, men då jag gick lite närmare för att inspektera såg jag att den hade fått tag i ett mindre byte.

Äntligen blev det då också möjlighet till lite sol och bad. Vistelsen här ute på ön har bjudit på bra väder så jag har kunnat jämna ut solbrännan lite till att inte bara innefatta armar och ben. Man kan också kliva rakt ut i vattnet utan att behöva akta sig allför mycket för de taggiga sjöborrarna. Sätter man sedan på sig snorkeln så finns här åtminstone skapliga koraller med ett antal fiskar i varierande storlek och färg. En mindre sjöorm, väldigt giftig men totalt ofarlig då den har en väldigt liten mun, patrullerar dag efter dag sitt eget lilla revir. Har snorklat på många platser i världen där det ska finnas sköldpaddor, men trots att andra sett dem har jag alltid lyckats missa dem totalt. Här däremot är det omöjligt att inte se dem. De är ganska många till antalet och kommer ända in till stranden för att knapra på koraller och sjögräs. En del av dem jag såg var riktigt stora och jag är väldigt nöjd med min vistelse på ön.

Om ett par dagar så är det dock dags för mig att återvända till Manila så i morgon överger jag Apo för att tillbringa ett par dagar i Dumaguete.

/Conny

.

Äntrade igår morse mitt sista flytetyg för den här resan. Färden över från Apo till Malatapay är väldigt kort och tar inte mer än en dryg halvtimme. Den här gången så for jag med en större båt och sjön var lugnare så jag kunde behålla mina vanliga kläder på.

Från Malatapay till Dumaguete är det heller inte speciellt långt så med skjuts av en överbefolkad jeepney så var jag snart i provinshuvudstaden för Negros Oriental. Den stora ön Negros är uppdelad i provinserna Occidental o Oriental. Vid framkomsten till staden så tog jag mig en kortare promenad till ett av kafeerna vid den vackra strandpromenaden som utgår från hamnområdet. Då jag inte hade någon brådska så satte jag mig någon timme för att bara njuta av folklivet som passerade förbi. När klockan började närma sig tolv så hoppade jag in i en tricykle som fick ta mig den korta vägen till Harolds Mansion Inn där jag fick mig ett enkelt litet rum. Harold träffade jag en av de dagar jag tillbringade uppe i Manila och han driver ett av de mest välrenomerade vandrarhemmen i landet. Standarden är heller inte här så hög som man är van vid från andra ställen. Dusch finns det visserligen i de gemensamma utrymmena, men toaletterna är här av de gamla hukvarianterna med bara ett hål, ett vattenlås och och ett par ställen att placera sina fötter. Men som sagt, enkelhet är inga problem och här finns i alla fall toalettpapper och priset är nog bland det lägsta men hittar i landet. 70kr inklusive frukost betalar jag bara.

När jag väl var installerad så gav jag mig ut för att inspektera staden. Den är inte särskilt stor, det viktigaste tar bara någon timme eller så att hinna med. Gott om skolor är här i alla fall då den är en universitetsstad med ett ganska stort upptagningsområde även för gymnasier. En riktigt stor marknad finns här också, fylld med allehanda matvaror och allting annat som behövs i det dagliga livet.

Jag fick mig en god natts sömn, eller god förresten, jag bröt av den ett par gånger. Dels för att följa Kallas VM-guld direkt via Expressens livereferat och dels för att följa VIK-Malmö i hockeyallsvenskan via vlt. Klockan två lokal tidhärnere började den matchen, men lyckligtvis så slutade deg med VIKseger så jag kunde sova med ett leende på läpparna.

Dagen har sedan gått i lugn takt. Efter frukost så traskade jag iväg en kort liten bit för att besöka ett litet zoo som försöker bevara en del av de utrotningshotade djur som finns här. Med ytterst litet statligt stöd och med stort behov av motvilliga sponsorer så hyser man ett ganska stort bestånd av en inhemsk fläckig hjortart. Dessutom är det gott om vildsvin, några omhändertagna pytonormar, falkar och andra vilda djur som har påträffats hemma hos folk som husdjur. Ett gäng fruitbats (stora fladdermöss) har också fått sin fristad här.

Förutom det lilla besöket inte mycket att rapportera. Satte mig och författade några sista vykort innan lunch och har sedan dess hunnit med det här inlägget. I morgon så tar jag morgonplanet upp till Manila för att spendera några sista dagar däruppe. Shopping kanske?

/Conny

Upp i ottan ( som så ofta) och fick tag i en tricykle bort till flygplatsen. Oftast här i Filippinerna får man ett "fair price" direkt och behöver sällan pruta, men så här tidigt på morgonkvisten verkade priset vara tilltaget i överkant och jag fick mycket riktigt ned det till hälften. Dumaguete flygplats är inte särskilt stor. Som Västerås ungefär, och jag var lite fundersam när jag jag såg startbanan, som verkade väldigt kort. Men det när det väl var dags för avfärd så hade vi gott och väl ett par hundra meter tillgodo innan vi hade hamnat i plurret.

Förra gången så bodde jag i Makati, vilket var helt ok, men nu ville jag bo lite mer centralt, så jag hade letat upp ett boende i Malate, där de flesta av backpackers o andra luffare bor. Kände också för att bo lite mer ombonat och hade letat ut ett hotell i något slags mellanpris. Framme där strax före lunch. De visade mig ett rum som jag tyckte var alldeles utmärkt, men då man inte kunde checka in förrän klockan två så fick jag vänta ett tag. Fladdrade iväg till ett av dessa utmärkta gatukök som finns överallt och fick något att stoppa i krubban. När jag några timmar senare återkom till hotellet så kunde jag av någon anledning inte få rummet jag tidigare kollat in. De uppgraderade då mig till en svit istället, utan extra kostnad. Så nu sitter jag och njuter i en tvåa med köksdel och stort badrum och trivs med tillvaron.

Malate känner jag till sedan förra gången, men passade naturligtvis på att se lite mer av omgivningarna runt Remedius Circle som är den självklara centrumet i byn. Tidig kväll sedan då jag ville följa lite från skid-VM och AIK-VIK i hockeyallsvenskan via livesändningarna.

Sovmorgon, vilket jag kände var välbehövligt. Hade sedan ett väldigt sjå medatt försöka kolla upp via internet vilken terminal mitt flyg går fråni morgon bitti. När jag väl hade fått allt klart för mig så hade frukostrestaurangen på stället redan stängt. Men de trollade snällt fram en fika med ett par äggmackor åt mig så skulle överlevade närmaste timmarna. Dessa spenderade jag sedan i det största köpcentrum jag någonsin sett. Robinsons place är som längst ca. 500 meter långt och nästan 300 meter brett. Dessutom är det över hela den arean fyra våningar högt, plus parkeringar både på plan både över och under. Eftersom jag hade tid på mig så rantade jag runt allt med uppspärrade ögon men hittade inget som jag ville ha. Hade spetsat in mig på någon snygg t-shirt med Filippinsk anknytning, men även om jag fick berättat för mig att det skulle finnas så hittade jag aldrig den butiken. Annars så fanns alla de internationella stora märkena, plus alla asiatiska och inhemska varumärken man kan tänka sig inom både mat, kläder och alla möjliga varuområden. Måste man t.ex ha något från HM så fanns den butiken på en enorm yta över två plan. Svårt att jämföra storlekar på ställen, men ni som känner till Erikslunds köpcenter i Västerås kan ta och multplicera det med mellan 10 o 20 ggr. Inget handlat här som sagt, men jag fick mig i alla fall en kopp kaffe med en tiramisu. Dyrt men gott!

Har flängt runt ganska duktigt i snart en månad nu och kände att jag kunde må bra av sköta om kroppen lite. Så jag letade upp ett av alla dessa massageinstitut som man hittar överallt. Gäller då att man kollar upp så att man får det man vill ha och inte något utöver det. På mitt ställe blev det i alla fall massage och inget mer. Knådningen var inte taktil, men heller inte så kraftfull som den traditionella thailändska massagen, utan en ganska skön duvning av (nästan) hela kroppen och varade en dryg timme. Kände mig riktigt pånyttfödd efteråt.

Nu börjar det så sakta dra mot kväll här. Har en bulle beställd till två i natt för att ta mig till flygplatsen så jag behöver snart ta och sova några timmar. Blir en riktigt lång resa hem i morgon. Nästan 24 timmar med uppehållen i Hongkong och London.

God natt/Conny

Så har då den långa hemresan påbörjats. Blev hämtad vid halvtvå-tiden i morse av en taxi och blev körd till flygplatsen. En frukostmacka och kaffe fanns det god tid till innan planet lyfte strax efter fem. Till Hongkong är det inte långt och redan strax efter sju så trampade jag runt i den jättelika flygplatsen Chek Lap Kok som ligger på en konstgjord ö. Den byggdes 1998 och är därmed inte så gammal, men börjar se lite luggsliten ut på sina ställen. Inte så konstigt kanske då här passerade 63.4 miljoner passagerare bara ifjol.

Mitt plan vidare till London avgår om en timme. Lagom tid för mig att sitta och smutta på en tigeröl.

/Conny

Så var då den här resans längsta etapp avklarad. I runda slängar tretton timmar tog det att avverka sträckan Hongkong-London med ett nonstopflyg. Skönt att få sträcka på benen efteråt.

Sitter nu på Heathrows flygplats och njuter av en pale ale. Börjar snart bli dags att borda ett sista plan för trippen upp till Stockholm och under tiden som jag väntat på den så har VIK slagit Björklöven med 5-3 och gått vidare till finalfigthen om en plats i nästa års SHL. Bra grabbar!

/Conny