Dag för dag: Resealbumet "Ett nytt försök med Sydamerika!" av Gubbar_pa_drift

Färden ut till Arturo Merino Benites internationella flygplats tog sin tid, men jag hade inte bråttom. Förutom några avstickare så följde bussen ganska bra de vägar som taxichaufförerna hade använt. Var där i bra tid och kunde i lugn och ro gå igenom incheckning och sådant. Dock med ett problem! Har ju inget stort bagage och reser därför bara med handbagage. Men helt plötsligt så ingick inte handbagage i resan så jag fick punga ut med ytterligare 100 USD för att få med mig min lilla Peruväska. Dessutom så fick man ingen mat på 6-timmarsresan, vilket jag tycker är svagt. Men kommer nu ihåg att när jag åkte hem i vintras från Colombia så var det likadant. Avianca som bolaget heter får inga bra betyg av mig. Det värsta är att jag åker med dem även vid nästa hemfärd.

Nåja, fram till Bogota kom vi i alla fall och där var det ett par timmars stopp innan nästa flyg ned till Guayaqil. Den färden gick väldigt fort och vi var framme ungefär vid elva. Igenom passkontroll och sådant trots att jag redan har boardingkort ut till Galapagosöarna. Jag måste nämnligen skaffa ett TCC även denna gång. Men det var snabbt avklarat när jag väl ansökte om det. Ett par frågor om hur länge jag tänkte vara där bara, så var det bra sedan.

Men som jag antydde redan i rubriken så blev det en lång natt utsträckt på en av dessa bänkar som vi normalt sett sitter på. Ska väl inte påstå att jag sov något, men lite vila blev det ändå. Nu efter säkerhetskontroller och sådant så har jag nyss fått i mig en alldeles utmärkt frukost med kaffe, jordgubbsjuice, lite äggröra med skinka och lök, några sandvichbitar och en liten skål med frukt. Allt för gott och väl under hundringen, vilket jag märkt inte är ovanligt härnere på flygplatser på den här kontinenten. Det gäller dock inte Bogota, för där var det dyrt.

Strax före tio på förmiddagen ska flyget ut till Baltra Island gå så jag har gott om tid på mig. Sedan blir det buss, färja och buss igen innan jag är framme i mitt stopp för natten.

/Conny

När jag för några månader sedan påbörjade den här resan så var ön Isabella och staden Villamil min första anhalt. Nu är jag tillbaka här och avslutar resan med ett nytt besök.

När jag väl kommit ombord på planet och vi lyft så tog det inte mer två timmar innan vi landade på den lilla Seymors flygplats på ön Baltra. Någon timme senare så var jag framme i Puerto Ayora där jag stannade för natten denna gång. Om Puerto Villamil är en ganska liten stad, mest som en by, så är Ayora betydligt större med ett bredare utbud av restauranger och pubar. Så jag tänkte att jag måste stanna där åtminstone en natt. Ett skönt ställe är här att sitta nere vid hamnen och titta på pelikanerna när de dyker lodrätt ned i vattnet för att fånga fisk. De blir genast attackerade av små svarta fåglar som hoppas pelikanen ska tappa sin fisk så de kan sno den. Men jag har aldrig sett att de lyckas med rånförsöket

Jag har dragit på mig ytterligare en förkylning. Jag märkte av den först under de här flygturen då jag började få en torrhosta. Igår när jag anlände hit till Villamil så hade nysningar och takdroppet återuppstått så jag fick springa och snyta mig hela tiden. Nu har den här hostan övergått i en rosslande hosta vilket är ett tecken på att den kanske är på väg att ge sig.

Tog mig idag en stilla promenad runt om i byn och fick mig lite frisk luft vilket var bra då min lilla huvudvärk som jag dragit på mig försvann. Hoppas jag får sova inatt då den natten som var inte gav mycket sömn.

Stället jag bor på är inte mycket att hänga I granen. Rummet i sig är inget att anmärka på, men jag fick börja med att klättra upp på en hög barstol och skruva i en lampa i badrummet. Den fungerade inte heller och tanten sa att hon skulle fixa en ny. Inget hände dock så jag började kolla in de lampor som fanns i allrummet. Det märkte hon och då blev det fart på tanten. Hon drog iväg och återkom en kort stund senare med en glödlampa som faktiskt fungerade.

Nu är jag återigen sju timmar senare än er hemma i Svedala så hos er är klockan kvart över ett på natten. Här är hon bara kvart över sex på kvällen och det är fortfarande ganska så ljust ute, även om skymningen är i antågande.

/Conny

När jag var på flygplatsen I Guayaquil så lyckades jag spåra upp en kvinna vid flygbolaget Avianca som jobbar med bagage! Jag förklarade för henne vad som hänt mig december med mitt bagage som sändes med Avianca från New York till Guayaquil och sedan inte verkade ha kommit längre. Först menade hon på att det var Britiwh Airways sak att spåra det, men då jag förklarade att de inte gör någonting så skulle hon leta för att se om de fortfarande hade väskan. Jag fick ett telefonnummer av damen och försökte i måndags ringa henne, men numret existerar inte. Det innehåller bara nio siffror, men ska tydligen vara tio så någon siffra saknas. Har försökt på alla sätt att kunna komma i kontakt med någon på Avianca för att kunna hitta rätt nummer, men det är hopplöst ännu så länge.

Annars förflyter dagarna här på Isabella l lugn och ro. Försöker gå ned på stranden en timme eller två varannan dag och njuta av lite sol och bad. Igår när jag var ned så var det ebb och flera hundra pelikaner hade samlats för att dyka ned efter fisk. De hade hittat något stim som höll sig nära ytan och var lätta byten för pelikan flocken. När jag anslöt för att bada så höll de fortfarande på och det var en ganska häftig upplevelse att ligga där och guppa i vattnet med fåglar som dök i bara några meter från mig. Nu var det inte bara pelikaner i jakten längre utan andra arter hade också hoppat i.

I närheten av piren som passagerarbåtarna lägger till vid, så finns det en brygga där det brukar ligga en del sjölejon på däcket, men även uppe på sittbänkarna. En trevlig plats att sitta och filosofera på ett tag. Idag när jag kom dit så var det så mycket folk där så sjölejonen höll sig borta. Bara leguanerna vågade hålla stången. Ställde mig en stund för att titta på den familj som badade nära bryggan när jag plötsligt såg en liten sköldpadda komma simmande rakt under dem. En av de badande, en ung grabb, stod på en sten och sköldpaddan simmade mellan benen på grabben. Gott att se.

På andra sidan piren så finns där en beach som sträcker sig nästan hundra meter upp på land. Så där är sand ända uppe bland träden och där höll sjölejonen till idag. I alla fall ett trettiotal av dem. De är oerhört sociala djur och jag såg ett sjölejon som hoppade upp på en bänk där en kompis låg. Han gav sig inte förrän han fick ligga tätt emot med en av sina labbar uppe på kompisen. En annan liten krabat var på väg någonstans och tydligen skulle den fram där jag stod. Men den väntade så snällt tills jag flyttat på mig.

Nu har det skymt igen såhär i på början på onsdagskvällen. Det blir nästan aldrig några sena kvällar för mig, då det inte lockar att vara ute och röja ensam. Men jag ska nog ut och ta mig några cocktails om någon timme i alla fall. Kan smaka bra innan sängen.

/Conny

Oj, det är sex dagar sedan jag skrev något senast. Snacka om att man gått ned på lågvarv. Igår så plockade jag Laura med mig ut för en coctail och för att säga adjö. Vi har inte klickat på samma sätt som i december och lika bra var kanske det. Ett förhållande med någon som bor så långt bort skulle vara svårt att hålla vid liv.

Idag drar jag iväg bort till Puerto Ayora på huvudön och tillbringar de sista fem dagarna där. Kan vara trevligt att ge den staden några dagar också. Båten bort till grannön drar iväg klockan tre, men man ska vara där klockan två för att transporteras ut och nu är uret elva, så det är inte så många timmar kvar här på Isabela. Har trivts mycket bra på den här ön och jag gillar sådana här mindre ställen där man lär känna lite folk.

/Conny